Senaste inläggen

Frågor du alltid skall ställa dig och ansvariga inför ett framträdande!

• Lokalen, gör dig bekant med lokalen om du har möjlighet. Finns där störmoment? Är det ett genomgångsrum? Finns det risk för mycket ”spring”?
Se om du kan styra upp rummet efter dina önskemål. Tänk på att publiken alltid vill se dig. Finns där ett podium? Om inte vad gör man då?

• Vem sitter som åhörare? Till vem vänder du dig?
Betalande? Inbjudna till fortbildning?
• Var ska fokus ligga?
Berättande eller informativ föreläsning?
På dig eller din PP om du använder det, eller både och?

• Mikrofon eller inte mikrofon?
Det skall bestämmas i god tid. Det skall alltid tas god hänsyn till hörselnedsatta. Du skall kunna pröva innan, du skall alltid känna dig säker på hur det känns att prata i mikrofon. Finns det stativ? Vet du hur det fungerar?

• Handmikrofon kontra mygga?
Du skall alltid själv bestämma vilken typ av röstförstärkning som känns bäst. I vissa sammanhang vet arrangörer att lokalen och publiken kräver röstförstärkning och då skall du se till att du känner dig trygg med det.

• Nervös?
Att hålla i en penna eller något annat kan hjälpa för stunden. Ge dig alltid den möjligheten oavsett om du använder dig av den eller inte.

• Ljus?
Se alltid till att du tillsammans med arrangör går igenom ett lämpligt ljus som fungerar i alla situationer som du kommer företa dig under din uppläsning. Oavsett om du tycker du är bländad måste du förstå att publiken lyssnar bättre på dig om du är i ljus under tiden du läser.

• Hur ser det ut bakom dig?
Se till att kolla vad som finns bakom dig. Det skall vara stilla, lugnt och neutralt bakom dig! Du och din person skall komma i fokus.
I det sammanhanget skall man rikta en tanke på vad man har på sig! Allt signalerar, gör medvetna val!

• Sitta eller stå?
Du kanske vill kunna göra både och.  Alltid utgå från åhöraren. Vad skickar du för budskap sittande? Vad skickar du för budskap stående? Du måste kanske stå för att publiken annars inte ser dig. Försök att bestämma det innan! Du skall alltid ha bäst kontroll över rummet.

• Bråttom, vem har bråttom?
Att skapa stämning genom att skapa lugn och tillåta tiden att ta plats är en av de viktigaste grundpelarna för ett lyckat framförande. Har man en avsatt tid som inte går att förlänga skall publiken veta det innan! Har man inte säkert koll på hur lång tid ens framförande tar kan man öppet presentera en ungefärlig tid.

• Presentera tiden… En publik som vet vad som gäller är bättre på att lyssna i stunden än en publik som efter ett tag börjar undra hur länge det egentligen skall ta och vad som var sagt och snart tar upp ett eventuellt program och där o då tappar du dem helt i onödan.

Kom överens med åhörarna om vad som gäller idag, denna stund, hur långt det kommer ta ungefär. UPA tycker alla om, speciellt om de vet att de får luta sig tillbaka och bara ta in berättelsen.

Hugo Tham 2015-11-12

Lämna en kommentar

Licenser, Libris och lite till

Depåbiblioteket, IB och Kultur i Väst bjöd in regionbiblioteken och KB till ett gemensamt seminarium den 7 oktober om strategier för informationsförsörjningen på regional och nationell nivå. Vi var 25-30 personer som samlades hos Kultur i Väst på Rosenlundsgatan i Göteborg.

LIBRIS för folkbiblioteken – Hilda Androls, KB
Databasen har hunnit bli 40 år och bygger på att katalogposterna ska vara fria understryker Hilda.
Fördelar med att gå in i samarbetet:
-Biblioteken blir kunnigare om sitt eget metadata
-Barnämnesord från Barnboksinstitutet och innehållsbeskrivningar från Barnbokskatalogen
-Skönlitterära ämnesord – Libris har tagit över detta arbete från BTJ, en ny arbetsgrupp har bildats
-WorldCat – Libris samarbetar numera med en av världens största bibliotekskataloger

2015/16 kommer ytterligare ett trettiotal bibliotek på väg in i Libris. Helge, V8, Bibblo i Norrbotten
Idag är 74 folkbibliotek med i Librissamarbetet. Flera kluster är med, bl a Bibliotek Värmland och Götabiblioteken. Inmatchning av det äldre beståndet har i de flesta fall inte skett, möjligen väntar man på att en funktion för automatisk gallring som är på gång. Götabiblioteken funderar på detta men man har ingen tidsplan ännu.
Skåne: Lomma och Burlöv är med och är entusiastiska men det går trögt att få med flera. Annelien van der Tang tror att det beror på osäkerheten kring de mångspråkiga posterna.

Örjan Hellström, Kultur i Väst:
En samlad lösning är svår med 49 sinsemellan mycket olika kommuner konstaterar Örjan. Man har försökt att på andra sätt sänka trösklarna. Ett sådant är att arrangera en utbildning lokalt i Göteborg 2013. Man har också bildat ett nätverk för regionens Librisbibliotek. Idag är ett trettiotal kommuner med i nätverket, tretton av dessa är med i Libris.
Man har tagit fram en checklista: Att bli ett Librisbibliotek
Man har en samsökningslösning men Örjan betonar att detta enbart är en övergångslösning.
Vinsterna med öppen data är inte riktigt synliga för biblioteken, de riktigt stora vinsterna kommer först när ”alla” är med vilket är ett dilemma menar Örjan.

Magdalena Sjöström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral:
Vi har fått i uppdrag att främja folkbibliotekens inträde i Libris genom handledning, undervisning och stöd för de bibliotek som önskar gå med. Utbildningen ska erbjudas geografiskt nära biblioteken. Även webbaserade utbildningar är nu på gång. Man samarbetar förstås med KB men också med Göteborgs stadsbibliotek.

LIBRIS och mångspråken – Margaretha Lindh, ny chef för Internationella biblioteket
IB har ett trettiotal medarbetare, tio av dessa katalogiserar.
Hur kan biblioteken samarbeta kring postförsörjningen? Detta är en brännande fråga menar Margaretha.
Kan vi snabba upp posthanteringen? Idag skickar man uppdrag till BTJ, kan man effektivisera och göra mer själva? Att WorldCat kom betyder jättemycket säger Margaretha.
”Good enough” – vad betyder det i sammanhanget?
Slutmålet är 100 procent i Libris, man behöver dock sätta upp delmål. 2014 katalogiserades 40 % av nyförvärven i Libris, i år väntas man nå upp till cirka 50 %. Icke-latinska alfabet är ett av problemen.
Hilda: Det finns ett nätverk för katalogisatörer som katalogiserar på andra språk, det nätverket behöver få fart igen efter att Harriet Lacksten gick i pension. I Uddevalla samarbetar bibliotekarien med SFI-lärarna.
Madelein: En inventering av vilka resurser och språkkompetenser som finns behövs omgående!

Det finns en arbetsgrupp för folkbibliotekens samarbete som bildades förra året. Frågor och svar på en webbsida inklusive en lista över fadderbibliotek. FB-grupp. Man kommer att presentera sitt arbete på Biblioteksdagarna i Västerås 2016.

Gymnasiebibliotekens mångspråkiga arbete – Junko Söderman, IB
Enkätundersökning 2014: Stort behov av litteraturvägledning (vad finns att köpa?) och inköpsvägledning (var kan man köpa?). En konferens tillsammans med MTM kommer att arrangeras i november
Nystartat pilotprojekt i Gävle på tre gymnasiebibliotek för att se hur man kan förbättra situationen.

Mångspråk och kompletterande medieförsörjning – Junko Söderman
Ny bibliotekslag januari 2014. En ny central medieförsörjningsplan antogs våren 2014.
Enkät till läns- och regionbiblioteken i slutet av 2014 samt en enkät till folkbiblioteken våren 2015.
-Svårt att få fram en heltäckande bild av vilka språkgrupper som finns i den egna kommunen – statistik förs över vilket land människor kommer ifrån, inte vilket språk man talar.
Påverkan av den nya bibliotekslagen: 45 % köper mer själva, ingen påverkan  34 % (vi har alltid osv).

De flesta bibliotek anger BTJs listor som huvudsakligt underlag för inköp.

Det är inte i första hand ändringar i lagen som påverkat folkbiblioteken utan snarare den demografiska situationen i kommunen och regionbibliotekens ändrade arbetssätt.

Migrationen och flyktingströmmarna är vår kanske största utmaning just nu sammanfattar Madelein. Hon menar också att det finns ett starkt samband mellan Libris och mångspråken.

Informationsdatabaser på folk- och skolbibliotek? – Gullvor Elf, BHS
Gullvor undervisar bland annat i mediestrategier och biblioteket som rum.
Just nu arbetar hon tillsammans med två av sina kollegor med en kartläggning om informationsdatabaser på biblioteken i fyra län. Man ställer ett antal frågor kring hur databaserna används och marknadsförs: Utmaningar, hinder och möjligheter?
Enkäter och intervjuer med företrädare från lokal, regional och nationell nivå. Rapporten beräknas vara klar i vår.

De mest frekventa e-resurserna på folkbiblioteken:
Alex
Arkiv digital
Artikelsök
Global Grant
Landguiden
Library Press Display
E-lib
EBSCO Master files
Gale …

MIK som begrepp har dykt upp väldigt snabbt menar Gullvor, detta trots att man har arbetat med informationskompetens och IKT under många år. MIK är dock ett mera omfattande begrepp än de tidigare.

Madelein: Är det så att vi överlag nöjer oss med snabba svar på de frågor vi har? Att vi alltmer sällan gör fördjupningar?

Digitalisering inom lås och bom – Torsten Johansson, chef för Avdelningen för dagstidningar, KB
Det fanns en dröm! En berättelse om övergången från mikrofilm till digitala dagstidningar.

Pliktexemplar av dagstidningar: KB får två exemplar och Lunds UB ett exemplar.
1979: Vi måste spara pengar och magasinsplats! Man gjorde en ordentlig statlig utredning som kom fram till att dagstidningarna borde mikrofilmas, tyvärr glömde man bort upphovsrättslagen säger Torsten. Han menar att det är mikrofilmen som har öppnat tidningssamlingarna för gemene man: Plötsligt blev det möjligt att sitta varsomhelst i landet och kunna söka i tidningsmaterialet.

Allteftersom åren har gått har kostnaden för mikrofilmandet ökat. Det stora problemet med den analoga tekniken blev till slut själva fotograferingen där det blev allt dyrare och allt svårare att finna den kompetens som krävs. Filmpriset ökade dessutom med 100 procent inom loppet av bara något år. Man beslutade därför att gå över till digital teknik.

2008 drog man igång Digidaily, ett projekt för massdigitalisering av dagstidningar.
Digidaily I (2010-2013): Man inledde ett samarbete med Riksarkivet och dess skanningscenter MKC i Fränsta. Cirka tre miljoner sidor skannades i processen, främst Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det dyraste momentet är prepareringen.
Digidaily II (2013-14):
1 januari 2014 upphörde mikrofilmandet helt, halva 2013 blev inte heller filmat trots ett avtal med leverantören. Digitaliseringen startar därför i praktiken fr o m halvårsskiftet 2013.

I nästa vecka kommer antalet digitaliserade sidor att uppgå till 10 miljoner = sju procent av KB:s samlade tidningsmaterial. Tyvärr är bara 1.7 procent av detta fritt tillgängligt! KB har följt regeln om upphovsrätt i 150 år (70 år efter upphovsrättsmannens död + en förväntad levnadsperiod på 80 år = 150 år), man har dock ruckat lite på årtalen så nu är allt material före 1899 fritt tillgängligt.
Förhandlingar pågår, det första målet är att få ut materialet till de bibliotek som tar emot pliktleveranser. Det är en demokratifråga att få ut materialet i landet betonar Torsten. Man har även påbörjat ett arbete för att tillsammans med lokala bibliotek digitalisera lokaltidningar med medel från lokala sparbanker (ex. Söderhamn).

En positiv sak, trots allt, är att man ute på biblioteken har fått en ny och bättre sökingång även till det mikrofilmade materialet. Gränssnittet är bra och gillas av användarna säger Torsten.
Elisabeth Eriksson föreslår ett system för folkbiblioteken med ”Pay per view”, Torsten lovade att ta med sig detta.

Det är Bonus Copyright Access som är den motpart som har hand om upphovsrätten. Samma regler för upphovsrätten gäller egentligen även för det mikrofilmade materialet, detta uppmärksammades dock aldrig!

Kurslitteraturen är ju numera också inlåst, en parallell till dagstidningarna rentav? (min anmärkning)

E-medielandskapet i en framtida nationell biblioteksstrategi – Christina Jönsson Adrial
Dagen avslutades med ett rundabordssamtal där vi gick laget runt.

Christina inledde med att säga att e-resurserna kommer att bli en av de centrala delarna av en nationell biblioteksstrategi. Frågan kräver politiska och lagstiftande åtgärder.
E-boksutlåningen går ner på de flesta håll i landet. Beror detta på gränssnittet eller kostnaderna? Nya böcker från de stora förlagen, förutom Natur och kultur, kommer inte ifråga om man följer SKL:s överenskommelse om ett tak på 20 kr per lån.
Ett förslag som kom fram var att vi borde titta på landstingens Eira-samarbete, där är SKL med och samordnar:  http://www.inera.se/TJANSTER–PROJEKT/Eira/

E-böcker i Libris? Marja Haapalainen kommer att jobba med detta säger Hilda.

Junko: Mångspråkiga e-medier finns och skulle kunna vara en viktig dokumenttyp som en komplettering till tryckta böcker på andra språk.

Gullvor: Medieutredningen ser folkbiblioteken som en viktig aktör, inte minst när det gäller lokalpressen.

Madelein: Vi måste börja med att titta på vilka informationsbehov allmänheten har – hur kan biblioteken svara på dessa behov?

Sammanfattningsvis kan jag säga att åsikterna gick isär i frågan varför folkbibliotekens användare inte utnyttjar databaserna mer än man gör. Beror det på bristande marknadsföring? Eller på att bibliotekarierna själva inte använder dem? Eller på att användarna inte känner behov av dessa i någon större utsträckning? Frågan är inte ny och känns rätt uttjatad, själv lutar jag åt att behovet av databaser för folkbibliotekens del är överskattat. Ett undantag är gymnasiebibliotek och skolbibliotek, där informationskällor som NE, A-sök, Alex och Landguiden helt klart fyller en viktig funktion.
——–
Fotnot: Bertine upplyste oss om att Depåbiblioteket har fått ta över Btj:s samling av de tidskrifter som ingår i A-sök, för perioden 1993-2013.

/Antecknat av Eiler

Lämna en kommentar

Essäns renässans?

image

”En lärd person som med lätt hand tar sig an de stora frågorna” – Eric Schüldt inleder ett samtal om essäns renässans på Biblioteks & berättarscenen tillsammans med Horace Engdahl och Stina Otterberg
-Att ha modet att utgå från sitt eget jag, den egna erfarenheten -Stina
-Men det är inte vilket jag som helst, det är inte det personliga jaget -Horace
Essän är som ett gott middagssamtal menar Eric. Horace citerar David Hume:
Det konversationen är i livet är essän i litteraturen.
-Om du inte är bra på att berätta, inte vill skriva poesi och inte bedriva vetenskap men ändå vara kvar i litteraturen, vad fan ska du då göra? Då är essäistiken en utväg menar
Horace. Han vill jämföra en essäist med en nattvandrare som vandrar omkring och iakttar allt som hänt.

Lämna en kommentar

Next Library Festival – söndag 13/9

Konferensen inleddes på lördagkvällen med GetTogether i det nya biblioteket i Århus. Fem korta tal av arkitekter och bibliotekschefer gav en bakgrund till framväxten av Dokk1.

Konferensens första keynote-speaker var Deborah Jacobs från Seattle: The Public Library as a powerful change agent for Society. De processer som ledde fram till multimediahuset Dokk1 i Århus kommer att påverka och ändra vårt sätt att se på bibliotek menar hon. Det har varit en lång process, i tio års tid har man experimenterat och bedrivit lärandeprocesser tillsammans med allmänheten.

FN har satt upp 17 mål för ett uthålligt samhälle, biblioteken har en viktig uppgift att vara en del i detta arbete. Biblioteken är agenter för förändring, DJ lyfte fram tre faktorer:
People – Place – Platform

Det finns omkring 320.000 folkbibliotek runtom i världen. Deborah visade en film från Nepal där en 47-årig kvinna tack vare biblioteket har lärt sig att läsa och utvecklas som människa. Stolt berättar kvinnan i filmen hur detta har stärkt hennes självförtroende och hur hon nu hjälper andra att utvecklas. Hon avslutade med att tipsa om en nyutkommen bok: “BiblioTech: Why libraries matter more than ever in the Age of Google” av John Palfrey, Basic Books. -Vi måste vara aktiva, stolta och högljudda – och vara en del av samhällsutvecklingen, att hänge sig åt nostalgi kan vara livsfarligt enligt Palfrey.

 

Därefter var det dags att välja mellan ett antal workshops. Själv valde jag The Library as a Studio – biblioteket i Richland i USA visade hur man har arbetat med designprocesser. Metoden bygger på ”persona” – man målar upp en bild av en tänkt biblioteksanvändare och funderar kring vad biblioteket kan göra för denna person och hur biblioteksmiljön bör utformas. Därefter fick vi själva tillfälle att prova att använda metoden med hjälp av diverse pennor och lappar etc. Mycket inspirerande att få arbeta tillsammans och möta deltagare från olika länder!

Mitt andra val för dagen var en workshop med bland andra min favorit Rosan Bosch, The Library as a flexibel learning space
Learn, create, share! – The learning space är en del av en dansk modell, ”Modelprogram for folkebiblioteker” http://modelprogrammer.kulturstyrelsen.dk/en/

Fyra grunder till lärande:
Fun – curiosity – pleasure – development

Även här fick vi tillfälle att arbeta i smågrupper kring ett gemensamt uppdrag; att skapa ett dynamiskt bibliotekslandskap för lärande. Vi använde oss av Rosan Bosch designredskap:
Mountain: en till många
Cave: ett ställe dit man kan dra sig tillbaka
Camp fire: man samlas kring en lägereld
Watering hole: tillfälliga möten
Hands on: att använda hela kroppen, rörelse som inlärning

På eftermiddagen talade IFLA:s president, Donna Scheeder, på temat What’s next? Building and implementing the change agenda at Aarhus

På kvällen samlades vi på Tivoli Friheden för middag, mingel och trevlig samvaro.

/Eiler, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

NEXT Library Festival – Århus 12-15 september

Om jag ska sammanfatta denna konferens i några få ord så får det bli möten, öppenhet och generositet.

Möten: Jag har aldrig tidigare varit på en konferens som har gett så många tillfällen till möten. Konferensen bestod av en blandning av olika former som gav oss deltagare tillfälle att lyssna, lära, vara aktiva, leka och samtala:
17 valbara ”interactive sessions”, ett antal framträdande keynote speakers, en räcka av ”ignite talks”, rikliga möjligheter till studiebesök och utflykter, och sist men inte minst: middag med dans och lek i form av radiobilar och ett något gnisslande pariserhjul … Alla möten med människor och blandningen av språk, kanske inte konstigt att vi var så trötta när konferensen led mot sitt slut.

350 deltagare från bibliotek runtom i världen. Många från Norden förstås, men också från länder runtom i Europa inklusive Baltikum och Balkan. Enstaka deltagare från Moldavien, Ukraina, Mongoliet och Kina, flera från Australien, Nya Zeeland och USA. Ja det var många som lockades till denna festivalartade konferens, jag gissar dock att själva festföremålet, DOKK1, hade ett finger med i detta. Klokt nog hade arrangörerna satt ett tak för antalet deltagare annars hade man nog inte rott detta i land, inte ens i Århus. Med NEXT Library har Norden fått en konferens av internationella mått, en ovanlig en dessutom!

Generositeten? God mat och dryck i dagarna tre. Samt en mycket öppen och välkomnande stämning.

DOKK1

DOKK1

Nu ska jag gå och ta en närmare titt på DOKK1, en guidad tur väntar med Elif Tinaztepe, arkitekt från schmidt/hammer/lassen, spännande!

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Kurs för nya läsombud

Tillsammans med socialförvaltningen i Falkenberg, Studieförbundet Vuxenskolan och MTM ordnade regionbiblioteket en kurs för nya läsombud idag. Ett tjugotal förväntansfulla deltagare tog plats för att lyssna på Catharina Kåberg från MTM. De flesta av deltagarna arbetar inom äldreomsorgen i Falkenbergs kommun, ett par stycken kom dock ända från Kungsbacka.

-Kan man läsa vad som helst frågar Catharina Kåberg? I princip ja men det är viktigt att man testar sig fram till rätt nivå för dem man ska läsa för. Lättläst-böcker är skrivna för vuxna till skillnad från barnböcker och lämpar sig därför bättre för äldre människor. Vad gör då att en text är lättläst? Catharina pekar ut fyra saker: Innehåll, språk, form och bild.

Högläsning skapar ro och ”ger en go’ känsla”. Även om den man läser för, exempelvis en människa med demens, glömmer vad man läst så stannar känslan kvar betonar Catharina. Lässtunden kan hjälpa till att dämpa ångest och oro och faktiskt även leda till en bättre nattsömn.

Tips: Hitta en lugn och avskild plats för läsningen.
-Tänd gärna ett ljus eller en läslampa – ha samma ritual vid varje tillfälle.
-Försök att fånga upp de minnen och tankar som väcks.
-Bra med en liten grupp för att kunna höra, se och bekräfta alla
-Läs lugnt, tydligt och med inlevelse.
Hur lång ska läsestunden vara? Titta inte på klockan, titta på deltagarna om de är med istället tipsar Catharina. Glöm inte pauser! En människa med demens har ett helt annat tempo än den som är frisk.
Gärna kaffe, men bra om det sker före eller efter läsningen annars är det lätt att de som lyssnar blir distraherade.

Vad kan man läsa?
– LL-böcker
– återberätta böcker
– dikter
– tidningar (återberätta), tidningen 8 sidor
– lokalhistoria
– bildverk /bilder från förr

Catharina håller kurs för blivande läsombud

Inom varje äldre människa ryms ett helt liv.
-Fånga stunden!

Antecknat av Eiler Jansson

 

Lämna en kommentar

Sharing is caring

Sharing is caring
digitala utmaningar för informationsförsörjning och resursdelning
World Trade Center 24 april i Stockholm

Det var ett mastigt program vi bjöds på, nio föredragshållare på samma dag. Moderator för dagen var Anna Swärd Bergström från Umeå som inledde med orden: Discovery -och helst omedelbar delivery!

Jag delar detta blogginlägg i två och koncentrerar mig på de fyra föredrag som kanske gav mest ur ett folkbiblioteksperspektiv. Jag tar med inslagen från Danmark om upphovsrätt, från Norge om fjärrlånesituationen där, Gunilla Fors föredrag om MIK samt Anna Berggrens redogörelse för Libris XL.

Länk till hela programmet
http://www.kb.se/dokument/Bibliotek/utbildning/2015/Sharing%20is%20caring%2024%20april%202015%20-%20program.pdf 

Varsågoda!

Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Sharing is caring 2

Upphovsrätten och biblioteken
-Harald von Hielmcrone, Danmark

Den digitala världen sätter bibliotekens grundfunktioner på spel; man kan inte låna ut ett visst material utan rättighetsinnehavarens tillåtelse, det är inte ens säkert att biblioteket kan få lov att köpa materialet.

När en bok sprids sker en förflyttning av upphovsrätten till det enskilda exemplaret över till den som köpt boken.
Beträffande digitalt material sker aldrig någon sådan överföring av upphovsrätten. Upphovsmannen eller ägaren till databasen har hela tiden kvar sin upphovsrätt och kan när helst man vill dra tillbaka material från en databas t ex.
För att inte en hel bransch ska ödeläggas måste dock denna rättighet finnas menar Harald. Undantag: Cache-kopiering är tillåtet, annars funkar inte internet.

Idag pågår en kamp där biblioteksorganisationerna kämpar för undantagsbestämmelser från rättighetsinnehavarna oinskränkta rätt över materialet. Kampen förs gentemot WIPO. EU är en energisk motståndare till att införa begränsningar, men man kan troligen inte hindra processen. Om upphovsrättsinnehavaren fritt kan ta bort material så finns uppenbara risker för historieförfalskning varnar Harald.

Vad vill biblioteken?
Biblioteken vill ha harmonierade undantag som gäller i hela EU. Man vill ha ”öppna normer” (Open norms) liknande det system som finns i USA.

Right to lend
Right to acquire
Right to mine
Right for disabled people
Right to envoyé exceptions
Right to cross-border uses
Standardised terms of protektion for copyright

Man vill även ha rätt till massdigitalisering av verk som inte är kommersiellt aktiva.

Modellen En kopia – En låntagare beskriver Harald som att hälla ungt vin i gamla läglar, de spricker till slut!
Försök att bevara existerande organisationsformer genom ett gammalt regelverk brukar endast leda till att man skjuter upp en oundgänglig utveckling, historien har många exempel på detta menar Harald.

Bibliotekets uppgift är att marknadsföra det man anser gott, att välja russinen ut kakan.

När det gäller de vetenskapliga databaserna finns ett särskilt problem: Biblioteken är de enda kunderna! Jämför bokmarknaden där biblioteken endast står för tio procent av marknaden.

LIBRIS XL – en länkad vision
-Anna Berggren, projektledare för Libris XL

Libris XL är:
En plattform för data – målet var att samla allt metadata på KB
En metod för att mappa existerande data
Ett katalogiseringsverktyg. RDA är en ny katalogiseringspraxis

Man använder sig av så kallad Länkad data – man behöver ej vara expert på allt utan länkar istället till sådant som andra har gjort.

Allt byggs i Open Source med utgångspunkt från webbstandarder.
Ledord: intuitivt, enkelt och inspirerande

Att göra ett enkelt och inspirerande gränssnitt baserat på MARC-formatet är en omöjlighet, länkad data en del av lösningen.

Libris XL är inte ett system, snarare en modell som består av förutsägbara APIer
Ny modell: Entiteter med identiteter

Mål: En bättre kommunikation med världen utanför bibliotekssystemen.
Målet är också att Libris XL ska leda till utvecklingen av helt nya tjänster.
Information från Libris blandas med information från Wikipedia och andra källor.

Libris XL kommer att ”rullas ut” med början de närmsta veckorna.

2014 blev KB medlem i OCLC. Idag är alla Librisposter CC0-licensierade.
Libris ska laddas upp i WorldCat!

/Eiler

Lämna en kommentar

Sharing is caring 1

MIK och ett uppdaterat referensarbete
-Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek

”Vi har inga riktiga referensfrågor längre…”
Sökalgoritmen har alla svar, så vad ska vi då med biblioteken till?
-Man vet dock inte alltid vad man skulle behöva veta menar Gunilla.

Idag möts biblioteken av en blandning av ganska enkla och komplicerade vardagsfrågor beroende på att alla inte klarar av allt som kan och ska skötas i ett alltmer digitaliserat samhälle. I bibliotekslagens sjunde paragraf anges att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Gunilla menar att folkbiblioteken möter denna utmaning lagen innebär i olika hög grad.
Utmaning: Vad är vad på Internet och hur hänger allt ihop? Biblioteken kan ta ett större ansvar och vara en balanserad och objektiv röst mellan ”internetfrälsarna” och skrämselpropagandan.

Google-sökning: Den underliggande sökagoritmen är osynlig och filtrerar det som visas. Popularitet viktas högre än kvalitet. Man talar om filterbubblor.

Bilder: informera om Creative Commons och vad symbolerna betyder.

MIK: UNESCO står bakom begreppet MIK (MIL på engelska). Uttyds Medie- och informationskunnighet.
MIK-rummet – här finns fortbildningsmaterial som biblioteken kan ta del av.

Tre delar:
Mediekompetens
Informationskompetens
Digital kompetens

Gunilla menar att MIK är ett riktigt bra begrepp som väl täcker de behov vi ser ute på biblioteken idag. MIK-begreppet bör ersätta det äldre och snävare begreppet informationskunnighet.

Vad behövs?
-Mer pedagogik
-Att vi rör oss mer ute i biblioteket – pröva nya metoder och arbetssätt.
Svaren på de frågor som ställs består ofta av en länk. Vi borde kanske titta mer på hur biblioteken i USA arbetar, man erbjuder oftare flera kanaler där man kan ställa sina frågor.

Internet håller på att bli allas katalog – därmed bör det också vara bibliotekens huvudsakliga katalog.
Det flippade klassrummet: Nu kommer mycket och bra material också på svenska säger Gunilla, tidigare har det mesta varit på engelska.

Folkbildningsidealet: det som behövs idag är någon form av digital allmänbildning!
Begreppet Digital klyfta ersätts nu alltmer av Kunskapsklyfta – här kan MIK vara bibliotekens redskap.

En undersökning om norska folkbiblioteks arbete med fjärrlån, inlån och samlingsutveckling
– Cathrine Undhjem, Fylkesbiblioteket i Akershus och Ruth Örnholt, Fylkesbiblioteket i Hordaland

Norge har mycket höga fjärrlånetal. Alla medietyper lånas ut! I bibliotekslagen anges att alla ska kunna låna allt. Antalet fjärrlån har ökat start fr o m 2005. Samma år fick man ett nationellt lånekort.
Norgeslån infördes 2009! Konfliktnivån höjdes till nya nivåer …
Idag: 1.6 procent av utlånen är fjärrlån, jfr Sverige 0.38 procent.
Man är på väg mot en modell liknande den danska, BibliotekDK

”Noe begynner to stramme in” – när några börjar strama åt så blir det dålig stämning!
Slipp brukaren lös – det är vår!

Cathrine menar att vi ska göra det lätt för lånarna, vi är till för dem, inte tvärtom.
De rigida lånereglerna är borta, låntagarna är nöjda men bibliotekarierna säger att det är ingen ordning längre – det var bättre förr.

Ruth säger att man gallrar mycket i Hordaland idag under parollen ”Från boksamling till mötesplats”.

Man genomförde en stor fjärrlåneundersökning i Norge 2014. Man fick in ett omfattande material.

Vad fjärrlånas mest:
Studielitteratur
Skönlitteratur
Generell facklitteratur
Äldre titlar
….

Önskemål om att man även ska kunna låna e-böcker.
Depåbiblioteket har blivit en mycket viktig resurs. Transportorganisationen är viktig.

Lånesamarbete och delningskultur är ryggraden i ett välfungerande biblioteksnätverk.
-idag håller dock delningskulturen på att vittra sönder.

Lämna en kommentar

Light Symposium dag 19-20 mars – dag 2

Mariana Figueiro från Lighting Research Center i New York var dagens huvudtalare. Hennes tema var ”Chronobiology and non visual effects of light”.

Om vi utsätts för störningar i dygnsrytmen så har detta många negativa effekter i form av ångest och oro eller hjärtproblem enligt Mariana. Man har även kunnat konstatera en ökad risk för allvarlig sjukdom som diabetes och bröstcancer, brist på melatonin får cancerceller att växa till snabbare.

Det är inte bara mängden blått ljus på morgonen som spelar roll när det gäller vår vakenhet, mängden ljus vi utsätts för under dagen samlas i det cirkadiska systemet. Det behöver inte heller vara blått ljus för att påverka systemet, ljusstyrkan spelar också en viktig roll. En sak som diskuteras är om blått ljus på kvällen gör att vi (läs barn och ungdomar) får svårare att somna. De undersökningar som Mariana och hennes kollegor har gjort visar dock att en timmes iPad-användning bara ger tre procents suppression av melatonin-nivån vilket är försumbart, två timmar kan däremot ge en viss effekt. TV-tittande visar i stort sett ingen effekt då skärmen är för långt bort.

Är det någon grupp vi bör hjälpa genom att styra ljusflödet över dygnet så är det de ”äldre-äldre” menar Mariana. På äldreboenden är det relativt lätt att styra ljuset och vi vet att människor med olika demenssjukdomar har stora problem med sin dygnsrytm. En av flera viktiga effekter av att de boende sover bättre om natten är att antalet fallolyckor skulle minska.
Ljussymposiet 1

Andra föredrag:
Isabel Villar, ljusdesigner på ÅF Lighting i Stockholm, talade om dagsljus med utgångspunkt från de specifika förhållanden som råder här i Norden.
Dagsljusets kvaliteter varierar med platsen, konstljuset bör därför anpassas till detta menar Isabel. Den stora skillnaden i antalet soltimmar mellan sommar och vinter ställer stora krav på vår dygnsrytm, solens upp- och nedgång kan ändras med upp till 30 minuter på ett dygn.

Isabel fick pris förra året för sin ljussättning av Kungliga bibliotekets tillbyggnad. Rum med stora kontraster mellan ljus och mörker fick ett nytt liv genom en ny ljussättning. Isabel beskrev det som en verklig utmaning att jobba med ljuset i ett ljusschakt som detta, belysning av väggytorna blev en viktig faktor i framgången.

Alexandra Manson, stipendiat från Vancouver, talade om ”Lighting for survival” – om betydelsen av god ljusdesign i vårdmiljöer.
Alexandra tog oss med på en spännande tur genom sjukhusens arkitekturhistoria. Olika tidsperioder har haft mycket olika förhållande till dagsljus och luft. Megabiblioteken, 1950-1990, satte maskinen i centrum och patienter och dagsljus och luft på undantag. Florence Nightingale gjorde betydligt bättre ifrån sig redan på 1800-talet då hon var med och planlade sina luftiga och ljusa sjukhuskroppar.

Bettina Hauge från Danmarks tekniska universitet i Köpenhamn höll ett intressant föredrag om dagsljusets betydelse för människors välbefinnande i hemmet.
När människor i allmänhet tänker på fönster så är det i första hand dagsljuset man tänker på. Dygns- och årsrytm är en annan viktig sak som fönster ger. Auxin gör att växter vänder sig mot ljuset, så gör också vi säger Bettina med glimten i ögat. Hennes forskning om dagsljusets olika kvaliteter utgår från ett antropologiskt perspektiv där hon dels har intervjuat människor men även haft tillfälle att följa deras liv i hemmet! (jämför Berg flyttar in). En familj följde bokstavligen solen genom att vistas i olika rum beroende på hur solljuset föll in i rummen.

James Duff, ljusdesigner och stipendiat från London, visade på nya sätt att mäta ljuset i ett rum. Att enbart mäta på horisontella ytor, vilket de flesta gör idag, ger ingen samstämmighet i resultat visar James i ett experiment. Med hjälp av en kamera har han visat att det går att mäta det ljus som reflekteras från väggar, tak och golv istället för att mäta det ljus som träffar ytorna.

Dagen avslutades av en nestor inom ljusdesign, Charles G Stone II från New York.
Charles har genomfört mer än 35 större ljusprojekt i 25 länder. Nyfikenhet, och nyfikenhet på den kultur som ligger bakom platsen och byggnaden, är hans drivkraft.

Vi fick följa med på en bildkavalkad från ljusprojekt och ljusfestivaler världen runt. Temat var ”kulturellt ljus” – vad är medfött och vad är inlärt när det gäller hur vi ser på ljus i olika kulturer?
Som ett exempel visade Charles på några projekt av Erik Selmer, en skicklig ljusdesigner i Norge, som bland annat har ljussatt tunneln i Laerdal och Fredrikstens fästning. Erik, som för övrigt satt i publiken, är fascinerad av det nordiska ”blå timmen-ljuset” och han är en mästare i att kombinera varmt och kallt ljus framhöll Charles.

Vid frågestunden efteråt ställde den svenske ljusdesignern Kai Pippo en fråga till publiken:
-Politiker ser ljus som något negativt, hur gör vi för att ändra på detta?

/Eiler Jansson

Ljussymposiet 3

Lämna en kommentar