Senaste inläggen

Sammanfattning av ViSA

Moa Anderssons sammanfattning av hela ViSA-kursen samt projekt och tips som diskuterats:

ViSA sammanfattning

ViSA projekt och tips

Lämna en kommentar

Stockholm 16-17 oktober

Korta anteckningar denna gång eftersom mesta tiden ägnades åt imponerande och inspirerande projektredovisningar (se annan sida på denna blogg), författarmöte med Mats Kempe ledd av Moa Andersson och Lillemor Åkerman samt ett otroligt besök i Börshuset med information om Svenska Akademin, Nobelbiblioteket och årets nobelpristagare Patrick Modiano.

Ändå en liten, liten sammanfattning: Hetast just nu är bokhundar, bokcirklar, bokfrukostar samt biblioterapi!

Bokcirklar.se, Du är bland läsvänner! Annika Hermele informerade om Bokcirklar.se samt bjöd in till att delta i en gömd cirkel i vilken vi kan möta varandra som cirkelledare. Registerar dig på bokcirklar.se, bli Annika Hermeles vän så bjuder hon in dig till cirkeln. Naturligtvis är man välkommen att delta i andra cirklar också!

Stockholm 16-17 oktober

Mats Kempe signerar sin bok Det jag redan minns.

ViSA 049 (800x530)

ViSA 055 (516x800)

Gunnar Südow och Karin Ohrt.

ViSA 082 (530x800)

ViSA 078 (613x800)

Susanne Joki, Haparanda.

ViSA 081 (800x516)

ViSA 070 (517x800)

Tina Kolström, Gislaved.

ViSA 067 (683x800)

ViSA 060 (584x800)

ViSA 113 (530x800)
Nobelbiblioteket.

ViSA 110 (800x530)

ViSA 111 (530x800)
Lotta Aleman i nobelbibliotekets läsrum.
ViSA 114 (530x800)
Horace Engdahl berättar om nobelpristagaren i litteratur 2014; Patrick Modiano.
ViSA 092 (517x800)
Den berömda dörren!

ViSA 096 (530x800)

ViSA 117 (530x800)

Maria Ehrenberg, Lotta Aleman och Gunnar Südow, kursansvariga.

ViSA 123 (800x379)

Hela gänget i ljussalen, Börshuset.

 

Lämna en kommentar

Gävle 28-29/8 2014 – Teorier och metoder för boksamtal

Katarina Kuick om konsten att samtala om litteratur

  • En modell för boksamtal, främst tillämpat på bilderböcker. Positivt, negativt, frågetecken och pusselbitar.
  • Modellen återfinns bl.a. i Böcker inom och omkring oss av Aidan Chambers i översättning av Katarina Kuick, s. 220 och framåt.

Jennie Olofsson på Länsbiblioteket i Västernorrland har skrivit bra om Katarina Kuick: Om konsten att samtala om litteratur http://visayblog.wordpress.com/2014/09/10/boksamtal-med-katarina-kuick-om-huset-hanna-hunden-av-anna-clara-tidholm/

Nina Frid om taxonomier

  • Nina Frid, handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet. Tidigare bibliotekarie på Huddinge bibliotek. Grundare av bokcirklar.se
  • Taxonomi för läsfrämjande.
  • Taxonomier – verktyg för biblioteksutveckling av Malin Ögland.
  • Verktyg för att se var man befinner sig nu, vad man vill göra och vilka hinder som finns för att ta sig dit (ex. öppettider, personal, budget, teknik, fortbildning, osv.).

Immi Lundin

  • Cirkelbevis, om läsecirklar på bibliotek.
  • Texten som diskuterades var: Virginia Woolf – ”En oskriven roman”

Eilers anteckningar från 29 augusti:

Dagen inleddes med att Nina Frid, som numera arbetar på Kulturrådet, berättade om hur Kulturrådets planer för det läsfrämjande arbetet ser ut. Nyckelorden är Samverkan – Långsiktighet – Delaktighet. Kulturrådet håller på att ta fram ett handlingsprogram som ska vara klart i december i år, en första delrapport kom i maj.

Kulturrådet har fått 15 miljoner och skolan 800 miljoner till ett läslyft för Sverige. En fråga som ställdes var:
-Varför saknas utbildningsinsatser för bibliotekarier? I synnerhet när man ser hur mycket pengar som avsätts till skolan.

Maria Ehrenberg betonade att för att få pengar från Litteraturstödet i fortsättningen så måste biblioteket ha dels en biblioteksplan men också en läsplan. Från 18 september kan biblioteken söka pengar för läsfrämjande insatser.

Sedan övergick Nina till att tala om taxonomier med utgångspunkt från Huddinge där hon tidigare var chef. Arbetet inledde med två workshops:
– Hur ser vårt mål ut? Hur ser det ideala tillståndet ut?
– Vad hindrar oss från att nå målet?

Därefter skissade man på ett första förslag till en taxonomi. Nu, ett år senare, har ett slutligt förslag antagits. Nina menar att taxonomier är bra för att få koll på samarbeten – hur samarbetet ser ut osv. Taxonomin synliggör och gör det tydligt att det krävs resurser om man vill nå en högre nivå på skalan. På varje nivå ges ett antal exempel, dessa är inte statiska utan kan ändras.

Taxonomi: Den ena nivån bygger på den andra. Nummer ett är grunden, man kan inte hoppa över någon nivå. Den högsta nivån, nivå sju, är den dröm som målades upp från början. Genom att arbeta med taxonomin lyftes och diskuterades frågan. Svårigheten är bland annat att avgöra på vilken nivå en viss fråga hör hemma.

Att arbeta med taxonomier är ”en fantastisk blandning av utopi och praktisk verksamhet” sa Nina som avslutning.

På eftermiddagen höll Immi Lundin en workshop om läsecirklar på bibliotek. Texten som diskuterades var En oskriven roman av Virginia Woolf. Immi menar att det har skett en utveckling av arbetet med läsecirklar, från den första entusiastiska tiden i slutet av 1990-talet till idag.

Immi gav en hel del tips, till exempel att arbeta med korta berättelser, förtätning, överblick … Gärna noveller! Bra om inte allt är glasklart från början, berättelsen ska gärna innehålla någon knepighet. Börja gärna med en första runda där var och får ta upp en sak som man själv vill tala om.
Vi fick ett mycket givande samtal kring läsecirklar, de flesta i gruppen har ju många egna erfarenheter av att arbeta med läsecirklar. Som helhet kände jag att deltagarna var mycket nöjda med våra dagar i Gävle! /Eiler

Hur Gävle stadsbibliotek arbetar med skönlitteratur

  • Sara Hagström Andersson, mottagare av Svenska Akademins bibliotekariepris.
  • Jobbar lokalt – globalt. Mångkulturellt arbete. Bl.a. föreläsning om arabisk och persisk litteratur
  • Smalare program, ex. poesi och konst tillsammans. Tranströmerdag med en konstnär som inspirerats av Tranströmer.
  • Gävle läser – bokcirkeldag. Tillsammans med studieförbunden, föra samman bokcirklar. Författarbesök som avslutning på dagen.
  • Sköngrupp – arbetsgrupp.
  • Bokcafé med boktips, gokväll som inspiration. Mitt på dagen, mitt i biblioteket för att göra litteraturen synlig.
  • Gävle läser Agnes. Tryckte boken ”Fattigadel” i pocket, 4000 ex. Släpptes i biblioteket en lördag med högläsning. Följde upp med bokcirklar och kvällar om Agnes och hennes tid i Gävle.
  • Maratonläsning av Fattigadel – folk kunde anmäla sig.
  • Radio – kommenterar nobelpriset, bokcirklar, boktips.
Lämna en kommentar

Helsingborg 15-16 maj 2014

 Anteckningar från ViSA i Helsingborg 15-16 maj 2014.

Tema: Samtalsarter: teorier och best practice

Anteckningarna skrevs av Cinna Svensson

Presentationer

Lämna en kommentar

ViSA-utbildningen – Eva Ström om läsarter

ViSA-utbildningen, som drivs av regionbiblioteken i Stockholm, Västra Götaland och Halland, träffades för fjärde gången. Denna gång höll vi till på Stadsbiblioteket i Helsingborg. Eva Ström – lyriker, prosaist, kritiker och översättare, berättade om sin väg till läsning och om olika läsarter.

Eva berättade insiktsfullt om olika typer av läsning och reflekterade samtidigt över sin egen väg till att bli en god läsare. Hon delade in läsandet i läsandet i tre läsarter:

Den primära läsarten
Barnet skolas långsamt in i vad en bok är och hur man läser. En dag knäcker barnet läskoden. Det nyfikna barnet upptäcker rentav själv hemligheten bakom läsning. Bokstäver finns överallt, Eva nämnde som exempel ett barn som knäckte koden genom att stava sig fram till ordet Gustavsberg.

Den primära läsningen utökar ordförrådet, ökar läshastigheten och kan ge upphov till starka upplevelser. Eva nämner sin egen läsupplevelse när barnen i en av Fem-böckerna sover utomhus på en bädd av ljung, wow!

Innehållet det primära! Eva ger exempel från sina egna noteringar i läsdagboken från barnaåren, dessa är uteslutande innehållsreferat. Det tar tid för barnet att skaffa sig en bank av läsupplevelser som gör det möjligt att jämföra med andra böcker. Slukaråldern är därför en betydelsefull period.

Den existentiella läsarten
Förmågan till egen reflektion och tänkande utvecklas: Vem är jag, vad är livets mening, hur ser döden ut, är jag normal? … Tonårsjaget utvecklas. Man möter en författare men man möter också sig själv. Man får ta del av andra människors tankar och kan relatera dessa till sitt eget liv.
Inte bara romaner utan också fackböcker och dokumentära skildring är viktiga fastslår Eva.

Den kritiska läsarten
Ett inre imaginärt referensbibliotek byggs upp efterhand och ger möjlighet till jämförelser under läsningens gång. Vad är det för genre? Vad vill författaren? Klass, kön, tendens … Den kritiska läsningen mynnar ofta ut i en värdering.
Den kritiska läsningen är strukturerad, Eva jämför med sitt arbete som läkare: Hur närmar vi oss en okänd bok eller en okänd människa? Närmar vi oss snabbt eller långsamt? Top-down respektive bottom-up.
Den snabba bedömningen speglar våra fördomar och leder ofta vilse men behövs ändå och kan rentav ha med vår överlevnad att göra. Den långsamma metoden, att lägga sten på sten, måste också till om man är kritiker.
Vem är jag, vilka fördomar har jag, hur objektiv är jag? Det är många frågor som den kritiska läsaren eller litteraturkritikern måste ställa sig.

Därefter funderade Eva en del kring författarbesök. Uppmuntrar man enbart läsning som förströelse? Hur ofta uppmuntrar arrangören författaren eller föredragshållaren till att ge en fördjupad upplevelse för åhörarna? Att stimulera något annat än den primära läsningen. Eva ser här en skillnad mellan bibliotek och författarbesök i kyrkliga sammanhang; i det senare faller väjer man inte för exempelvis moraliska eller djupa frågor. Det finns dock en hake menar Eva; kravet på en bekännelse kan ibland kännas obekväm. Vid biblioteksbesöken upplever Eva att det finns ett visst krav på glättighet och att det inte ska vara för tungt och allvarsamt … I båda fallen kan ramen alltså kännas för trång, fast ur olika perspektiv.

Fråga: Var finns det ett intellektuellt rum idag?
-Bra fråga, säger Eva. Hon nämner bokmässan och radio som två sådana rum, tv är sämre på detta anser hon. Vi driver hela tiden mot underhållning, det lättsamma och försäljningssiffror. Detta är legitimt och viktigt men det behövs annat också!

/Eiler Jansson

Lämna en kommentar

Uppsala 6 – 7 mars 2014

Tema: Marknaden. Litterära kretslopp. Biblioteken som aktör i litterära landskapet.

Anteckningarna skrevs av Cinna Svensson

Lämna en kommentar

Norrköping 16 – 17 januari 2014

Anteckningar från ViSA i Norrköping 16 – 17 januari 2014.

Tema: Skönlitteratur och kvalitet. Litteratur som konstart. Läsarter.

Anteckningarna skrevs av Cinna Svensson

Lämna en kommentar

Göteborg 14 – 15 november 2013

Anteckningar från ViSA i Göteborg 14 – 15 november 2013.

Tema: Varför ska man arbeta med skönlitteratur? Synen på uppdraget, Synen på skön litteratur. Projektintroduktion.

Anteckningarna skrevs av Cinna Svensson

Lämna en kommentar