Sidverktyg

Att blogga eller inte blogga – det var frågan …

Det första jag tänker på när jag hör ordet ”bloggare” är modiga människor. Människor som vågar bjuda på sina personliga tankar och erfarenheter, och som dessutom vågar bjuda in till dialog: ”Det här tycker jag. Håller du med mig eller tycker du annorlunda? Jag vill veta även om det innebär att du ger mig kritik”.

Det andra som jag associerar med bloggar är unga människor. Alla proffsbloggare verkar ha namn som Kissie och Blondinbella. De heter aldrig Catarina …

Ändå har jag nu bestämt mig för att våga språnget. Att våga bli en bloggare jag också. Det som lockar mig är just möjligheten till dialog. Att få en ny möjlighet att möta dig som hallänning eller medarbetare i Region Halland. En möjlighet för mina tankar att möta dina.

När mina döttrar gick i högstadiet inleddes en ny tid där helgkvällar präglades av vuxenvandringar. Vi möttes ett antal klassföräldrar på tilldelade fredag- och lördagskvällar för att vara ute där ungdomarna var. Det skapade både vuxenkontakter av helt nya slag, men framförallt kontakter med ungdomarna. Det skapade hos mig en ökad förståelse för deras värld, deras bekymmer, deras oro, grupptryck och aktiviteter.

När döttrarna skaffade sig MSN dök jag upp också där, till deras stora förvåning och möjligen förtret. ”Men mamma, vad gör du?” Samma sak med Facebook. Och nu läser jag min yngsta dotters blogg om hennes upplevelser under studietiden i Stockholm.

I Region Halland har våra politiker fattat beslut om Mål och Strategier, ett av de viktigaste styrdokumenten som sträcker sig över fyra år. Där pekas de absolut viktigaste områdena ut för att regionen ska röra sig mot visionen, ”Bästa livsplatsen”. Ungdomarna är prioriterade inom flera områden, de är ju vår framtid.

Jag tror att vi alla, föräldrar, medarbetare, anhöriga och chefer måste ta del av den kommande generationens värld. Detta för att kunna stödja, förstå och bidra med de viktiga grundläggande värderingarna som behöver bevaras i en god samhällsutveckling. Människors lika värde, naturens betydelse, att ta vara på sin kropp och själ, ja allt det som vi vet betyder något för oss människor i livet. Vi kan inte bevara och föra de värdegrunderna vidare genom att säga ”det var bättre förr”. Nej, vi måste vara där den nya generationen är. Inte genom att leva deras liv, men genom att dela deras liv.

Så nu har jag kastat mig ut i bloggens förlovade land. Bära eller brista. Min ambition är att skriva ett nytt inlägg var fjortonde dag. Jag hoppas du också vill dela med dig av dina funderingar och erfarenheter.
Catarina