Sidverktyg

Gävle 28-29/8 2014 – Teorier och metoder för boksamtal

Katarina Kuick om konsten att samtala om litteratur

  • En modell för boksamtal, främst tillämpat på bilderböcker. Positivt, negativt, frågetecken och pusselbitar.
  • Modellen återfinns bl.a. i Böcker inom och omkring oss av Aidan Chambers i översättning av Katarina Kuick, s. 220 och framåt.

Jennie Olofsson på Länsbiblioteket i Västernorrland har skrivit bra om Katarina Kuick: Om konsten att samtala om litteratur http://visayblog.wordpress.com/2014/09/10/boksamtal-med-katarina-kuick-om-huset-hanna-hunden-av-anna-clara-tidholm/

Nina Frid om taxonomier

  • Nina Frid, handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet. Tidigare bibliotekarie på Huddinge bibliotek. Grundare av bokcirklar.se
  • Taxonomi för läsfrämjande.
  • Taxonomier – verktyg för biblioteksutveckling av Malin Ögland.
  • Verktyg för att se var man befinner sig nu, vad man vill göra och vilka hinder som finns för att ta sig dit (ex. öppettider, personal, budget, teknik, fortbildning, osv.).

Immi Lundin

  • Cirkelbevis, om läsecirklar på bibliotek.
  • Texten som diskuterades var: Virginia Woolf – ”En oskriven roman”

Eilers anteckningar från 29 augusti:

Dagen inleddes med att Nina Frid, som numera arbetar på Kulturrådet, berättade om hur Kulturrådets planer för det läsfrämjande arbetet ser ut. Nyckelorden är Samverkan – Långsiktighet – Delaktighet. Kulturrådet håller på att ta fram ett handlingsprogram som ska vara klart i december i år, en första delrapport kom i maj.

Kulturrådet har fått 15 miljoner och skolan 800 miljoner till ett läslyft för Sverige. En fråga som ställdes var:
-Varför saknas utbildningsinsatser för bibliotekarier? I synnerhet när man ser hur mycket pengar som avsätts till skolan.

Maria Ehrenberg betonade att för att få pengar från Litteraturstödet i fortsättningen så måste biblioteket ha dels en biblioteksplan men också en läsplan. Från 18 september kan biblioteken söka pengar för läsfrämjande insatser.

Sedan övergick Nina till att tala om taxonomier med utgångspunkt från Huddinge där hon tidigare var chef. Arbetet inledde med två workshops:
– Hur ser vårt mål ut? Hur ser det ideala tillståndet ut?
– Vad hindrar oss från att nå målet?

Därefter skissade man på ett första förslag till en taxonomi. Nu, ett år senare, har ett slutligt förslag antagits. Nina menar att taxonomier är bra för att få koll på samarbeten – hur samarbetet ser ut osv. Taxonomin synliggör och gör det tydligt att det krävs resurser om man vill nå en högre nivå på skalan. På varje nivå ges ett antal exempel, dessa är inte statiska utan kan ändras.

Taxonomi: Den ena nivån bygger på den andra. Nummer ett är grunden, man kan inte hoppa över någon nivå. Den högsta nivån, nivå sju, är den dröm som målades upp från början. Genom att arbeta med taxonomin lyftes och diskuterades frågan. Svårigheten är bland annat att avgöra på vilken nivå en viss fråga hör hemma.

Att arbeta med taxonomier är ”en fantastisk blandning av utopi och praktisk verksamhet” sa Nina som avslutning.

På eftermiddagen höll Immi Lundin en workshop om läsecirklar på bibliotek. Texten som diskuterades var En oskriven roman av Virginia Woolf. Immi menar att det har skett en utveckling av arbetet med läsecirklar, från den första entusiastiska tiden i slutet av 1990-talet till idag.

Immi gav en hel del tips, till exempel att arbeta med korta berättelser, förtätning, överblick … Gärna noveller! Bra om inte allt är glasklart från början, berättelsen ska gärna innehålla någon knepighet. Börja gärna med en första runda där var och får ta upp en sak som man själv vill tala om.
Vi fick ett mycket givande samtal kring läsecirklar, de flesta i gruppen har ju många egna erfarenheter av att arbeta med läsecirklar. Som helhet kände jag att deltagarna var mycket nöjda med våra dagar i Gävle! /Eiler

Hur Gävle stadsbibliotek arbetar med skönlitteratur

  • Sara Hagström Andersson, mottagare av Svenska Akademins bibliotekariepris.
  • Jobbar lokalt – globalt. Mångkulturellt arbete. Bl.a. föreläsning om arabisk och persisk litteratur
  • Smalare program, ex. poesi och konst tillsammans. Tranströmerdag med en konstnär som inspirerats av Tranströmer.
  • Gävle läser – bokcirkeldag. Tillsammans med studieförbunden, föra samman bokcirklar. Författarbesök som avslutning på dagen.
  • Sköngrupp – arbetsgrupp.
  • Bokcafé med boktips, gokväll som inspiration. Mitt på dagen, mitt i biblioteket för att göra litteraturen synlig.
  • Gävle läser Agnes. Tryckte boken ”Fattigadel” i pocket, 4000 ex. Släpptes i biblioteket en lördag med högläsning. Följde upp med bokcirklar och kvällar om Agnes och hennes tid i Gävle.
  • Maratonläsning av Fattigadel – folk kunde anmäla sig.
  • Radio – kommenterar nobelpriset, bokcirklar, boktips.