Senaste inläggen

Sharing is caring 2

Upphovsrätten och biblioteken
-Harald von Hielmcrone, Danmark

Den digitala världen sätter bibliotekens grundfunktioner på spel; man kan inte låna ut ett visst material utan rättighetsinnehavarens tillåtelse, det är inte ens säkert att biblioteket kan få lov att köpa materialet.

När en bok sprids sker en förflyttning av upphovsrätten till det enskilda exemplaret över till den som köpt boken.
Beträffande digitalt material sker aldrig någon sådan överföring av upphovsrätten. Upphovsmannen eller ägaren till databasen har hela tiden kvar sin upphovsrätt och kan när helst man vill dra tillbaka material från en databas t ex.
För att inte en hel bransch ska ödeläggas måste dock denna rättighet finnas menar Harald. Undantag: Cache-kopiering är tillåtet, annars funkar inte internet.

Idag pågår en kamp där biblioteksorganisationerna kämpar för undantagsbestämmelser från rättighetsinnehavarna oinskränkta rätt över materialet. Kampen förs gentemot WIPO. EU är en energisk motståndare till att införa begränsningar, men man kan troligen inte hindra processen. Om upphovsrättsinnehavaren fritt kan ta bort material så finns uppenbara risker för historieförfalskning varnar Harald.

Vad vill biblioteken?
Biblioteken vill ha harmonierade undantag som gäller i hela EU. Man vill ha ”öppna normer” (Open norms) liknande det system som finns i USA.

Right to lend
Right to acquire
Right to mine
Right for disabled people
Right to envoyé exceptions
Right to cross-border uses
Standardised terms of protektion for copyright

Man vill även ha rätt till massdigitalisering av verk som inte är kommersiellt aktiva.

Modellen En kopia – En låntagare beskriver Harald som att hälla ungt vin i gamla läglar, de spricker till slut!
Försök att bevara existerande organisationsformer genom ett gammalt regelverk brukar endast leda till att man skjuter upp en oundgänglig utveckling, historien har många exempel på detta menar Harald.

Bibliotekets uppgift är att marknadsföra det man anser gott, att välja russinen ut kakan.

När det gäller de vetenskapliga databaserna finns ett särskilt problem: Biblioteken är de enda kunderna! Jämför bokmarknaden där biblioteken endast står för tio procent av marknaden.

LIBRIS XL – en länkad vision
-Anna Berggren, projektledare för Libris XL

Libris XL är:
En plattform för data – målet var att samla allt metadata på KB
En metod för att mappa existerande data
Ett katalogiseringsverktyg. RDA är en ny katalogiseringspraxis

Man använder sig av så kallad Länkad data – man behöver ej vara expert på allt utan länkar istället till sådant som andra har gjort.

Allt byggs i Open Source med utgångspunkt från webbstandarder.
Ledord: intuitivt, enkelt och inspirerande

Att göra ett enkelt och inspirerande gränssnitt baserat på MARC-formatet är en omöjlighet, länkad data en del av lösningen.

Libris XL är inte ett system, snarare en modell som består av förutsägbara APIer
Ny modell: Entiteter med identiteter

Mål: En bättre kommunikation med världen utanför bibliotekssystemen.
Målet är också att Libris XL ska leda till utvecklingen av helt nya tjänster.
Information från Libris blandas med information från Wikipedia och andra källor.

Libris XL kommer att ”rullas ut” med början de närmsta veckorna.

2014 blev KB medlem i OCLC. Idag är alla Librisposter CC0-licensierade.
Libris ska laddas upp i WorldCat!

/Eiler

Lämna en kommentar

Sharing is caring 1

MIK och ett uppdaterat referensarbete
-Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek

”Vi har inga riktiga referensfrågor längre…”
Sökalgoritmen har alla svar, så vad ska vi då med biblioteken till?
-Man vet dock inte alltid vad man skulle behöva veta menar Gunilla.

Idag möts biblioteken av en blandning av ganska enkla och komplicerade vardagsfrågor beroende på att alla inte klarar av allt som kan och ska skötas i ett alltmer digitaliserat samhälle. I bibliotekslagens sjunde paragraf anges att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Gunilla menar att folkbiblioteken möter denna utmaning lagen innebär i olika hög grad.
Utmaning: Vad är vad på Internet och hur hänger allt ihop? Biblioteken kan ta ett större ansvar och vara en balanserad och objektiv röst mellan ”internetfrälsarna” och skrämselpropagandan.

Google-sökning: Den underliggande sökagoritmen är osynlig och filtrerar det som visas. Popularitet viktas högre än kvalitet. Man talar om filterbubblor.

Bilder: informera om Creative Commons och vad symbolerna betyder.

MIK: UNESCO står bakom begreppet MIK (MIL på engelska). Uttyds Medie- och informationskunnighet.
MIK-rummet – här finns fortbildningsmaterial som biblioteken kan ta del av.

Tre delar:
Mediekompetens
Informationskompetens
Digital kompetens

Gunilla menar att MIK är ett riktigt bra begrepp som väl täcker de behov vi ser ute på biblioteken idag. MIK-begreppet bör ersätta det äldre och snävare begreppet informationskunnighet.

Vad behövs?
-Mer pedagogik
-Att vi rör oss mer ute i biblioteket – pröva nya metoder och arbetssätt.
Svaren på de frågor som ställs består ofta av en länk. Vi borde kanske titta mer på hur biblioteken i USA arbetar, man erbjuder oftare flera kanaler där man kan ställa sina frågor.

Internet håller på att bli allas katalog – därmed bör det också vara bibliotekens huvudsakliga katalog.
Det flippade klassrummet: Nu kommer mycket och bra material också på svenska säger Gunilla, tidigare har det mesta varit på engelska.

Folkbildningsidealet: det som behövs idag är någon form av digital allmänbildning!
Begreppet Digital klyfta ersätts nu alltmer av Kunskapsklyfta – här kan MIK vara bibliotekens redskap.

En undersökning om norska folkbiblioteks arbete med fjärrlån, inlån och samlingsutveckling
– Cathrine Undhjem, Fylkesbiblioteket i Akershus och Ruth Örnholt, Fylkesbiblioteket i Hordaland

Norge har mycket höga fjärrlånetal. Alla medietyper lånas ut! I bibliotekslagen anges att alla ska kunna låna allt. Antalet fjärrlån har ökat start fr o m 2005. Samma år fick man ett nationellt lånekort.
Norgeslån infördes 2009! Konfliktnivån höjdes till nya nivåer …
Idag: 1.6 procent av utlånen är fjärrlån, jfr Sverige 0.38 procent.
Man är på väg mot en modell liknande den danska, BibliotekDK

”Noe begynner to stramme in” – när några börjar strama åt så blir det dålig stämning!
Slipp brukaren lös – det är vår!

Cathrine menar att vi ska göra det lätt för lånarna, vi är till för dem, inte tvärtom.
De rigida lånereglerna är borta, låntagarna är nöjda men bibliotekarierna säger att det är ingen ordning längre – det var bättre förr.

Ruth säger att man gallrar mycket i Hordaland idag under parollen ”Från boksamling till mötesplats”.

Man genomförde en stor fjärrlåneundersökning i Norge 2014. Man fick in ett omfattande material.

Vad fjärrlånas mest:
Studielitteratur
Skönlitteratur
Generell facklitteratur
Äldre titlar
….

Önskemål om att man även ska kunna låna e-böcker.
Depåbiblioteket har blivit en mycket viktig resurs. Transportorganisationen är viktig.

Lånesamarbete och delningskultur är ryggraden i ett välfungerande biblioteksnätverk.
-idag håller dock delningskulturen på att vittra sönder.

Lämna en kommentar

Light Symposium dag 19-20 mars – dag 2

Mariana Figueiro från Lighting Research Center i New York var dagens huvudtalare. Hennes tema var ”Chronobiology and non visual effects of light”.

Om vi utsätts för störningar i dygnsrytmen så har detta många negativa effekter i form av ångest och oro eller hjärtproblem enligt Mariana. Man har även kunnat konstatera en ökad risk för allvarlig sjukdom som diabetes och bröstcancer, brist på melatonin får cancerceller att växa till snabbare.

Det är inte bara mängden blått ljus på morgonen som spelar roll när det gäller vår vakenhet, mängden ljus vi utsätts för under dagen samlas i det cirkadiska systemet. Det behöver inte heller vara blått ljus för att påverka systemet, ljusstyrkan spelar också en viktig roll. En sak som diskuteras är om blått ljus på kvällen gör att vi (läs barn och ungdomar) får svårare att somna. De undersökningar som Mariana och hennes kollegor har gjort visar dock att en timmes iPad-användning bara ger tre procents suppression av melatonin-nivån vilket är försumbart, två timmar kan däremot ge en viss effekt. TV-tittande visar i stort sett ingen effekt då skärmen är för långt bort.

Är det någon grupp vi bör hjälpa genom att styra ljusflödet över dygnet så är det de ”äldre-äldre” menar Mariana. På äldreboenden är det relativt lätt att styra ljuset och vi vet att människor med olika demenssjukdomar har stora problem med sin dygnsrytm. En av flera viktiga effekter av att de boende sover bättre om natten är att antalet fallolyckor skulle minska.
Ljussymposiet 1

Andra föredrag:
Isabel Villar, ljusdesigner på ÅF Lighting i Stockholm, talade om dagsljus med utgångspunkt från de specifika förhållanden som råder här i Norden.
Dagsljusets kvaliteter varierar med platsen, konstljuset bör därför anpassas till detta menar Isabel. Den stora skillnaden i antalet soltimmar mellan sommar och vinter ställer stora krav på vår dygnsrytm, solens upp- och nedgång kan ändras med upp till 30 minuter på ett dygn.

Isabel fick pris förra året för sin ljussättning av Kungliga bibliotekets tillbyggnad. Rum med stora kontraster mellan ljus och mörker fick ett nytt liv genom en ny ljussättning. Isabel beskrev det som en verklig utmaning att jobba med ljuset i ett ljusschakt som detta, belysning av väggytorna blev en viktig faktor i framgången.

Alexandra Manson, stipendiat från Vancouver, talade om ”Lighting for survival” – om betydelsen av god ljusdesign i vårdmiljöer.
Alexandra tog oss med på en spännande tur genom sjukhusens arkitekturhistoria. Olika tidsperioder har haft mycket olika förhållande till dagsljus och luft. Megabiblioteken, 1950-1990, satte maskinen i centrum och patienter och dagsljus och luft på undantag. Florence Nightingale gjorde betydligt bättre ifrån sig redan på 1800-talet då hon var med och planlade sina luftiga och ljusa sjukhuskroppar.

Bettina Hauge från Danmarks tekniska universitet i Köpenhamn höll ett intressant föredrag om dagsljusets betydelse för människors välbefinnande i hemmet.
När människor i allmänhet tänker på fönster så är det i första hand dagsljuset man tänker på. Dygns- och årsrytm är en annan viktig sak som fönster ger. Auxin gör att växter vänder sig mot ljuset, så gör också vi säger Bettina med glimten i ögat. Hennes forskning om dagsljusets olika kvaliteter utgår från ett antropologiskt perspektiv där hon dels har intervjuat människor men även haft tillfälle att följa deras liv i hemmet! (jämför Berg flyttar in). En familj följde bokstavligen solen genom att vistas i olika rum beroende på hur solljuset föll in i rummen.

James Duff, ljusdesigner och stipendiat från London, visade på nya sätt att mäta ljuset i ett rum. Att enbart mäta på horisontella ytor, vilket de flesta gör idag, ger ingen samstämmighet i resultat visar James i ett experiment. Med hjälp av en kamera har han visat att det går att mäta det ljus som reflekteras från väggar, tak och golv istället för att mäta det ljus som träffar ytorna.

Dagen avslutades av en nestor inom ljusdesign, Charles G Stone II från New York.
Charles har genomfört mer än 35 större ljusprojekt i 25 länder. Nyfikenhet, och nyfikenhet på den kultur som ligger bakom platsen och byggnaden, är hans drivkraft.

Vi fick följa med på en bildkavalkad från ljusprojekt och ljusfestivaler världen runt. Temat var ”kulturellt ljus” – vad är medfött och vad är inlärt när det gäller hur vi ser på ljus i olika kulturer?
Som ett exempel visade Charles på några projekt av Erik Selmer, en skicklig ljusdesigner i Norge, som bland annat har ljussatt tunneln i Laerdal och Fredrikstens fästning. Erik, som för övrigt satt i publiken, är fascinerad av det nordiska ”blå timmen-ljuset” och han är en mästare i att kombinera varmt och kallt ljus framhöll Charles.

Vid frågestunden efteråt ställde den svenske ljusdesignern Kai Pippo en fråga till publiken:
-Politiker ser ljus som något negativt, hur gör vi för att ändra på detta?

/Eiler Jansson

Ljussymposiet 3

Lämna en kommentar

Light Symposium 2015 – Münchenbryggeriet 19-20 mars

Ljussymposiet arrangeras av KTH i samarbete med ett systeruniversitet i Wismar, i år är man i Stockholm.
Storleksmässigt kan konferensen jämföras med vår egen Halmstadkonferens.

I år är det Internationella ljusåret, initierat av UNESCO, inledningstalare var Juste Jean-Paul Ngome Abiaga.

Den första dagens föreläsningar var mycket omväxlande och lärorika, från neurobiologi till arkitektur och ljusdesign.

Huvudtalare var Satchin Panda från Kalifornien som talade om hur vår dygnsrytm styrs av ljuset. Alla organismer, även växter, har fotoreceptorer. Det var först på 1990-talet som man upptäckte en tredje receptor vid sidan av ögats tappar och stavar. Ett fåtal celler (dvs bara några tusen…) som finns i vår näthinna reagerar för blått ljus och är synnerligen ljuskänsliga. Mina anteckningar:
Den cirkadiska klockan rytmen styr våra kroppar. Klockan ställs hos det nyfödda barnet under de första veckorna. Experiment på möss visar att 500 nm är den våglängd som effektivast påverkar rytmen, ställer om klockan. 500 nm är också den våglängd där våra stavar är som mest känsliga = grön färg.
Försök på möss visar att blinda möss reagerar på ljus likaväl som seende vilket beror på den tredje fotoreceptorn och hormonet melanopsin.

Melanopsin är mest känsligt för blått ljus, 480 nm. Mer ljuskänsligt än det övriga systemet, fungerar även vid svagt ljus, det räcker med fullmåne visar experiment på nattaktiva apor i Amazonas.

Melanopsinsystemet bidrar även till ögats adaptation när vi går från mörker till starkt ljus.

Experiment på möss visar att ljus nattetid påverkar vårt ätande men även hur vi tar upp näring. Nattligt ljus och en livsstil 24/7 leder till fetma…

Intressant jämförelse mellan två välkända arkitektritade hus i Kalifornien, Baileys House byggt 1908 och ett hus från 1958. Byggda för helt olika livsstilar och behov med olika tankar om livsstilen hos välbärgade California-bor. Huset från 1908 är genomgående mörkt medan huset från 1958 badar i ljus – stora fönster utan gardiner, ljusbrunnar osv.

Light – ”the essence of architecture”
Light for the Favelas

Dagens sista talare var en av fyra stipendiater:
Tatiana de Albuguerque från Brasilien höll ett intressant föredrag där hon gick igenom ett antal förslag som visade hur man skulle kunna öka trygghet och säkerhet i kåkstäder. Hennes exempel var från favelan Barreira Do Vasco i Rio de Janeiro.

/Eiler Jansson

Lämna en kommentar

Omvärlds- och framtidsspaningar

Inför planeringen av verksamheten 2015 gjorde vi på regionbiblioteket en omvärldsbevakning inom våra områden.

Framtidsspaning i skönlitteraturen

Jag har läst 50 av årets nya svenska romaner/noveller och det är tydligt att tre temata framträder.

Arvet efter Andra världskriget, nazismens ondska men också den skuld överlevarna känner är i fokus i t ex Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam men kanske än mer i en av årets mest välskrivna och omskakande böcker, Steve Sem-Sandbergs, De utvalda.

Den andra trenden är Folkhemmets död. Här finns en sorg över något som inte längre finns, man saknar ett tryggt samhälle, till för alla. Marie Hermansons Skymningslandet är ett exempel. Mot denna kan ställas Kristina Sandbergs avslutande del, Liv till varje pris, som handlar om hur Folkhemmet byggdes.

Den tredje trenden är utanförskap och detta går igen i nästan alla romaner. Tydligast är den dock i Mara Lees synnerligen intrikata och nyansrika bok Future perfect och i den Augustnominerade Beckomberga av Sara Stridsberg.

Vad säger detta om dagens Sverige? En hel del. Jag noterar frånvaron av framtidsskildringar, det är som om samtliga författare bara rör sig i en dyster historiskt tid och en bister samtid. Känslan att vi förlorat en viktig del av oss själva är framträdande. Att vi lever i ett samhälle där klyftor växer och där utanförskapet permanentats. Och hoppet om att det ska bli bättre saknas. En ökad främlingsfientlighet gör att många författare väljer att skildra de förföljelser som nazisterna utförde under Andra världskriget – kanske som en påminnelse, kanske som en varning.

I allt detta har biblioteken en roll. Vi arbetar aktivt med inkludering, med digital och annan delaktighet. Hos oss finns historien bakåt, vi är det historiska minnet och att förföljelser, koncentrationsläger och andra hemskheter ska glömmas bort är otänkbart så länge vi vårdar vårt mediebestånd. Hos oss kan man få hjälp att forma sin framtid. Vi är helt enkelt en del i att vända de tendenser som finns inom svensk skönlitteratur till något positivt.

/Maria Ehrenberg

Omvärldsspaningar på barn- och ungaområdet

Det jag tog upp som aktuellt inom barn- och ungaområdet blev följande:

  • Guldläge! Enligt många olika källor så har biblioteken och framför allt de som arbetar med barn- och unga ett guldläge just nu eftersom det varit så många larmrapporter kring den minskade läskunnigheten. Vår kompetens inom läsfrämjande, lässtimulans, läslust är efterfrågad och på tapeten. Frågan är om vi kan, hinner och orkar ta vara på detta guldläge? Läsfrämjande, lässtimulans, läslust – hur arbetar vi med dessa frågor på nya sätt så att vi når dem som behöver det?
  • Små barns språkutveckling är också ett hett och av Kulturrådet prioriterat område, se t ex Bokstart!
  • Barn och unga på nätet – nätanvändandet kryper nedåt i åldrarna, hur arbetar vi med det? Vad behövs för att även barn ska få tillgång till ett brett och bra utbud av e-böcker?
  • Barnkonventionen ska bli lag – hur påverkar det vårt arbete?
  • Vikten av att bredda upplevelsen av biblioteket blir allt tydligare, även när det gäller barn och ungaområdet: Rumsutformning, fler professioner, fler medier, ”ut ur huset!”, crossover?, Makerspace?
  • Samarbete med idrottsrörelsen – kommer det att plana ut eller bli mer aktuellt med den nya regeringen?

/Maria Ehde Andersson

Omvärldsspaning om inkludering

Under året har jag hört och läst många olika diskussioner som handlar om att förändra strukturer som står i vägen för människors rättigheter. Det har handlat om genus, rasism, nationella minoriteters rättigheter, tillgänglighet mm.

Ett exempel på konkret arbete för att få syn på och ändra på det man gör ”av gammal vana” kan vara att HBT-certifiera sin verksamhet. Ett par bibliotek i landet, Sollentuna och Hallonbergen, har redan genomgått den processen.

HBT-certifiering innebär ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av användare utifrån ett hbt-perspektiv. Certifieringen erbjuds av RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, mot en kostnad för utbildningsinsatserna. Genom HBT-certifiering kan en organisation inte bara tillägna sig kunskap och verktyg för det kontinuerliga arbetet – certifieringen är också ett kvitto på att systematiskt arbete genomförts.

Halländska verksamheter med HBT-certifiering är: Samtliga ungdomsmottagningar, STD-mottagningen i Halmstad och Studenthälsan på Högskolan i Halmstad.

Mer information om HBT-certifiering finns på RFSL:s webbplats.

För den som är intresserad av hbtq-frågor i bibliotekskontext finns även ett expertnätverk i Svensk biblioteksförening för hbtq-frågor på bibliotek.

/Linda Tillander

Framtidsspaning på teknikområdet

Teknikområdet är tacksamt att sia om så länge inte nya produkter förändrar samhället och gör avbrott från den vanliga ”lite snabbare och lite mindre”-lunken. Internet var naturligtvis en tydlig sådan förändring, liksom smartphonen de senaste åren. Mobilt internetanvändande ökar konstant och nu kommer också bärbar teknik som klockor, glasögon och smycken som är än mer specialiserade. Tillsammans med den trenden kommer biometri som fingeravtrycksläsare, sensorer för hjärtfrekvens osv.

Sociala medier förändrar hur vi konsumerar nyheter och annan information och ger alla möjlighet att få en röst i det offentliga samtalet. Samtidigt är det samma grupper som vanligt som tar plats i offentligheten.

Vi har under 2014 sett några riktigt stora säkerhetsproblem och att skydda sina privata data från såväl hackare som myndigheter är ett reellt problem. Inte minst sedan allt mer av våra program körs någon annanstans än på den egna datorn. Precis som annan teknik har vi skapat något som kan användas för att både förstärka våra dåliga och goda sidor. Bakom varje tangentbord finner vi en människa.

/Viktor Sarge

Framtidsspaning på arbetsmarknaden

Min omvärldsspaning består i att jag tittat på statistik över sysselsättning i allmänhet de kommande åren samt för bibliotekarier i synnerhet.

Det ser ut som att sysselsättningen kommer att öka under nästa år, främst inom tjänstesektorn och i storstadsregionerna. Arbetslösheten sjunker dock långsamt från 8 till 7,6 procent, eftersom fler ska in på arbetsmarknaden samtidigt som det blir fler arbetstillfällen.

För bibliotekarier gäller att det är fortsatt hård konkurrens om jobben på såväl fem som tio års sikt.

Källa: Arbetsförmedlingen

/Eiler Jansson

Lämna en kommentar

Ljussättning på bibliotek

Vi, dvs Agneta Göthesson och Eiler Jansson, har för avsikt att söka pengar till ett projekt som ska handla om ljus och belysning i biblioteksmiljöer. Något liknande har oss veterligen inte gjorts tidigare. Syftet är att åstadkomma en kompetenshöjning för bibliotekspersonal inom belysningsområdet genom utvecklings- och utbildningsinsatser och att höja beställarkompetensen i samband med nybyggnation eller renovering av befintliga bibliotek.

Exempel på frågeställning:

  • Hur får man en flexibel belysning som håller över tid?

Ljus på bibliotek i AmsterdamBakgrunden till projektet är att vi, när vi har arbetat med workshoppar runtom i regionen, har upptäckt att ljus och belysning på bibliotek är ett eftersatt område. Miljön är komplex och samtidigt ställs stora krav: Såväl vertikala som horisontella ytor ska belysas. Bibliotek är till för alla, gammal som ung, frisk eller sjuk, olika funktionsnedsättningar ska tillgodoses osv.

Just nu gör vi en förstudie i syfte att kartlägga hur kunskapsläget ser ut inom olika områden som berör ljus, belysning och färg:

  • Litteraturstudie
  • Intervjuer med forskare och praktiker
  • Studiebesök i olika typer av miljöer som är relevanta för studien

Tänkbara delar i projektet är: Utbildningsinsatser riktade till bibliotekspersonal, tillgänglighetsaspekter för människor med funktionsnedsättning, arbetsmiljöfrågor, pilotprojekt och praktiska försök, testa nya idéer

Hittills har vi identifierat följande behovsområden:

  • Psykosociala faktorer. Hur reagerar vi på olika sorters ljus? Reagerar vi olika? (besökare, personal)
  • Läsmiljöer. Funktion vs mysbelysning. Läsmiljöer i bred bemärkelse, olika målgrupper har olika krav – tänk även arbetsmiljö!
  • Scenografiska element. Ljussättning i samband med skyltning, scen, arrangemang …
  • Tekniska möjligheter med tanke på bibliotekens särskilda förutsättningar: Allmänljus kontra punktbelysning, allmänljus kontra hyllbelysning m m.

Vi har konstaterat att det finns brister i kunskapsunderlaget även hos dem som arbetar professionellt med ljussättning; arkitekter och de företag som arbetar med biblioteksinredning för att nämna några. Den mycket snabba utvecklingen av nya ljuskällor och ljusstyrning, främst LED-tekniken, gör att helt nya möjligheter öppnas. Idag fokuserar man dock främst på energibesparing och de tekniska aspekterna väger tungt på bekostnad av mänskliga behov.

/Eiler Jansson

Lämna en kommentar

Mobila möten – äldrespåret

Lördagens konferensprogram var uppdelat på tre spår. Jag valde äldrespåret vilket kändes som ett gott val.

Jönköpings bokbil
Jönköpings bokbil
Åsa Brissman och hennes kollega presenterade hur man arbetar med biblioteksservice till äldre.

En bokbil i form av en låggolvsbuss köptes in 2008. Idag har man
-12 allmänna hållplatser – man stannar i olika stadsdelar i Jönköping och Huskvarna.
-27 äldreboenden får besök en gång per månad. Beror mycket på ombuden hur väl verksamheten fungerar, utan engagerad personal har man svårt att nå de äldre.
-4 träffpunkter för demensdagvården.
-10 förskolor, dessa får besök en gång i månaden. Inte optimalt att behöva lasta om bokbilen men den stora bokbussen hinner inte med alla och förskoleturerna har hängt med sedan starten.

Hur stimulera äldre på äldreboenden? Man startade ett projekt och tog fram en mediabox bestående av en iPad, Apple-tv, router och mobilt bredband. Syftet är att personalen ska kunna surfa med de äldre, t ex använda SVT Play och andra webbtjänster. Man har även lagt boktips m.m. på bokbilens webb i ett försök att nå personalen.

Att hitta eldsjälar är nyckeln om verksamheten ska bli lyckad, åtminstone innan en verksamhet har blivit etablerad. Man planerar att utöka verksamheten till att även omfatta handikappomsorgen. Noteras bör att Boken Kommer har inte funnits på många år i Jönköping.

Möten med minnen – Alzheimerfonden, Liselotte Jansson generalsekreterare
Jeanette Rangner, Nationalmuseum

Man beräknar att 160 000 är drabbade av demens i Sverige idag. 100 000 av dessa räknas som Alzheimer.
Man brukar säga att demens är de anhörigas sjukdom. Det är dessutom en sjukdom som inte syns utanpå. Fonden anordnar läger för barn vars föräldrar har drabbats av Alzheimer, en målgrupp som ofta har det väldigt svårt. Alzheimerfonden är en lilleputt jämfört med de stora insamlingsfonderna som Cancerfonden. Liselotte menar dock att det behövs pengar till forskning även på demens. Vården av demenssjuka slukar 63 miljarder per år vilket är betydligt mer än andra sjukdomar, dessutom ökar kostnaderna snabbt.

Liselotte samtalade sedan med Helena Gustavsson från Strängnäs. Helena fick sin demensdiagnos för två år sedan, hon är 55 idag. Helena delade med sig av sina erfarenheter av sitt dolda handikapp, hon berättade hur det hela började och hur det kändes att inte längre kunna sköta sitt arbete. Ingen av oss i publiken hade kunnat gissa oss till hennes sjukdom.

-Om någon har goda projektidéer, bara ring oss! avslutade Liselotte.

Möten med minnen:
MOMA – Museum of Modern Art har länge haft särskilda visningar för demenssjuka. Jeanette Rangner vid Nationalmuseum var med på en sådan. Konceptet har spridits och nu finns särskilda visningar på 83 museer runtom i Sverige. Demenssjuka och deras anhöriga kan tillsammans gå på en sådan visning.
Alzheimerfonden är projektledare, man fick hela fem miljoner från Postkodlotteriet. Demensförbundet och Svenskt demenscentrum deltar också i projektet.

Jeanette trycker på vikten av det personliga samtalet och det sociala, möten med andra.
-Hitta en lugn plats. Tänk ut ett lämpligt tema. Välj en bra tidpunkt.
På Nationalmuseum brukar man lägga visningen på eftermiddagen. Man har ofta med föremål, inte bara konst. Att hålla något i sin hand har en alldeles särskild förmåga att väcka minnen, det taktila minnet är ofta väldigt starkt säger Jeanette och visar en sparbössa hon hade som barn. Föremålen är laddade med associationer.
-Tid, ge föremålet tid! Ge deltagarna tid, allt tar längre tid för den demenssjuka.
Filosofera och reflektera uppmanar Jeanette. Vad har ni på biblioteken i era samlingar?
Silvia-systrarna har varit med och utbildat personalen i bemötande av människor med demens.

Läskraft!
Catharina Kåberg från Centrum för Lättläst berättade om högläsning för personer med demens. Projektet Läskraft pågick under fyra år 2010-2013 med Catharina som projektledare. Projektet drevs av Centrum för Lättläst i samarbete med Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och biblioteken. I konceptet ingår att utbilda frivilliga och anhöriga till att bli högläsare.

Catharina visade bilder med exempel från projektet, bl a en bild på Elin, 97 år, med långt gången demens: ”Jag känner mig så glad! Jag vet inte varför men jag känner mig så glad”. Känslan stannar kvar även efter att högläsningen har avslutats säger Catharina. Personalen berättar att oroliga patienter blir lugnare efter högläsning, ja att de rentav sover bättre!

Enköping är den kommun i Sverige som har utbildat flest högläsare. Läskraft finns nu på alla äldreboenden i kommunen. Idag finns det arbetsgrupper i 132 av 290 kommuner och drygt tusen utbildade högläsare.

Vad kultur gör: en studie om kulturens värden, möten, förväntningar och förändring inom äldreomsorg – Kristina Gustafsson, Linnéuniversitetet

Kristina jobbade tidigare på högskolan i Halmstad och vad då inblandad i projektet Kultur för äldre.
Hon berättade att Kulturrådet har delat ut 70 miljoner under senare år till kulturprojekt riktade mot äldre. Hennes studie handlar främst om vad kultur och estetiska upplevelser betyder för verksamheten inom äldreomsorgen; för chefer och anställda, för organisering och ledning osv.

Vilken är kulturens plats i omsorgen? En inbjuden och tillfällig gäst som underhåller eller
kulturella interventioner/insatser?
Det måste finnas en respekt för de äldres egen vilja, kultur är en rättighet för alla oavsett vad det har för ”effekt” anser Kristina. Hälsa – allt som görs ska göras för att främja den gamles hälsa. Hälsoperspektivet ligger som en våt filt menar Kristina. Där finns en skillnad i synen på äldre och på oss andra som får göra saker bara för vår egen skull.

Efter föredragen var det lunch och visning av de mobila biblioteken för allmänheten.
Klockan 14 var det dags att runda av två innehållsrika dagar. Stafettpinnen, i form av en förgylld bokbuss, är nu överlämnad till Umeå som lovat att vara värdar för nästa konferens. Anders Gistorp och gänget i Falkenberg avtackades med en stående ovation!

Humlan

/Eiler, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Mobila möten – konferens för mobil biblioteksverksamhet

Bokbussar i Falkenberg

Här kommer några axplock från en mycket uppskattad nordisk konferens i Falkenberg den 15-16 augusti. Nästan 200 deltagare och ett tjugotal bokbussar hade samlats i centrala Falkenberg för att lära mer och utbyta idéer och erfarenheter.

From Rusholme with love
Först ut av föredragshållarna var Ian Stringer från England. Ian har bland annat lett arbetet med att ta fram IFLA:s Mobile Library Guidelines, dessa finns att hämta på nätet – for free! betonade Ian.

Ian underhöll oss med goda historier och visade bilder från olika länder. Det är påfallande hur lika våra fordon ändå är. Nåja, det finns undantag, exempelvis The Elephant Library i Thailand och tågbiblioteket i samma land. Ian menar att mobila bibliotek är väldigt viktiga inte minst i utsatta områden och han gav flera exempel på detta från de brittiska öarna. De mobila biblioteken är till för alla! underströk han.
Att fordonen är miljövänliga blir allt viktigare; solpaneler, grön diesel, hur man lägger turerna osv. Kör inte omkring med onödig last! Mobila bibliotek minskar dessutom antalet bilresor till centrum.

Marknadsföring:
När ni vinner pris – se till att detta uppmärksammas! Bjud in borgmästaren – ”det kanske är enda gången ni ser honom på bokbussen”.
Folk älskar sina bokbussar, ett gott bevis på detta är de modeller i LEGO som Ian visade bilder på.

KOHA – ett fritt allternativ – Viktor Sarge, Regionbibliotek Halland
Hylte kommun har halverat sina kostnader genom att övergå till biblioteksdatasystemet KOHA som bygger på fri och öppen programvara. KOHA är en global gemenskap som består av tusentals bibliotek världen över samt ett 40-tal företag som säljer tjänster till biblioteken.

Ett självreglerande system där valutan är förtroende säger Viktor. Ju mer man kan och ställer upp för andra, desto mer hjälp får man den dag man själv behöver denna.
Fördelar för Hylte:
-Man får tillgång till nya moduler
-Responsiv OPAC med sociala funktioner
-Man kan köra systemet överallt, direkt i webbläsaren
-Halverad kostnad (gäller Hylte, torde vara olika för olika bibliotek)

Hur skall det gå till på vägarna?
Om lagar och regler som gäller för bussar och lastbilar talade Roger Berger och Lennart Svensson från Murtans trafikskola i Falkenberg. De var båda mycket kunniga på detta område! Efter lunch följde en film om hur vi gör bättre upphandlingar.

På temareise med Mobilis
Norges specialgrupp för mobil biblioteksverksamhet tog oss med på en uppskattad tur där man visade upp olika former av mobila bibliotek i Norge, t ex den sydsamiska bokbussen och den berömda bokbåten Epos på Vestlandet. Vi var många som gärna hade jobbat ett tag på Epos!

Vi fick även höra hur fylkesbiblioteken arbetar med sin bokbussverksamhet. Akershus fylke ligger i utkanten av Oslo, fylkesbiblioteket har 18 anställda. Alla som jobbar på fylkesbiblioteket har pass på någon av de två bokbussarna. Man betjänar 18 av länets 22 kommuner och får jobba en del med marknadsföringen gentemot kommunerna.
Kommentar: På väg till konferensen fick jag höra att Buskeruds fylkesbibliotek la ner sin bokbussverksamhet nu i sommar efter att hälften av länets kommuner hade sagt upp avtalen. Idag finns det bara drygt 20 bokbussar samt en bokbåt i Norge. I ett rikt land med så mycket glesbygd borde det vara annorlunda menar jag.

Det mobila biblioteket i Brønderslev
Det sker en nedläggning av bokbussar i Danmark idag och flera har lagts ner de sista åren. I Brønderslev har man däremot valt att satsa: Man har köpt in ett nytt fordon och vill nu utveckla det mobila biblioteket till en mötesplats för landsbygden. Man arbetar allt mindre med fasta hållplatser och ser hellre att bokbussen bokas av förskolor och skolor, till föräldramöten och byfester m m. Idag har man endast kvar 13 fasta hållplatser, resten av tiden är bokningsbar. 2013 hade man hela 442 bokningar! Det är i samarbete med lokala eldsjälar som man kan utveckla verksamheten menar Bent Jörgensen.

En dansk undersökning visar att 50 % inte besöker biblioteket om avståndet är mer än 5 km, något som kan vara värt att ta fasta på för den mobila biblioteksverksamheten.

Bibliotekslagen och mobil verksamhet
Dagen avslutades med att Maria Ehrenberg, regionbibliotekschef i Halland, läste lagen.
Även om inte de mobila biblioteken uttryckligen nämns i lagen så är flera av paragraferna i högsta grad tillämpliga säger Maria. Biblioteken ska finnas tillgängliga för alla! Mobila bibliotek kan vara ett av flera sätt att främja tillgängligheten i lagens anda. Idag har 90 kommuner i Sverige tillgång till bokbuss, 200 har det inte! (80 fordon 2013).

En biblioteksplan ska finnas i varje kommun och omfatta alla former av bibliotek. Planerna ska vara realistiska och gå att följa upp. Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgången till god litteratur. Biblioteken är en garant för demokrati och den fria åsiktsbildningen.

Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Om skaparbibblor eller makerspace på bibliotek

Regionbiblioteket ordnade en studieresa till Valby och Copenhagen Fablab för ett par dagar sen. För dig som var med och nu vill veta mer eller för dig som missade studieresan, har jag samlat ihop ett antal länkar som hjälp för att hitta mer information om skaparbibblor och andra makerspaces.

Med på resan var Lo Claesson, bibliotekschef i Vaggeryd. Hon berättade om deras makerspace Skaparbibblan i Vaggeryd. Läs mer om Vaggeryds skaparbibbla i deras blogg: http://skaparbibblan.wordpress.com/

Vi fick också höra Jessica Andersson Sjögerén från Falkenbergs museum berätta om den ”armkroksresa” hon gjort med Riksutställningar till World Maker Fair NYC 2013. I samband med den resan skrev hon en artikel som finns att läsa här: http://www.riksutstallningar.se/content/spana/%E2%80%9Dta-emot-tekniken%E2%80%9D

Michael Hvid Nielsen och Lise Wesch Kristensen tog emot oss i Valby kulturhus och berättade om deras fablab samt om biblioteken i Valby. Vill du veta mer om Copenhagen Fablab, börja här: http://kulturogfritid.kk.dk/kultur-valby/copenhagen-fablab

Lär dig mer genom nätverket reSpace/skaparbibblan
Under föreläsningarna nämndes nätverket för dem som är intresserade av Makerspace och kreativa rum på bibliotek – nätverket har bland annat en grupp på Facebook, ”reSpace! Om makerspaces, digitala lab och rum för skapande på bibliotek”: https://www.facebook.com/#!/groups/447285605351090/ De använder också ett flertal andra sociala medier, t ex bloggen http://skaparbibblan.tumblr.com/

Hacka bibblan – knytkonferens i Mölndal 24/9 2014
I anslutning till bokmässan kommer det att hållas en knytkonferens (unconference) i Mölndal den 24 september: Hacka bibblan. Läs mer på http://hackabibblan.nu

Besök en Maker Faire
Vill du besöka en maker fair någonstans i världen? Här ser du var de finns: http://makerfaire.com/map/: Jerusalem, Paris, Barcelona, Hannover och Bilbao kommer att stå värdar för Maker faires de närmaste veckorna – liksom ett flertal platser i USA och Kanada, däribland Vita huset i Washington, DC!

Filmade föreläsningar
För dig som gillar att se och lyssna kommer här några filmtips:

  • Presentationen #skaparbibblan på Biblioteksdagarna 2014: http://vimeo.com/94650786
  • David Lankes berättar om sina tankar kring bibliotekens uppdrag och bland annat om varför det gör Makerspace relevant för bibliotek, i presentationen Library as facilitator:  http://quartz.syr.edu/blog/?p=4457
  • Sök också på YouTube efter: Makerspace + libraries

Läs mer
För dig som hellre läser:

Här kan du ladda ner David Lankes bok Expect More: Demanding Better Libraries For Today’s Complex World http://quartz.syr.edu/blog/?page_id=4598

Vad är det för skillnad på olika kreativa verkstäder? http://makezine.com/2013/05/22/the-difference-between-hackerspaces-makerspaces-techshops-and-fablabs/

Vill du veta mer om Makerspace ur ett biblioteksperspektiv? Läs Ellyssa Kroskis blogginlägg ”A Librarians Guide to makerspaces” (med många länkar till mer läsning): http://oedb.org/ilibrarian/a-librarians-guide-to-makerspaces/

Svenska makerspaces
Det finns ett antal platser i Sverige som har makerspaces, en del i biblioteksregi, men också organiserade på andra sätt. Några exempel:

Vad tänker du om makerspaces och bibliotek? Skriv gärna en kommentar!

/Linda Tillander

Lämna en kommentar

ViSA-utbildningen – Eva Ström om läsarter

ViSA-utbildningen, som drivs av regionbiblioteken i Stockholm, Västra Götaland och Halland, träffades för fjärde gången. Denna gång höll vi till på Stadsbiblioteket i Helsingborg. Eva Ström – lyriker, prosaist, kritiker och översättare, berättade om sin väg till läsning och om olika läsarter.

Eva berättade insiktsfullt om olika typer av läsning och reflekterade samtidigt över sin egen väg till att bli en god läsare. Hon delade in läsandet i läsandet i tre läsarter:

Den primära läsarten
Barnet skolas långsamt in i vad en bok är och hur man läser. En dag knäcker barnet läskoden. Det nyfikna barnet upptäcker rentav själv hemligheten bakom läsning. Bokstäver finns överallt, Eva nämnde som exempel ett barn som knäckte koden genom att stava sig fram till ordet Gustavsberg.

Den primära läsningen utökar ordförrådet, ökar läshastigheten och kan ge upphov till starka upplevelser. Eva nämner sin egen läsupplevelse när barnen i en av Fem-böckerna sover utomhus på en bädd av ljung, wow!

Innehållet det primära! Eva ger exempel från sina egna noteringar i läsdagboken från barnaåren, dessa är uteslutande innehållsreferat. Det tar tid för barnet att skaffa sig en bank av läsupplevelser som gör det möjligt att jämföra med andra böcker. Slukaråldern är därför en betydelsefull period.

Den existentiella läsarten
Förmågan till egen reflektion och tänkande utvecklas: Vem är jag, vad är livets mening, hur ser döden ut, är jag normal? … Tonårsjaget utvecklas. Man möter en författare men man möter också sig själv. Man får ta del av andra människors tankar och kan relatera dessa till sitt eget liv.
Inte bara romaner utan också fackböcker och dokumentära skildring är viktiga fastslår Eva.

Den kritiska läsarten
Ett inre imaginärt referensbibliotek byggs upp efterhand och ger möjlighet till jämförelser under läsningens gång. Vad är det för genre? Vad vill författaren? Klass, kön, tendens … Den kritiska läsningen mynnar ofta ut i en värdering.
Den kritiska läsningen är strukturerad, Eva jämför med sitt arbete som läkare: Hur närmar vi oss en okänd bok eller en okänd människa? Närmar vi oss snabbt eller långsamt? Top-down respektive bottom-up.
Den snabba bedömningen speglar våra fördomar och leder ofta vilse men behövs ändå och kan rentav ha med vår överlevnad att göra. Den långsamma metoden, att lägga sten på sten, måste också till om man är kritiker.
Vem är jag, vilka fördomar har jag, hur objektiv är jag? Det är många frågor som den kritiska läsaren eller litteraturkritikern måste ställa sig.

Därefter funderade Eva en del kring författarbesök. Uppmuntrar man enbart läsning som förströelse? Hur ofta uppmuntrar arrangören författaren eller föredragshållaren till att ge en fördjupad upplevelse för åhörarna? Att stimulera något annat än den primära läsningen. Eva ser här en skillnad mellan bibliotek och författarbesök i kyrkliga sammanhang; i det senare faller väjer man inte för exempelvis moraliska eller djupa frågor. Det finns dock en hake menar Eva; kravet på en bekännelse kan ibland kännas obekväm. Vid biblioteksbesöken upplever Eva att det finns ett visst krav på glättighet och att det inte ska vara för tungt och allvarsamt … I båda fallen kan ramen alltså kännas för trång, fast ur olika perspektiv.

Fråga: Var finns det ett intellektuellt rum idag?
-Bra fråga, säger Eva. Hon nämner bokmässan och radio som två sådana rum, tv är sämre på detta anser hon. Vi driver hela tiden mot underhållning, det lättsamma och försäljningssiffror. Detta är legitimt och viktigt men det behövs annat också!

/Eiler

Lämna en kommentar