Senaste inläggen

Gott samarbete bakom Timbanken

Jag läste nyss om Gill Croona, en inspirerande entreprenör som i skogarna på gränsen mellan Dagsås och Grimeton i Varbergs inland skapar ett paradis för fåglar, grodor och växter genom att låta en gammal utdikad sjö födas på nytt. I anslutning till den återuppståndna sjön tänker Gill göra plats för fågelskådare och andra naturintresserade och för möten mellan svenska och nyanlända som ska få uppleva naturen och lära sig mer om till exempel allemansrätten. För att bara nämna något av allt det som är på gång där inne i skogen. Läsa mer om Gill och hennes gård på regionhalland.se

Det roliga är att Gill har fått hjälp i utvecklingen av sitt inlandsparadis genom Timbanken som nu varit i gång under några år. Timbanken är ett exempel på nytänkande och ett mycket lyckat sätt att se till att företag i Halland, stora som små, nystartade såväl som sedan länge etablerade, får tillgång till ett basutbud av konsultstöd.

Timbanken har utvecklats i ett mycket nära samarbete mellan Region Halland och de sex hallandskommunerna. Satsningen utökas nu med nya konsulter och nya expertområden och i de utvärderingar som görs löpande kan vi se att Timbanken nått ut väldigt väl i det halländska näringslivet, och att en stor majoritet av företagarna som använt tjänsterna är mycket nöjda. Det gör mig både glad och stolt. Att den särskilda satsning på kvinnor som driver företag som gjorts i Timbanken också fått utmärkt genomslag är grädde på moset!

Men så är det ju ofta här i Halland, en region som är precis lagom stor för att det ska vara lätt att samla alla berörda kring viktiga frågor. Vi i regionen ser just den rollen bli allt tydligare för oss, att få människor att träffas och prata med varandra om det som behöver göras för att Halland ska bli ännu bättre. Och när vi krokar arm och jobbar tillsammans, med en tydlig bild av vart vi är på väg, så blir det ofta väldigt bra. Precis som med Timbanken som nu väcker stort intresse och inspirerar andra regioner runt om i Sverige att utveckla sina sätt att arbeta med stöd till företagen.

Lämna en kommentar

Regionfrågan, vad handlar det egentligen om?

Hur landet bäst ska organiseras handlar förstås ytterst om politik. Sittande regering har väckt frågan och tillsatt en kommitté för att ta fram ett förslag till en förändrad indelning av Sveriges administrativa organisation till färre och större regioner. Det är inte första gången som frågan är uppe, utan den har väckts historiskt ett antal gånger, även av andra regeringar.

De som berörs och ”drabbas” av en förändrad indelning är förstås invånarna i Sverige. Dessvärre är det mycket lite invånarfokus i förslaget, det så kallade delbetänkandet som kom från den av regeringen utsedda ”Indelningskommittén”.

Varför är inte alla överens om att detta är en bra idé?
Varför ställer inte alla politiker sig bakom uttalanden som ”Landets obalanser kommer bara att öka om vi inte inför stora regioner”?

Kanske beror det på att många känner sig otrygga med hur just deras del av landet kommer att göra sin röst hörd i en storregion. Indelningskommittén föreslår att Värmland, Västra Götaland och Halland tillsammans ska bilda en storregion. Hur ser då de grundläggande förutsättningarna ut för att stödja utveckling ut i de tre nuvarande regionerna – jo väldigt, väldigt olika. Vilka förutsättningar blir bättre av att dessa tre regioner slås samman? Hur skulle Värmlands behov av bättre kommunikationer samt nära vård på landsbygden tillgodoses bättre i en storregion? Hur skulle Hallands stora inflyttning och tillväxt kunna användas bättre för att fortsatt bidra till Sveriges framgång? Hur skulle förutsättningarna för att öka integration, arbetstillfällen och trygghet i storstaden Göteborg förbättras och uppmärksammas i en storregion?

Alla dessa frågor har ännu inte besvarats av Indelningskommittén och sittande regering. När man inte i kommuner och regioner får svaret på dem, är det också svårt att se motivet till den stora omorganisation som en sammanslagning skulle innebära.  Det är lätt att tappa fokus på just dessa samhällsfrågor som vi dagligen arbetar med. Sjukvårdens utveckling handlar allt mer om mer vård nära och koncentration av den mest högspecialiserade på 1-3 universitetssjukhus i Sverige.

Synen på utveckling
Det handlar kanske allra mest om hur man i dagens moderna digitaliserade samhälle ser på utveckling. Kommer utveckling uppifrån genom att man planerar och fattar beslut? Eller, är det så att utvecklingskraft kommer underifrån? Det vill säga genom att finnas nära invånarnas dagliga verklighet och utifrån de behov som uppstår skapa förutsättningar som är anpassade till just den delen av landet där invånarna finns?

Varför går det så bra för Halland? Jo, vi har en god inflyttning som skapar god utveckling och tillväxt. Varför har vi då en så stor inflyttning? Jo, för Hallands fantastiska läge mitt emellan två stora tillväxtområden i Sverige som håller på att växa samman till ett. Här är vi bra på att ta tillvara på det gynnsamma läget och skapa goda förutsättningar för gemensam utveckling tillsammans med kommuner, organisationer, företag, civilsamhälle och länsstyrelse där vi sätter invånarens behov i centrum. Utan krånglig byråkrati. De som bestämmer – våra direktvalda politiker – kan omfamna vår verklighet och genom att finnas nära våra invånare kan de direktvalda fatta kloka beslut. Utan att styra indirekt genom så kallade kommunalförbund (som man har i de stora regionerna).

Vi samverkar inom olika områden med olika partners utanför Halland. Med vissa partners i hela södra Sverige för kollektivtrafik (dvs det är INTE bara Västra Götaland och det är INTE Värmland), med andra för vårdens utveckling (och det är INTE bara Västra Götaland och det är INTE Värmland) osv. Varje utvecklingsfråga har sin logik men vi utvecklar utifrån våra invånares vardag.

Vad handlar det om?
Så vad handlar regionfrågan egentligen om, jo om ideologi eller kanske ledningsfilosofi. Tror vi att allting leds genom att styra uppifrån eller tror vi att den nya världen leds genom att ta kraften underifrån genom delaktighet.

Detta tror jag att frågan egentligen handlar om. Och vad vi tror i Halland, både våra folkvalda politiker och även jag själv, det är på våra invånare.

Lämna en kommentar

Nu digitaliserar vi Halland

Tänk att det bara är 20 år sedan vi började använda internet. Vi är många som minns modemuppkopplingarnas surrande och blinkade och webbsidorna som sakta, sakta laddades upp på datorn. Allt gick via de gamla kopparledningarna och vi fick snällt turas om att koppla upp oss. Och när någon i familjen ”var ute” på nätet så var telefonlinjen obönhörligen upptagen…

Det har hänt mycket sedan dess. Mobiltelefonerna har blivit allt smartare och finns nu i snart sagt varje ficka och vi har höga förväntningar på att ständigt kunna vara uppkopplade och också att kunna göra allt mer via nätet. För att inte tala om den folkrörelse som pågår att med mobilerna jaga de små figurerna vars namn börjar på P….

Och vi vänjer oss fort. Själv bor jag i skogen i Falkenbergs vackra inland och jag vet inte hur min vardag skulle fungera om jag inte hade alla de tjänster som nätet erbjuder. Jag beställer en hel del av de saker jag behöver i hushållet online – och kan hämta dem när jag ändå åker in till Ullared för att handla mat. Det sparar många resor och mycket tid. Att kunna ladda ner teve och till exempel se på nyheterna eller en bra film när det passar mig är en bekvämlighet jag inte skulle vilja vara utan. Uppkopplingen ger möjlighet att lösa jobbfrågor eller ha ett distansmöte hemifrån. Listan kan göras lång.

Jag vet också hur viktigt det är för mina grannar och oss att få tillgång till snabbt bredband. För de som jobbar i lantbruket eller driver företag utanför tätorten i någon annan bransch.

Det finns en stor samsyn kring hur avgörande ett stabilt, snabbt bredband är för att HELA Halland ska vara den bästa livsplatsen. Att företag ska kunna verka fullt ut utanför tätorterna, att skola, vård och omsorg fungerar oavsett var vi väljer att bo.

Unikt samarbete ger fler chansen
Därför är det så glädjande att vi i Halland, efter en innovativ upphandling, har kunnat träffa ett unikt avtal med en av marknadens aktörer. Det handlar om en utbyggnad som ska erbjuda alla hushåll på landsbygden fiber via bredband till ett solidariskt, enhetligt pris. Tillsammans med det utbyggnadsarbete som redan pågår i tätorterna blir det en kraftfull satsning på att digitalisera hela regionen.

Jag är övertygad om att den här satsningen kommer bli ett lyft för hela Halland. Vi kommer se nya företag som tar chansen att etablera sig även på landsbygden och många människor som får möjlighet att arbeta hemifrån. Utbildning för både barn och vuxna blir allt mer beroende av snabba uppkopplingar och kontakter med omvärlden. Digitaliseringen skapar en ny samhällsutveckling samt ger konkret nya möjligheter att erbjuda vård och omsorg. Allt från att kunna kontakta vårdcentralen eller sjukhuset via 1177 Vårdguiden – där tjänsterna blir fler i snabb takt – till fungerande larm och omsorgstjänster eller att i hemmiljö kunna få sin dialys istället för att åka till sjukhuset flera gånger i veckan.

Vi lägger ribban högt i den här viktiga frågan. Med den allt bättre samverkan mellan viktiga aktörer som utvecklas, med stöd av vår nya bredbandsstrategi, känner jag mig säker på att Halland inom några år kommer vara bland de bäst digitaliserade regionerna i landet. Ett viktigt steg på vägen mot att vara den bästa livsplatsen.

Lämna en kommentar

Framtidsarbetet visar vägen – nu ska det spridas

Runt om den halländska vården arbetas det just nu på olika sätt med Region Hallands stora Framtidsarbete. Och vi ser många lovande resultat, när vi nu prövar nya sätt att ännu bättre möta invånarnas önskemål och behov.

En grundläggande tanke är att rätt händer ska göra rätt saker. Att vi ska använda våra medarbetares kompetens på bästa sätt. Och att vi, mer än i dag, ska anpassa oss efter patientens väg genom vården. Vi behöver till exempel vara många när det kommer många patienter. Patientflöden varierar mellan tid på dagen, veckan, månaden och över året. Det kan låta självklart, men även om den halländska vården är bra och ofta ligger i topp i nationella jämförelser finns det mycket vi kan utveckla vidare.

Pilotprojekt
I flera pilotprojekt har olika nya modeller nu testats. Till exempel har sjuksköterskor kunnat avlasta läkare med en del av deras arbete och på det viset frigjort tider för fler läkarbesök. I andra projekt tar medarbetare, som tidigare jobbat med städning, över det vi kallar ”vårdnära service” och avlastar undersköterskor och sjuksköterskor i arbetsuppgifter, vilket gör att de i sin tur får mer tid att möta och vårda sina patienter. Genom nya sätt att lägga scheman har man på andra håll fått bättre kontinuitet i personalgrupperna och man har också arbetat med att utveckla hur ronderna går till.

Listan kan göras lång över goda exempel som kommit fram i Framtidsarbetet. Exempel som visar på att nya sätt att tänka och lägga upp jobbet ger bättre kvalitet och bemötande. Nu finns modeller och mallar som utvecklats av medarbetarteam och nu ska vi dra nytta av det här arbetet på bred front. Vi har till exempel utvecklats regiongemensamma metoder för hur kompetensväxling ska gå till och för hur vi, ännu bättre än i dag, kan planera vår verksamhet efter patientflödena. Och allt detta ligger väldigt väl i linje med den nya Hälso- och sjukvårdsstrategi som just nu är på väg fram för politiskt beslut i höst.

Det finns många fördelar när rätt händer gör rätt saker och våra medarbetare i olika professioner får möjlighet att jobba med det de är bäst på. Det viktigaste är att kvaliteten ökar och bemötande blir bättre. Patienterna känner sig bättre omhändertagna och bemötta och blir nöjdare. En annan viktig effekt som vi ser är att medarbetarna känner större tillfredsställelse i sitt arbete. Allt detta ger bättre resursutnyttjande och i förlängningen syns det på ekonomin.

Framtidens utmaningar
En ödesfråga för den halländska vården, liksom för vården i övriga Sverige, är att kunna rekrytera nya medarbetare och behålla de vi redan har. Antalet nya medarbetare som kommer ut ur utbildningssystemen räcker i många yrkeskategorier inte till för att ersätta de stora pensionsavgångar som väntar. Då blir det än viktigare att kunna erbjuda goda arbetsplatser där du som medarbetare känner att du får jobba med det du är bäst på. I detta är Framtidsarbetets utvecklingssatsningar en viktig pusselbit.

En kommentar

Ledarskapets betydelse och framtiden

I vår organisation finns det runt 300 personer som har tagit på sig ett chefs- och ledarskap. Det är jag väldigt glad för. Anledningen till att man valt denna bana ser olika ut för var och en, men för många är säkert möjligheten att vara med och påverka en stark drivkraft.

Som chef i Region Halland är man mycket viktig. För våra medarbetare och för att vi, tillsammans, ska kunna nå de mål som sätts upp. Ytterst handlar det ju om att på bästa sätt kunna möta invånarnas önskemål och behov av hälso- och sjukvård, utbildning, kollektivtrafik, kultur och allt annat som vi har ansvar för i vår organisation.

Det är mycket man ska klara av som chef. Man måste kunna se helheten men också individen. Ansvaret för medarbetare, ekonomi och utveckling av verksamheten kan säkert kännas övermäktigt ibland.

Utveckla chefs- och ledarksapet
En viktig del i vårt Framtidsarbete – det som tidigare kallades Åtgärdsarbetet – är just att utveckla chefs- och ledarskapet. Det handlar om att tydliggöra både ansvar och mandat som våra chefer har. Tydliga chefer brukar stå högt på önskelistan bland medarbetarna, och med en tydligare chefsroll blir det lättare för cheferna att ”ta på sig ledartröjan” i sin del av verksamheten.

Vi behöver tydlighet i ledarskapet och i vart vi är på väg när vi ska fortsätta att utvecklas och förbättras för att möta morgondagens utmaningar.

Chefen ska inte bestämma allt och ska inte grotta ner sig i alla detaljer. Men en väldigt viktig uppgift är att ge teamet de bästa förutsättningarna att tillsammans lösa uppgifterna. Att se till att man som medarbetare får nytta av all sin kompetens och sitt engagemang och att teamet tillsammans fungerar. Att man kan ta ansvar för sitt ”medarbetarskap”

Team som fungerar
Jag tänker på gänget på gynekologimottagningen på Hallands sjukhus Kungsbacka som i fjol fick utmärkelsen Årets medarbetare 2015. Det är verkligen ett team som funkar. Och som med enkla medel – en whiteboardtavla som de samlas kring – jobbar långsiktigt och enträget med att hela tiden utveckla det de gör och hur de gör det.

Det finns många fler exempel på väl fungerande team och arbetsplatser och på chefer som förmår locka fram det bästa hos var och en av sina medarbetare.

Konsekvenser av regionindelningen
Jag kan inte låta bli att fundera över hur statens utredare av regionernas storlek och antal har reflekterat över alla de människor som arbetar i regioner och landsting. Det är ju våra medarbetare som i olika delar står närmast invånarna som vi är till för.

Det första utspel man har gjort från statens utredare innehåller gigantiska organisationer, den Halland föreslås gå in i kommer att ha sådär 70 000 medarbetare. I Göteborgs Stad som jag har haft förmånen att vara i ledningen för, var vi ca 45 000.

Vem ska leda den typen av organisationer? Sverige har knappt, om än något, privat företag i Sverige med en styrelse som ansvarar för så stora organisationer.

Större inte alltid bättre
Blir förmågan att vara en god arbetsgivare och attrahera medarbetare till samhällsjobben bättre av stora organisationer? Våra verksamheter idag bygger ofta på stuprör medan invånarna lever livet horisontellt. Vi föds på regionens sjukhus, vandrar över organisationsgränser genom barnavårdscentral, skola, elevhälsa, gymnasieskola, arbetsförmedling, yrkesutbildning, vårdcentral, sjukhus och hemsjukvård som är organiserade i olika förvaltningar och organisationer.

90% av vården sker idag inte på regionsjukhus utan i den nära vården som kommuner och region ansvarar för.

Vi kämpar på med samverkan och helhet så att medarbetare har förutsättningar att följa invånarens process och underlätta den. I Halland är vi sex kommuner och en region och kan samlas över gränserna runt ett bord och förutsättningarna är goda.

Min fråga är, hur ska det gå till med 71 kommuner?

3 kommentarer

Vilka resurser de är…

Under hösten blev asylinvandringen det ständiga samtalsämnet och huvudnyhet i media i stort sett dagligen. Allt fler människor var tvungna att fly krig och förtryck. Fly för sina liv. En liten del av dem kom till oss här i Sverige och i Halland. En liten del, men ändå så många på en gång att det satte press på vår förmåga att ta emot.

Många medarbetare i Region Halland och i de myndigheter och organisationer vi samarbetar med har gjort fantastiska insatser för att göra det möjligt att på ett så bra sätt som situationen tillåter ta emot människor i väntan på besked om de får stanna i Sverige eller inte. Utöver myndigheter och det officiella Halland har massor av frivilliga, genom organisationer eller som privatpersoner, gjort stora insatser i insamlingar, språkcaféer, manifestationer och på många andra sätt. Det är imponerande.

När jag skriver detta kommer det färre asylsökande till oss och vi går in i ett annat skede. Vi ska fortsätta att ta hand om dem som kommit och kommer, men minst lika viktigt är att vi fortsätter att utveckla arbetet med integrationen.

Vi hade, redan när trycket i asylfrågan ökade i höstas, arbetat en hel del med detta. Bland annat genom att kartlägga hur processen ser ut och var det kan haka upp sig. Var finns grindar och hinder som vi kan ta bort? Samarbetet mellan olika myndigheter som är inblandade har blivit tätare och för egen del har vi i regionen startat en särskild utbildning för läkare som kommer hit. De ska få språket och praktik för att så snabbt som möjligt kunna få möjligheter att utöva sitt yrke i Sverige. Vi har börjat med två grupper med i huvudsak läkare, och om det går bra kan vi komma att utöka till andra yrkesgrupper inom vården.

För de som kommer hit är resurser som vi inte får lov att slarva bort. Det handlar om människor med stor kapacitet och drivkraft som har trotsat faror och utmaningar och tagit sig hit. Många av dem är mycket välutbildade. Det är människor som Sverige och Halland behöver för sin fortsatta utveckling. Och det gäller att vi gör deras väg in i det svenska samhället och arbetslivet så kort och smidig som möjligt. Deras väntan på att komma in i samhället är ett lidande för dem och förspilld tid för oss andra som behöver dem.

Jag tror att vi kommer att fixa detta på ett utmärkt sätt. Dels genom smidigare arbete i alla olika myndigheter, och inte minst på grund av det stora engagemang som människor visar. Privatpersoner som vecka efter vecka möter nyanlända på språkcaféer, arbetsplatser som öppnar upp för praktikanter, bygdeföreningar och kyrkor som bjuder in och välkomnar.

Jag tror att det handlar om att våga. Våga tänka på nya sätt. Våga öppna upp och inte bli rädd för det som är annorlunda. Se möjligheterna med all ny kompetens och nya influenser som kommer till oss. Att se all den drivkraft som finns och våga använda den. Och vi kan bara göra det tillsammans – Sverige tillsammans!

Lämna en kommentar

Halland – en framgångsrik del av Sverige som bidrar till Sveriges utveckling

Hur sker samhällsutveckling? Är framgångsrika delar av Sverige ett resultat av en organisationsindelning eller finns det andra drivkrafter som styr utvecklingen? Kan man påvisa att större regioner ger bättre resultat till invånarna för skattemedel? Vad är resultat i en vidare bemärkelse, dvs det värde som skapas av skattepengar?

När nu staten initierat arbete med en ny läns- och landstingsindelning i Sverige och utsett en indelningskommitté, skapar det mer frågor än svar och behov av nya analyser. Det känns som om frågan är felställd. Om staten på allvar vill dela ut ett större ansvar regionalt, till regionala direktvalda politiska församlingar, så kanske frågan från staten istället borde vara:

-”Om ni skulle få ett större regionalt ansvar från staten för att åstadkomma förutsättningar för kollektivtrafik, infrastruktur, en god arbetsmarknad, utvecklad demokrati, en jämlik hälsa och jämlik vård, hur vill ni då ta er an den frågan? Vad behöver ni i just denna del av Sverige för att kunna ta det ansvaret?”

Då hade Region Halland, kommunerna i Halland och de politiska partierna i Halland kunnat diskutera vilka förutsättningar som finns i en del av Sverige som Halland, med god inflyttning, hög kvalitet i vården, god hälsa mm. Vi hade kunnat reflektera över vad vi hade behövt för förutsättningar och redskap för att fortsatt möta den starka tillväxten vi har och förvalta den väl för Sveriges räkning.

Uppdraget som indelningskommittén har fått är att rita en karta med större och slagkraftiga regioner. HUR vet man att de större regionernas ”slagkraftighet” har skapat resultat för invånarna? Hur vet vi att en större region är lösningen för att klara framtidens utmaningar i exempelvis Norrland? I Stockholm verkar det som att de absolut INTE vill vara en större region, deras förutsättningar – extrem tillväxt och inflyttning gör inte att de ser en större region som ett redskap för fortsatt utveckling.

Är det kanske så, att samhällsutveckling, tillväxt och god samhällsservice beror på helt andra saker än organisationsstorlek? Är det kanske så att urbaniseringen har betydelse? Att mångfald, kreativitet och inflyttning – influenser från andra delar av världen har betydelse?

Halland växer och vi har låg arbetslöshet och hög kvalitet i vården. Det går helt enkelt mycket bra för Halland. Hallands arbetstillfällen bygger på små och medelstora företag. I USA sprids nu analyser som menar att stora globala företags storhetstid är över, ”The End of Big”. Den digitala utvecklingen sätter helt enkelt andra ramar och förutsättningar som både påverkar politisk styrning och företagsutveckling. Stora hotellkedjor, stora bryggerikoncerner får se sig utslagna av små, nischade hotell och s.k. microbryggerier med hög kvalitet och träffsäkerhet. Det hållbara samhället med medvetna, informerade invånare ställer krav på hållbarhet hos både företag och organisationer.

Tänk om det är så, att vi tänker i gamla banor som att stort är vackert, tänk om det är så att vi skulle behöva modernisera vår syn på demokrati, folklig förankring, delaktiget och ledarskap!

Det är intressant att följa indelningskommitténs arbete, det ska bedrivas i delaktighet står det i uppdraget. I Halland är alla partier i Regionfullmäktige överens om att hålla Halland helt, eftersom vi inte ser hur Halland skulle bli bättre för invånarna genom att vara en större region.

Hur stor delaktigheten och förmågan att möta den nya framtidens utmaningar är, det återstår att se!

4 kommentarer

Sjukhusvården i backspegeln och framåt

Hur ser vården i Halland ut år 2115? Det kan ingen veta, men jag är alldeles övertygad om att det kommer att se helt annorlunda ut.

Hallands sjukhus Halmstad fyller ju, som du säkert läst på annat håll, 100 år nu i oktober. Det högtidlighålls på många olika sätt och har gett mig anledning att fundera över tidens gång.

Tänk om Gustav Dahlgren, den ensamme (!) lasarettsöverläkare, som tjänstgjorde på sjukhuset då det var nybyggt anno 1915, hade kunnat se dagens moderna sjukhusvård. Ballongvidgning av kranskärl som räddar halländska hjärtan. Det lilla, lilla alldeles för tidigt födda barnet som får ett gott liv tack vare avancerad neonatalvård. Robotar som ger kirurgerna helt nya möjligheter och en hel rad andra behandlingar och läkemedel som ingen ens kunde drömma om år 1915, som vi i dag tar för givna.

Ambulanser som fungerar som intensivvårdsavdelningar på hjul hade säkert imponerat på lasarettsöverläkaren, liksom det allt tätare samarbetet mellan vård i hemmet, på vårdcentralen, på sjukhuset och på universitetssjukhusen hos våra grannar i norr och söder.

Troligen hade han också förvånats över hur många kollegor (dessutom kvinnliga…) han skulle haft i dag på sjukhuset, och hur yrkesrollerna förändrats genom åren. Hur nya yrken och kompetenser vuxit fram, hur specialistutbildade sjuksköterskor har ansvar för uppgifter som läkare tidigare utförde, och hur hierarki och ordergivning ersatts av teamarbete med patientens fokus.

En fantastisk utveckling
Sjukhusvården har genomgått en fantastisk utveckling de senaste hundra åren, inte minst i Halland där vi ju kan glädja oss över att ligga mycket bra till både vad gäller tillgänglighet till vård och de medicinska resultaten när vården i Sverige jämförs.

Hur ser det ut framöver då? Vi bygger vidare på en stabil grund när vi utvecklar framtidens vård. Jag tror att det kommer att handla mycket om att få till en ännu bättre samverkan mellan olika delar av vården.

Jag tror också att vi kommer att förändra synen på var vården erbjuds för olika sjukdomar. Det som görs ofta och är vanligt ska finnas nära, men för ovanligare behandlingar ska vi fördela arbetet på nya sätt. Det handlar om kvalitet. För att det ska bli riktigt bra behöver en läkare eller ett team av vårdpersonal behandla ett visst antal patienter per år. Jag skulle själv inte vilja bli omhändertagen av ett team som tidigare bara har träffat på någon eller några andra patienter med ”min” sjukdom. Då reser jag hellre en bit för att få vård av de riktiga specialisterna…

Vi har redan börjat kraftsamla sjukhusvården genom att förlägga vissa behandlingar till ett sjukhus i regionen. Den utvecklingen kommer säkert fortsätta. En del av de mer specialiserade behandlingarna ska vi säkert fortsätta att samarbeta om med andra regioner och universitetssjukhus, och i en framtid kanske vi också ser ett utökat samarbete på europanivå om de riktigt ovanliga sjukdomarna.

Samtidigt ska vi se till att det vanliga, det som sker ofta, finns nära. Kanske på ditt närmaste sjukhus, i närsjukvården eller i den kommunala vården. Eller varför inte, ett och annat digitalt videomöte?

Vi måste se till att de administrativa gränser som finns mellan till exempel kommuner, närsjukvård och sjukhus inte ställer till det, utan att vi tillsammans ger den bästa vården vid varje givet tillfälle. Så bygger vi en hälso- och sjukvård som även i morgon bidrar till att Halland är den bästa livsplatsen.

3 kommentarer

Bilden gick rakt in i hjärtat

Sällan har väl ordspråket ”En bild säger mer än tusen ord” varit sannare. Jag tänker på den skakande bilden av Aylan, treåringen som mötte döden i Medelhavet när han och hans familj sökte en bättre framtid, fjärran från krigets Syrien. Du har säkert sett den.

Vilka krafter denna bild har satt i rörelse. Trots att vi väl alla visste om den pågående flyktingtragedin var det som om just bilden på Aylans livlösa kropp var det som öppnade våra ögon. Den tog sig igenom våra skyddsbarriärer och väckte oss…

När jag skriver detta är tidningar och andra medier fulla av berättelser om hur du och andra ”vanliga” människor nu vill hjälpa medmänniskor på flykt. Med pengagåvor i olika insamlingar, med kläder, hygienartiklar och vattenflaskor till dem som lyckats nå Sverige och på tusen andra sätt.

Det värmer i hjärtat att se. Nu gäller det att vi är uthålliga, för det här engagemanget, och viljan att ta emot och att hjälpa, kommer att behövas länge.

Nästa steg, när de allra första basbehoven är täckta för människor som flyr hit till oss, är att se till att de byråkratiska processerna flyter på så bra som möjligt. I Region Halland, tillsammans med aktörer i Halland, tittar vi nu närmare på och kartlägger asylprocessen för att se vad som kan göras smidigare. Vi kommer också att jobba vidare med att kartlägga integrationsprocessen. Vi justerar också den halländska tillväxtstrategin och förtydligar integrationens betydelse för vår framtida utveckling.

Det handlar om hur vi på regionen och på andra myndigheter agerar, men minst lika viktiga är alla övriga krafter i samhället: företag, föreningar, trossamfund, privatpersoner. Att bli insläppta i vårt svenska samhälle är avgörande för de människor som kommit hit för att starta ett nytt liv. Att få språk och vänner, att lära känna hur vi som redan bor här fungerar och tänker, våra seder och bruk. Att sedan komma in på arbetsmarknaden och kunna bidra till det gemensamma goda. Det är viktigt för dem som kommer, men minst lika viktigt för oss som redan bor i detta lilla lugna hörn av världen.

Vi jobbar också med att lära oss hur vi ännu bättre än i dag kan fånga upp all den kompetens som människor från olika krishärdar i världen för med sig. Vi behöver dem nämligen för att samhället ska fungera, idag såväl som i morgon. Den svenska befolkningspyramiden är ”skev” och allt färre ska ta hand om allt fler i en nära framtid. Vi behöver fler hjälpande, kunniga händer i vård, skola och omsorg, mer kunnande, kompetens och kontakter i näringslivet.

På det personliga planet tror jag att vi som redan bor här har allt att vinna på att vara välkomnande och göra vad vi kan för att möjliggöra integrationen. Jag hör många ”ur-hallänningar” från olika håll i regionen berätta om hur mycket de själva har fått ut av att vara med i någon av de aktiviteter som ordnas, till exempel språkcaféer av olika slag, att arrangera fritidssysselsättningar och att öppna hemmet för en vän-familj från annat land. Nya sätt att tänka, kultur som de inte hade mött innan, nya smaker på bordet och nya bilder av världen.

I vår värld blir gränserna allt mindre betydelsefulla, och vi har allt att vinna på att öppna oss mot världen – och att släppa in världen när den knackar på vår dörr. Jag tror det handlar om att våga välkomna det som är annorlunda och där behöver vi kanske hjälpa varandra att komma över de första rädslorna. För det är när vi alla tillsammans jobbar mot gemensamma mål som de riktigt stora förbättringarna kan ske.

En kommentar

Sommar

För mig och säkert många fler är svensk sommar oslagbart. Det gröna, skira i naturen blandat med blått vatten och pastellfärgade sommarblommor är underbart.

Något annat som, i alla fall för mig, är starkt förknippat med sommar är Almedalsveckan – det stora minglet på Gotland där vi får ta del av både nyheter, politiska utspel och nya tankar. I år nåddes vi till exempel av nyheten att det utsetts två personer som får uppdraget att under året komma med nya förslag om region- och länsindelning i Sverige.

Hallands starka synpunkt i frågan har varit att de boende och verkande i en region eller i ett län själva är med och kommer fram till hur framtida gränsdragningar bör dras. En ståndpunkt som man kunde höra fler föra fram under Almedalsveckan. Men fortfarande används antalet invånare som en slags måttstock på hur stor eller liten en region kan vara. För mig är det både ologiskt och onyanserat med ett numerärt fokus, snarare än vad det är för uppdrag och frågeställningar en region förväntas lösa åt regeringen.

Förutsättningarna för att kunna lösa det regeringen vill att vi bidrar med till Sveriges utveckling, varierar ju på många olika sätt. En tillväxtregion, som Halland, har en typ av utmaningar, medan ett ”utflyttningsområde” har helt andra förutsättningar för att kunna lösa uppdraget. Det handlar om så mycket mer än om hur många man är: Hur bor invånarna i ett område, tätt eller glest? Hur ser den befintliga infrastrukturen ut? Har man inflyttning eller utflyttning? Vilken företagsstruktur finns och vilken grund för arbete ger den? Vilken hälsostatus har ett område och vilka livsvillkor råder i stort?

Det ska bli spännande att följa arbetet med region- och länsindelningen framöver.

Nu tar bloggen semester en månad och jag önskar att alla under dessa sommarmånader får chansen att uppleva en sommar som har betydelse för just dig och din avkoppling. Själv kommer jag att börja min semester med att lyssna ikapp alla sommarpratare som jag missat under den första delen av sommaren.

Glad sommar!

 

4 kommentarer