Senaste inläggen

Biblioteksdagarna: #skaparbibblan

Om makerspaces, digitala lab och skapande på bibliotek berättade Lo Claesson, bibliotekschef i Vaggeryd, Eleonor Grenholm och Ann Östman, under rubriken #skaparbibblan

Avståndet från idé till verkliga objekt har nog aldrig varit kortare än nu säger Eleonor Grenholm, Länsbibliotek Uppsala. Egentligen är det här med MakerSpace inte särskilt nytt säger Ann Östman, Länsbibliotek Gävleborg. Man kan kalla det handarbete 2.0. Det nya är att man väver in ny teknik, exempelvis i form av 3D-skrivare.

Tidskriften Make började ges ut 2005. Samma år lanserades YouTube vilket gav nya möjligheter att dela med sig av sina erfarenheter.

Fab Lab: Det första Fab-labbet startades av MIT; man valde ut några lämpliga maskiner och lät allmänheten använda dessa i en lokal nära universitetet. I Holland finns det idag ett ambulerande Fab Lab i form av en buss.

Man räknar med att det finns cirka 1.200 makerspaces runtom i världen. I år arrangeras för första gången ett så kallat Maker Faire i Sverige, det är Tekniska museet i Stockholm som är arrangör.

David Lankes – Expect more, om bibliotekens möjligheter. Bra bibliotek fokuserar på användarna, inte samlingarna, enligt Lankes. Kreativa verkstäder kan vara ett sätt för biblioteken att behålla relevansen för medborgarna.
Lära – Göra … – Påverka och Förstå, Lo menar att Skot-Hansens modell är tillämplig när det gäller MakerSpace eller Skapande-rum på bibliotek. Maker-idealen är desamma som biblioteksidealen säger Eleonor. Bibliotekens grund är att dela resurser och dela med sig.

De första ”skaparbibblorna” har nu börjat komma igång. I Vaggeryd öppnade man en skaparbibbla i mars 2014. Kommunen behöver estetiska tekniker och tekniska esteter säger Lo, Skaparbibblan är ett sätt att bidra till kreativa medborgare. Vaggerydsmodellen bygger dels på ett organiserat samarbete mellan skolan och näringslivet, dels ett oorganiserat samarbete med kommuninnevånarna. Man ser MakerSpace som ett sätt att höja statusen för biblioteket.
I Vaggeryd har man satsat på en professionell utrustning, näringslivscentrum har bidragit. Ett MakerSpace innehåller en 3D-skrivare men ett skapande-rum kan se ut lite hur som helst.

Andra MakerSpaces:
Knivsta MakerSpace är ett pilotprojekt från mars till oktober 2014. Målgrupp är 18-30 år.
Gislaveds bibliotek. Väder sig främst till barn och unga. Arduinos och Raspberry pie.

Nästa steg kommer att bli en unconference, Hacka bibblan! Dags att sluta prata och börja göra!
Plats: Mölndal 24 september = dagen innan bokmässan startar.

************* **** ****** *** **************

Så hur var det nu med den kluriga frågan?
Frågan gällde alltså varifrån arkitekterna har hämtat inspiration till Kulturhuset Väven?
– Jo, från björkarna och deras näver förstås, Umeå är ju som bekant björkarnas stad!

image

/Eiler

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna: Läsa för att lära

Karin Taube, som tidigare var professor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och som även varit knuten till PISA-undersökningarna, gav i sitt föredrag prov på vad som krävs för att bli en god läsare

The simpel view of reading:
Läsning = Avkodning x Förståelse av språk

Avkodning, tre nivåer:
-känna igen ord som bilder (logografisk läsning)
-kunna ljuda ihop orden (alfabetisk läsning)
-känner igen orden direkt och vet hur de stavas (ortografisk läsning)

Det krävs mycket träning för att få flyt i läsningen. Förståelsen sker däremot alltid i form av en kontrollerad process. När vi har nått flyt i läsningen frigörs resurser så att vi kan koncentrera oss på själva förståelsen av texten.

Att lära något nytt sker alltid genom kontrollerade processer vilket är mycket krävande för hjärnan. Tillräckligt mycket upprepning gör att processen blir automatiserad och sker med ryggmärgen. Men, påpekar Karin, både ifråga om läsning och bilkörning så behövs det kontrollerade processer då och då.

Orsaker till att man inte förstår vad man läser:
-bristfällig avkodning
-ej tillräckligt automatiserad läsning
-begränsat ordförråd
-avsaknad av bakgrundskunskaper
-passiv läsning

För att komma över trösklarna krävs motivation och drive! Den goda läsaren är alert och fokuserad och skaffar sig en grundförståelse redan före läsningen. Han/hon använder sammanhanget i texten till att förstå nya ord osv. Efter läsningen reflekterar den goda läsaren över texten.

Svaga läsare är betydligt mer passiva när läsningen startar och släpper taget när motståndet blir för stort. Det är därför viktigt att eleverna får lära sig olika lässtrategier menar Karin.

Lässtrategier (enligt Presley m.fl.):
-förbered läsningen
-föregrip vad som kan tänkas hända (gissade jag rätt?)
-kontrollera, ställ frågor, red ut, visualisera och organisera, hitta samband, dra slutsatser …
-att tänka högt gynnar koncentrationen
-läs selektivt
-fokusera på språk och textstruktur
-sammanfatta!

Förväntningar om vad som ska hända härnäst ökar motivationen; allt som gör läsaren alert är av godo framhåller Karin.

Det finns en modell för läsförståelse som kallas Reciprok undervisning eller Reciprocal teaching. Modellen baseras på fyra strategier:
1.Förutspå
2.Ställa frågor
3.Reda ut oklarheter
4.Sammanfatta

Den som vill veta mer om modellen kan läsa Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” (2012) eller klicka på länken Kommunikation, läs- och skrivutveckling

* * * * * * * * * * * * * *

Lästips:
Monica Reichenberg ”Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet” (2008)
Astrid Roe ”Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen” (2014)
Britta Stensson ”Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning” (2006)

/Eiler

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna: Nya bibliotekslagen

Nya bibliotekslagen. Inte ”business as usual” säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening.

Enligt Niclas så var man på god väg att skrota bibliotekslagen i samband med valet 2006. Idag är situationen en annan och biblioteken är ”kallade på” på ett sätt man inte har varit på mycket länge menar han. Att den nya bibliotekslagen har tröskats fram är ett exempel på detta, det politiska intresset för bibliotek likaså. Om biblioteken inte hörsammar denna kallelse så kommer man inte att bli tillfrågade i fortsättningen varnar Niclas.

Niclas gick sedan igenom lagen paragraf för paragraf.
Paragraf 2, Ändamålsparagrafen, diskuterades mycket av remissinstanserna. Att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling” är en stor uppgift menar Niclas! Biblioteken ska inte bara bidra till, man ska verka för samhällets utveckling.
Bibliotekens internationella manifest rekommenderas som bredvidläsning till lagen. Niclas menar att skrivningen i lagen går som en röd tråd tillbaka till UNESCO:s folkbiblioteksmanifest och FN:s mänskliga rättigheter.

”Främja litteraturens ställning” – trots många synpunkter på denna skrivning valde regeringen att behålla denna. Det är en angelägenhet för alla offentligt finansierade bibliotek, inte bara folkbiblioteken.
-Här är man ropad på säger Niclas.
”Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla” – inga grupper pekas ut. Alla människor har rätt att ta del av biblioteksverksamhet, även papperslösa!

Folkbiblioteksparagraferna 6-9 anger vad folkbiblioteken ska göra:
-särskilt främja läsning och tillgång till litteratur
-ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja språkutveckling och stimulera till läsning
-öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas
Reservationsavgifter diskuterades ända uppe i Lagrådet! Biblioteken får dock enbart ta ut reservationsavgift för sina faktiska kostnader.

Skolbiblioteken behandlas inte i bibliotekslagen, här hänvisar man istället till skollagen.

Regeringen skärper den regionala biblioteksverksamhetens strategiska betydelse.
Detta är för övrigt den enda biblioteksverksamheten som har en lagstadgad skyldighet att främja kvalitet.

Bristen på uppföljning av den tidigare bibliotekslagen har uppmärksammats och KB har nu till uppgift att följa upp hur lagen efterlevs, detta regleras i den 18 paragrafen.

Länk till Bibliotekslagen

/Eiler

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna: En klurig fråga

Kulturhuset Väven är ritat av den norska arkitektbyrån Snøhetta i samarbete med White arkitekter i Umeå. Snöhetta fick sitt genombrott med det inte helt obekanta biblioteket i Alexandria i slutet av 1980-talet.
Någon som kan se varifrån man hämtat inspirationen till Väven?
-Svar kommer i något av de följande blogginläggen …

/Eiler

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna: Fler bilder från Väven

image

image

image

image

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna: Bilder från Väven

På tisdagskvällen fick vi tillfälle att tjuvtitta på Kulturhuset Väven trots att bygget fortfarande är i full gång. Vi snubblade runt bland sladdar, elektriker och betongputs.

Biblioteket kommer att inrymmas på plan 2, 3 och 4 i detta arkitektoniskt intressanta ”sutteränghus”. Här kommer några bilder, varsågoda!

image

image

image

image

image

image

image

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna: Den omättliga mätlusten

Lars Strannegård, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm, talade om kvalitet, allsidighet och den omättliga mätlusten.

Idag ska allt mätas! Önskan att kvantifiera och bedöma kvalité har dock funnits i hundratals år. Lars ger ett exempel från Ludvig XIV:s tid där kungens konstinköpare, Roger de Piles, helt frankt poängbedömde tidens stora konstnärer. Caravaggio och Dürer fick medelbetyg, typ C i Björklunds betygssystem – endast Rafael och Rubens tilldelades högsta betyg.

Lars gav ett annat intressant exempel på mätandets hysteri, denna gång från vinets värld där Anders Röttorp poängbedömer sherry med hjälp av en myckenhet av siffror. Röttorp avslutar dock intressant nog med en brasklapp:
”Men fastna inte i siffrorna. Det goda vinets själ är inte numerisk”

Kvantitetsbegreppet invaderar kvalitet därför att siffervärden är så mycket starkare och mera inflytelserika. Lars är kritisk till detta och menar att ordens makt måste stå emot siffrorna, annars tappar man bort sin själ, ”håll fast vid detta och försök inte att överföra en kvalitativ studie till siffror!” Märk väl att detta sägs av en professor i företagsekonomi, tillika prorektor vid Handelshögskolan.

Lars menar att det är New Public Management som ligger bakom denna mäthysteri. Den springande punkten är att mätbarhet medför jämförbarhet. Efterfrågan på mätbarhet är här för att stanna säger han. Man kan och skall använda sig av siffror men, betonar Lars, upplevelser och skönhet kan aldrig översättas i siffror.

Men vad är då kvalitet?
”Kvalité, det är det som får nackhåren att resa sig” om man får tro Ingrid Elam. Det är experternas omdömen som blir vägledande. Det är de som arbetar ute i verksamheterna som är experterna, allt bygger på att man sysslat länge med en viss sak. Smak är en helt oskiljbar del när det gäller att bedöma kvalitet. Men experten måste också kunna verbalisera och artikulera vari kvalitén består annars hjälper det inte säger Lars. Kvalitetsbedömning bör dessutom ske i dialog, exempelvis i en grupp av erfarna experter. Exempel: Svenska Akademins 18 ledamöter som tillsammans gör en bedömning.

Välmotiverad och välartikulerat subjektivitet vinner i längden. Proffs som tillsammans anger vad man menar med kvalitet är mera exakta än siffror!

/Eiler

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna 6-8 maj 2014

Biblioteksdagarna 2014Umeå bjöd på fint väder dessa dagar och björkarna i stan börjar slå ut trots kyligt väder.

Jag ämnar lägga upp blogginlägg från några av föredragen om ni kära läsare bara har lite tålamod, troligen kommer ett nattåg emellan… Förhoppningsvis kan jag även bjuda på några bilder från Väven – det nya bibliotek och kulturhus som öppnar i november. Kort sagt:
Ett fantastiskt bygge som kommer att sätta Umeå på kartan.

Här kommer iallafall en bild på Svensk Biblioteksförenings nyvalde ordförande, Calle Nathansson. Varsågoda!

/Eiler, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Reading together: The Nottingham Story

Här kommer ett blogginlägg från årets Halmstadkonferens som hölls i Tylösand i förra veckan.
Temat för årets konferens var läsning och litteratur. De mest långväga gästerna kom från England, deras föredrag handlade om barns språk och barns läsning.

Reading together: The Nottingham Story
-Elaine Dykes & Sue Sanderson

Elaine ansvarar för barnbiblioteksverksamheten på 16 bibliotek i Nottingham, hon arbetar på Nottingham City Council. Sue är chef för frontpersonal och förmedling, hennes grupp består av 45 biblioteksassistenter.

Elaine och Sue började med att visa en kortfilm – i högt tempo fick vi en glimt av allt spännande som Nottingham har att erbjuda – även Robin Hood och Sherwoodskogen kom med på ett hörn. Staden är av Malmös storlek, 300 tusen invånare i staden och cirka en miljon i grevskapet.

Filmen var en effektfull kontrast till de utmaningar staden har att brottas med när det gäller barns läsning och språkutveckling. Som gammal industristad har Nottingham länge haft en stor invandring, idag är 35 procent av invånarna är icke-vita britter och 27 procent har inte engelska som sitt första språk.
Cirka 20 tusen barn lever i hushåll där ingen av föräldrarna arbetar. Att arbeta med unga föräldrar och stödja föräldrar är därför en mycket viktig uppgift.

22 procent av invånarna använder biblioteken. Nära en tredjedel av dessa är nya användare, under fem års ålder! Man når barnen bland annat genom The PEEP Programme, ett program som syftar till att stimulera små barns utveckling. Mer än två tredjedelar av de fattigaste barnen har inte fått någon språklig förberedelse innan de börjar skolan säger Elaine. Ett annat sätt att nå föräldrar och barn är med hjälp av vykort till alla nyfödda: Man informerar om att biblioteken är gratis; ingen avgift för förstörda böcker och inga förseningsavgifter för barn under 18 år.

Totstime! Sagostunder där sång och ramsor utgör huvuddelen. Dessa totstimes är en del av biblioteksassistenternas jobb. Personalen tränas av bibliotekarier och erfarna assistenter, sångstunderna planeras och genomförs sedan av de assistenter som ingår i frontlinjen.

Bookstart:
Nationellt program sedan tjugo år, har funnits i Nottingham i sju år.
Bookstart är till för alla barn, i konceptet ingår olika bokpaket med två böcker i varje paket.
Exempel:
-Babies pack – delas ut av hälsovårdspersonalen i samband med hembesök.
-Preschoolers pack – delas ut till 2-3-åringar.
Flera paket har utformats med särskild tanke på barn med funktionsnedsättning. Det finns även tvåspråkiga böcker på ett 40-tal språk.

Bookstart Bear Club:
Ett framgångsrikt projekt som har inneburit en klar ökning i antal biblioteksbesök och boklån. Man delar ut ”pass”, efter sex stämplar får barnen en egen bok. En ljusblå björn som uppträder på gatan ingår i marknadsföringen.

Summer Reading Challenge:
Dessa läger är en mycket viktig uppgift för biblioteket säger Elaine, eftersom läsnivån sjunker under sommaren. Man har 5-6 veckors sommarlov i Nottingham. Biblioteken köper materialet från Reading Agency.

Bulwell Riverside Centre (Joint Service Centres):
Detta center innebär många möjligheter till samarbete över professionsgränserna, Sue betonar att det inte bara handlar om att man samlas under samma tak. Bulwell har blivit en succé sedan det öppnade för tre år sedan.

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Dewey på biblioteket. 3

Dewey i sydöstra Skåne
– Tomas Palmér

Tomas Palmér har arbetat med en förstudie i Skåne sydost för att undersöka möjligheterna att gå över till Dewey. Resultatet kan sammanfattas med att det är fullt möjligt, men att det kräver en del arbete: En övergång till Dewey hänger intimt samman med en hel del andra frågor som Libris som nationell katalog, hylluppställning och katalogsamarbete över kommungränserna.

Varför behövs klassifikation? Tomas tog upp tre viktiga aspekter:
– För ämnessökning
– För hylluppställning
– Som stöd för interna rutiner – inköp, gallring och medieplanering

Erfarenheter:
När det gäller att införa Dewey på äldre katalogposter verkar det inte finnas någon nationell lösning i sikte. Att införa Dewey manuellt medför ett stort merarbete varför man troligen kommer att införa systemet avdelningsvis.

Hylluppställningen ser inte Tomas som något stort problem, den behöver ändå förändras. Användarna: Varför står trädgård, katter och nationalekonomi på samma ställe? Bra om det blir något bättre! Man ämnar göra en succesiv övergång till Dewey allteftersom avdelningarna blir klara.

Slutligen betonade Tomas att det är mycket viktigt att ha med personalen för att processen ska lyckas.

Läs mer: Är det dags? Förstudie om att införa Dewey


Malmö högskola – tre år med Dewey

– Maria Gullberg

Sist ut denna dag var Maria Gullberg som arbetar på högskolebiblioteket i Malmö. På biblioteket arbetar man i två team: Team Katalog och Team Kommunikation & marknadsföring. För att klara övergången till Dewey inrättade man ett tillfälligt team för själva övergången.

Hylluppställningen var det man funderade mest kring. Hyllista eller inte? En eller flera hyllistor? Man landade i en hyllista för vardera av de tre biblioteken. Idag har man dock fört samman dessa till en gemensam hyllista. Man skulle även kunna använda den förkortade versionen av DDC som hylluppställning – Maria är klart positiv till en sådan lösning. Nu har man redan en hyllista som man lagt ner mycket möda på, annars hade man nog provat med förkortad DDC istället.

Man gjorde ett klartextsystem som ett mellansteg. Konverteringen sker genom en kombination av maskinellt och manuellt arbete.

Idag efter tre år är en fjärdedel av beståndet klassat i Dewey och tre fjärdedelar i SAB. Med dagens takt räknar man med att det kommer att ta ytterligare tio år innan man är klar.

På Orkanenbiblioteket har man valt att placera Dewey-hyllorna i ”innervarvet” och SAB-hyllorna i ”yttervarvet”. Detta sparar en hel del arbete eftersom man slipper att flytta om lika mycket. På de båda andra biblioteken har man däremot valt att samla Dewey-böckerna på ett ställe. Undantagna är läromedel och skönlitteratur som står i klartext-hyllor.

/Eiler Jansson

Lämna en kommentar