Sidverktyg

Licenser, Libris och lite till

Depåbiblioteket, IB och Kultur i Väst bjöd in regionbiblioteken och KB till ett gemensamt seminarium den 7 oktober om strategier för informationsförsörjningen på regional och nationell nivå. Vi var 25-30 personer som samlades hos Kultur i Väst på Rosenlundsgatan i Göteborg.

LIBRIS för folkbiblioteken – Hilda Androls, KB
Databasen har hunnit bli 40 år och bygger på att katalogposterna ska vara fria understryker Hilda.
Fördelar med att gå in i samarbetet:
-Biblioteken blir kunnigare om sitt eget metadata
-Barnämnesord från Barnboksinstitutet och innehållsbeskrivningar från Barnbokskatalogen
-Skönlitterära ämnesord – Libris har tagit över detta arbete från BTJ, en ny arbetsgrupp har bildats
-WorldCat – Libris samarbetar numera med en av världens största bibliotekskataloger

2015/16 kommer ytterligare ett trettiotal bibliotek på väg in i Libris. Helge, V8, Bibblo i Norrbotten
Idag är 74 folkbibliotek med i Librissamarbetet. Flera kluster är med, bl a Bibliotek Värmland och Götabiblioteken. Inmatchning av det äldre beståndet har i de flesta fall inte skett, möjligen väntar man på att en funktion för automatisk gallring som är på gång. Götabiblioteken funderar på detta men man har ingen tidsplan ännu.
Skåne: Lomma och Burlöv är med och är entusiastiska men det går trögt att få med flera. Annelien van der Tang tror att det beror på osäkerheten kring de mångspråkiga posterna.

Örjan Hellström, Kultur i Väst:
En samlad lösning är svår med 49 sinsemellan mycket olika kommuner konstaterar Örjan. Man har försökt att på andra sätt sänka trösklarna. Ett sådant är att arrangera en utbildning lokalt i Göteborg 2013. Man har också bildat ett nätverk för regionens Librisbibliotek. Idag är ett trettiotal kommuner med i nätverket, tretton av dessa är med i Libris.
Man har tagit fram en checklista: Att bli ett Librisbibliotek
Man har en samsökningslösning men Örjan betonar att detta enbart är en övergångslösning.
Vinsterna med öppen data är inte riktigt synliga för biblioteken, de riktigt stora vinsterna kommer först när “alla” är med vilket är ett dilemma menar Örjan.

Magdalena Sjöström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral:
Vi har fått i uppdrag att främja folkbibliotekens inträde i Libris genom handledning, undervisning och stöd för de bibliotek som önskar gå med. Utbildningen ska erbjudas geografiskt nära biblioteken. Även webbaserade utbildningar är nu på gång. Man samarbetar förstås med KB men också med Göteborgs stadsbibliotek.

LIBRIS och mångspråken – Margaretha Lindh, ny chef för Internationella biblioteket
IB har ett trettiotal medarbetare, tio av dessa katalogiserar.
Hur kan biblioteken samarbeta kring postförsörjningen? Detta är en brännande fråga menar Margaretha.
Kan vi snabba upp posthanteringen? Idag skickar man uppdrag till BTJ, kan man effektivisera och göra mer själva? Att WorldCat kom betyder jättemycket säger Margaretha.
“Good enough” – vad betyder det i sammanhanget?
Slutmålet är 100 procent i Libris, man behöver dock sätta upp delmål. 2014 katalogiserades 40 % av nyförvärven i Libris, i år väntas man nå upp till cirka 50 %. Icke-latinska alfabet är ett av problemen.
Hilda: Det finns ett nätverk för katalogisatörer som katalogiserar på andra språk, det nätverket behöver få fart igen efter att Harriet Lacksten gick i pension. I Uddevalla samarbetar bibliotekarien med SFI-lärarna.
Madelein: En inventering av vilka resurser och språkkompetenser som finns behövs omgående!

Det finns en arbetsgrupp för folkbibliotekens samarbete som bildades förra året. Frågor och svar på en webbsida inklusive en lista över fadderbibliotek. FB-grupp. Man kommer att presentera sitt arbete på Biblioteksdagarna i Västerås 2016.

Gymnasiebibliotekens mångspråkiga arbete – Junko Söderman, IB
Enkätundersökning 2014: Stort behov av litteraturvägledning (vad finns att köpa?) och inköpsvägledning (var kan man köpa?). En konferens tillsammans med MTM kommer att arrangeras i november
Nystartat pilotprojekt i Gävle på tre gymnasiebibliotek för att se hur man kan förbättra situationen.

Mångspråk och kompletterande medieförsörjning – Junko Söderman
Ny bibliotekslag januari 2014. En ny central medieförsörjningsplan antogs våren 2014.
Enkät till läns- och regionbiblioteken i slutet av 2014 samt en enkät till folkbiblioteken våren 2015.
-Svårt att få fram en heltäckande bild av vilka språkgrupper som finns i den egna kommunen – statistik förs över vilket land människor kommer ifrån, inte vilket språk man talar.
Påverkan av den nya bibliotekslagen: 45 % köper mer själva, ingen påverkan  34 % (vi har alltid osv).

De flesta bibliotek anger BTJs listor som huvudsakligt underlag för inköp.

Det är inte i första hand ändringar i lagen som påverkat folkbiblioteken utan snarare den demografiska situationen i kommunen och regionbibliotekens ändrade arbetssätt.

Migrationen och flyktingströmmarna är vår kanske största utmaning just nu sammanfattar Madelein. Hon menar också att det finns ett starkt samband mellan Libris och mångspråken.

Informationsdatabaser på folk- och skolbibliotek? – Gullvor Elf, BHS
Gullvor undervisar bland annat i mediestrategier och biblioteket som rum.
Just nu arbetar hon tillsammans med två av sina kollegor med en kartläggning om informationsdatabaser på biblioteken i fyra län. Man ställer ett antal frågor kring hur databaserna används och marknadsförs: Utmaningar, hinder och möjligheter?
Enkäter och intervjuer med företrädare från lokal, regional och nationell nivå. Rapporten beräknas vara klar i vår.

De mest frekventa e-resurserna på folkbiblioteken:
Alex
Arkiv digital
Artikelsök
Global Grant
Landguiden
Library Press Display
E-lib
EBSCO Master files
Gale …

MIK som begrepp har dykt upp väldigt snabbt menar Gullvor, detta trots att man har arbetat med informationskompetens och IKT under många år. MIK är dock ett mera omfattande begrepp än de tidigare.

Madelein: Är det så att vi överlag nöjer oss med snabba svar på de frågor vi har? Att vi alltmer sällan gör fördjupningar?

Digitalisering inom lås och bom – Torsten Johansson, chef för Avdelningen för dagstidningar, KB
Det fanns en dröm! En berättelse om övergången från mikrofilm till digitala dagstidningar.

Pliktexemplar av dagstidningar: KB får två exemplar och Lunds UB ett exemplar.
1979: Vi måste spara pengar och magasinsplats! Man gjorde en ordentlig statlig utredning som kom fram till att dagstidningarna borde mikrofilmas, tyvärr glömde man bort upphovsrättslagen säger Torsten. Han menar att det är mikrofilmen som har öppnat tidningssamlingarna för gemene man: Plötsligt blev det möjligt att sitta varsomhelst i landet och kunna söka i tidningsmaterialet.

Allteftersom åren har gått har kostnaden för mikrofilmandet ökat. Det stora problemet med den analoga tekniken blev till slut själva fotograferingen där det blev allt dyrare och allt svårare att finna den kompetens som krävs. Filmpriset ökade dessutom med 100 procent inom loppet av bara något år. Man beslutade därför att gå över till digital teknik.

2008 drog man igång Digidaily, ett projekt för massdigitalisering av dagstidningar.
Digidaily I (2010-2013): Man inledde ett samarbete med Riksarkivet och dess skanningscenter MKC i Fränsta. Cirka tre miljoner sidor skannades i processen, främst Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det dyraste momentet är prepareringen.
Digidaily II (2013-14):
1 januari 2014 upphörde mikrofilmandet helt, halva 2013 blev inte heller filmat trots ett avtal med leverantören. Digitaliseringen startar därför i praktiken fr o m halvårsskiftet 2013.

I nästa vecka kommer antalet digitaliserade sidor att uppgå till 10 miljoner = sju procent av KB:s samlade tidningsmaterial. Tyvärr är bara 1.7 procent av detta fritt tillgängligt! KB har följt regeln om upphovsrätt i 150 år (70 år efter upphovsrättsmannens död + en förväntad levnadsperiod på 80 år = 150 år), man har dock ruckat lite på årtalen så nu är allt material före 1899 fritt tillgängligt.
Förhandlingar pågår, det första målet är att få ut materialet till de bibliotek som tar emot pliktleveranser. Det är en demokratifråga att få ut materialet i landet betonar Torsten. Man har även påbörjat ett arbete för att tillsammans med lokala bibliotek digitalisera lokaltidningar med medel från lokala sparbanker (ex. Söderhamn).

En positiv sak, trots allt, är att man ute på biblioteken har fått en ny och bättre sökingång även till det mikrofilmade materialet. Gränssnittet är bra och gillas av användarna säger Torsten.
Elisabeth Eriksson föreslår ett system för folkbiblioteken med “Pay per view”, Torsten lovade att ta med sig detta.

Det är Bonus Copyright Access som är den motpart som har hand om upphovsrätten. Samma regler för upphovsrätten gäller egentligen även för det mikrofilmade materialet, detta uppmärksammades dock aldrig!

Kurslitteraturen är ju numera också inlåst, en parallell till dagstidningarna rentav? (min anmärkning)

E-medielandskapet i en framtida nationell biblioteksstrategi – Christina Jönsson Adrial
Dagen avslutades med ett rundabordssamtal där vi gick laget runt.

Christina inledde med att säga att e-resurserna kommer att bli en av de centrala delarna av en nationell biblioteksstrategi. Frågan kräver politiska och lagstiftande åtgärder.
E-boksutlåningen går ner på de flesta håll i landet. Beror detta på gränssnittet eller kostnaderna? Nya böcker från de stora förlagen, förutom Natur och kultur, kommer inte ifråga om man följer SKL:s överenskommelse om ett tak på 20 kr per lån.
Ett förslag som kom fram var att vi borde titta på landstingens Eira-samarbete, där är SKL med och samordnar:  http://www.inera.se/TJANSTER–PROJEKT/Eira/

E-böcker i Libris? Marja Haapalainen kommer att jobba med detta säger Hilda.

Junko: Mångspråkiga e-medier finns och skulle kunna vara en viktig dokumenttyp som en komplettering till tryckta böcker på andra språk.

Gullvor: Medieutredningen ser folkbiblioteken som en viktig aktör, inte minst när det gäller lokalpressen.

Madelein: Vi måste börja med att titta på vilka informationsbehov allmänheten har – hur kan biblioteken svara på dessa behov?

Sammanfattningsvis kan jag säga att åsikterna gick isär i frågan varför folkbibliotekens användare inte utnyttjar databaserna mer än man gör. Beror det på bristande marknadsföring? Eller på att bibliotekarierna själva inte använder dem? Eller på att användarna inte känner behov av dessa i någon större utsträckning? Frågan är inte ny och känns rätt uttjatad, själv lutar jag åt att behovet av databaser för folkbibliotekens del är överskattat. Ett undantag är gymnasiebibliotek och skolbibliotek, där informationskällor som NE, A-sök, Alex och Landguiden helt klart fyller en viktig funktion.
——–
Fotnot: Bertine upplyste oss om att Depåbiblioteket har fått ta över Btj:s samling av de tidskrifter som ingår i A-sök, för perioden 1993-2013.

/Antecknat av Eiler