Sidverktyg

Bibliotopia 2017

För fjärde året i rad anordnade Kultur i Väst bibliotekskonferensen Bibliotopia. Årets konferens var förlagd till Vara konserthus torsdag 6 april. Temat för konferensen var biblioteken och demokratin och för mig kändes detta som en god fortsättning på Halmstadkonferensen som ägde rum två veckor tidigare.

Kampen om kulturen – Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet inledde konferensen.
Aktionskampanjer tvingar institutioner att ta ställning. Dessa kampanjer kan utlösas av i princip vad som helst menar Helene. Exempelvis av att ett museum ändrar i sin basutställning vilket kan utlösa ilska och starka reaktioner. Minoriteters och svaga gruppers historia skrivs om, även lokalt, och övergrepp lyfts fram – sådant vill vi inte veta av!

Kulturen har inte setts som en arena där strider kan uppkomma, institutioner och makthavare har inte varit beredda på detta. Men nu är vi där säger Helene och fortsätter: Nordiska motståndsrörelsen har ända sedan 1980-talet lyft fram historien som en biologisk kamp mellan raser och ideologier. Man målar gärna upp undergångsscenarier och hävdar att det finns en sann historia som förtigs. Den högerextrema rörelsen trycker om äldre litteratur och man är väl medvetna om vad man vill se på bibliotek och museer. Dagens identitetspolitik, feminism och HBTQ-rörelser är avskyvärda.

Breda grupper anser att man idag har för lite att vara stolt över; man vill få vara stolt över sin historia.
Biblioteken behöver ha en god omvärldsbevakning för att kunna förutse och hantera de situationer som uppstår.

– Vad ska köpas in? En diskussion och debatt har kommit igång vilket är bra säger Helene.
Tidskriften Nya tider beskriver hon som ”gott och blandat i extremistbranschen”. Tidskriften flyter ideologiskt vilket gör att den är svår att ta ställning till.

Yttrandefrihet: Betydelsen av ordet har fått en kraftig förskjutning, idag betyder yttrandefrihet ungefär ”rätten att i alla sammanhang få säga sin mening, samt att få stå oemotsagd”. I själva verket är det så att yttrandefrihet och censur reglerar förhållandet mellan staten och individen, biblioteken behöver bli tydligare på den punkten. Högerextrema grupper har drivit mängder av yttrandefrihetsmål och ser sig som de sanna försvararna av yttrandefriheten. Deras tolkning har satt sig i den offentliga debatten.
Rätten till kulturarvet och yttrandefriheten är två kärnfrågor för de högerextrema grupperna, Helene Lööw menar att striden kommer att hårdna framöver.

*** *** ***
Flera intressanta föredrag på förmiddagen följdes av valbara seminarier efter lunch. Som avslutning talade Brian Palmer, socialantropolog och lektor vid Uppsala universitet, om vikten av civilkurage i en värld av hat.

Vi högaktar människor som visar prov på civilkurage, varför?
– Därför att de rör vid livets gåta, som Brian uttrycker saken.
Vad får vi då av dessa individer?
– Vi får hopp!

Brian berättade om ett antal människor i historien som visat stort prov på civilkurage och mod. Han inledde med att tillägna föreläsningen minnet av sin vän Zaida Catalán som nyligen hittades död i Kongo. Sedan följde berättelser om fredspristagaren Malala, Amy Goodman och Sophie Scholl men också om mer okända hjältar som polacken Witold Pilecki eller de 11-åriga tvillingarna Ellen och Jonna Hansson i Eskilstuna som vägrade sjunga vid luciafirandet hos vapentillverkaren Bofors.
– Kurage kan vara nästan lika smittsamt som rädsla. Vi vet att rädsla smittar men även kurage kan smitta menar Brian, något som han kunde ge flera exempel på.

Hur kan vi hantera andras lidande?
Filosofen Emmanuel Levinas menade att vi har ett obegränsat ansvar men en begränsad förmåga.
– Hur lever vi med detta glapp? frågar sig Brian Palmer retoriskt.

Alla föreläsningarna filmades och finns nu på Youtube

Tack för en intressant och väl genomförd konferens!
/Eiler Jansson, regionbiblioteket