Sidverktyg

Machu Picchu

Morgon på hotellet i Cusco, dricker té och äter frukost, diskuterar med folk runt omkring varför inte internet fungerar. Kom tillbaka till Loki hostell kl 9 igår kväll, tog en öl i baren sen somnade vi alla som små barn. Vi hade valt en 2-dagars tur som började med transport i minibuss till en liten tågstation ca 1,5 timmes gång från Aguas Calientes, staden som ligger närmast Machu Picchu. Bara staden i sig är oerhört intressant då den har växt upp som en turiststad som ligger mitt ute i ingenstans. Enda anledning att den finns och att den ser ut som den gör är Machu Picchu. Det är en förvånansvärt stor stad och man inser hur stor turistattraktionen är när en hel stad kan växa upp i djungeln.


Vandring längs med tågspåret på väg till Machu Picchu.

Dagen efter vaknar vi vid 4 tiden för att bege oss på en 1,5 h vandring mot vårt mål. Då vi kommer ner till restaurangen på hostellet upptäcker vi att den utlovade frukosten inte står framdukad. Några av våra medresenärer sitter och ser lite förbryllade och irriterade ut och vi vet att vi behöver gå senast kl 4,30 för att komma så tidigt som möjligt till Machu Picchu. Vi hittar var kökspersonalen sover och sparkar liv i dom. Vi inser dock att vi aldrig kommer att hinna i tid så vi beger oss iväg utan frukost. Vi har dock inhandlat bananer och diverse förnödenheter så vi får något i magen. Det är en relativt hård vandring som tar oss ca 300 meter högre upp, pulsen sätter fart och man börjar snart svettas riktigt ordentligt. Vi står utanför entrén kl 6 när man börjar släppa in folk. Vår guidade tur kan börja.


Inca-indianernas åkermark, här odlades potatis i mängder.

Visst har man sett flertalet bilder från platsen ifråga. Men känslan man får när man kliver in är storslagen. Det som gör stället så speciellt är att det var här Inca folkets härskarelit bodde under sommaren. Det var här man studerade jorden, solen och stjärnorna och var mycket framstående i sin vetenskap. Man studerade framförallt jordbruksvetenskap eftersom man ville kunna sammarbeta i balans med naturen. Man hade 3500 olika sorters potatis vilket man åt till frukost, middag och kvällsmat (ja det heter så,(Synd bara att man har glömt bort det då man numera får ris och på sin höjd pommes frites när man beställer mat, dubbelparantes snyggt!)). Detta gjorde att man lärde sig allt om hur solen, månen och årstiderna påverkar varandra. Hela staden är byggd i en brant sluttning och helt i sten. Det är fantastiskt att se dessa väggar som fortfarande står kvar efter tusentals år av väder, vind och jordbävningar. Det finns naturligtvis en del som är restaurerat men de ursprungliga väggarna är byggda till perfektion. Det finns olika stora stenar och alla har olika vinklar beroende på var de har använts någonstans. En stor sten som man ville passa in kan ha upp mot 32 vinklar och passar perfekt med de andra stenarna. Nu kanske inte det framgår riktigt vilket konstverk hela staden är men Andreas jämför med att bygga med skalblock som är prefabricerade och som man sen dessutom behöver både armering och betong i så har du svårt att få så perfekta linjer och exakta vinklar som finns runt om här. Det tog naturligtvis sin tid att uppföra men det är ett konsverk hela byn.


Porten in till själva hjärtat av Machu Picchu, kunde efter behov bommas igen ordentligt.

Vi passar även på att knata upp på Waynu Picchu som är berget intill med utsikt ner över den gamla Inca-staden. Promenaden tar ungefär en timme och tyvärr är det molnigt när vi kommer upp. Vi passar dock på att ta ett kort med vår fantastiska hallandsflagga. Vi har då släpat flaggan uppför berget, en bedrift i sig. Folk runt omkring är nyfikna och undrar såklart vad det är för en märklig flagga. Vi träffar även ett svenskt par som hört uppståndelsen och blivit mäkta förvånade när de konstaterat att det står Halland på flaggan. Vi tillbringar ungefär en timme uppe på toppen och till slut klarnar sikten och vi får en skymt av Machu Picchu från ovan, en oerhört mäktig upplevelse.


Den numera Världsberömda hallandsflaggan på toppen av Waynu Picchu.

Det är en stor skillnad på folket som börjar sin tur i Inca-staden på morgonen jämfört med middagstid när vi går ner. På morgonen är det mycket ungdomar och senare under dagen invaderas Machu Picchu av horder av pensionärer som tagit tåg och buss ändå upp.

Det är svårt att beskriva riktigt vad man har för känsla av Machu Picchu men den är storslagen och man kan förstå att så många besöker detta fantastiska ställe. Tyvärr har det sina nackdelar när mellan 2500-5000 personer trampar runt här var dag. Vissa väggar har börjat ge med sig på grund av sättningar i marken. Kanske måste de rent av stänga ner Machu Picchu för allmänheten i framtiden. Vi är dock nöjda med vår upplevelse och firade detta dagen efter hemkomsten med ett rejält party på Hostellet.