Sidverktyg

Sharing is caring 1

MIK och ett uppdaterat referensarbete
-Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek

”Vi har inga riktiga referensfrågor längre…”
Sökalgoritmen har alla svar, så vad ska vi då med biblioteken till?
-Man vet dock inte alltid vad man skulle behöva veta menar Gunilla.

Idag möts biblioteken av en blandning av ganska enkla och komplicerade vardagsfrågor beroende på att alla inte klarar av allt som kan och ska skötas i ett alltmer digitaliserat samhälle. I bibliotekslagens sjunde paragraf anges att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Gunilla menar att folkbiblioteken möter denna utmaning lagen innebär i olika hög grad.
Utmaning: Vad är vad på Internet och hur hänger allt ihop? Biblioteken kan ta ett större ansvar och vara en balanserad och objektiv röst mellan ”internetfrälsarna” och skrämselpropagandan.

Google-sökning: Den underliggande sökagoritmen är osynlig och filtrerar det som visas. Popularitet viktas högre än kvalitet. Man talar om filterbubblor.

Bilder: informera om Creative Commons och vad symbolerna betyder.

MIK: UNESCO står bakom begreppet MIK (MIL på engelska). Uttyds Medie- och informationskunnighet.
MIK-rummet – här finns fortbildningsmaterial som biblioteken kan ta del av.

Tre delar:
Mediekompetens
Informationskompetens
Digital kompetens

Gunilla menar att MIK är ett riktigt bra begrepp som väl täcker de behov vi ser ute på biblioteken idag. MIK-begreppet bör ersätta det äldre och snävare begreppet informationskunnighet.

Vad behövs?
-Mer pedagogik
-Att vi rör oss mer ute i biblioteket – pröva nya metoder och arbetssätt.
Svaren på de frågor som ställs består ofta av en länk. Vi borde kanske titta mer på hur biblioteken i USA arbetar, man erbjuder oftare flera kanaler där man kan ställa sina frågor.

Internet håller på att bli allas katalog – därmed bör det också vara bibliotekens huvudsakliga katalog.
Det flippade klassrummet: Nu kommer mycket och bra material också på svenska säger Gunilla, tidigare har det mesta varit på engelska.

Folkbildningsidealet: det som behövs idag är någon form av digital allmänbildning!
Begreppet Digital klyfta ersätts nu alltmer av Kunskapsklyfta – här kan MIK vara bibliotekens redskap.

En undersökning om norska folkbiblioteks arbete med fjärrlån, inlån och samlingsutveckling
– Cathrine Undhjem, Fylkesbiblioteket i Akershus och Ruth Örnholt, Fylkesbiblioteket i Hordaland

Norge har mycket höga fjärrlånetal. Alla medietyper lånas ut! I bibliotekslagen anges att alla ska kunna låna allt. Antalet fjärrlån har ökat start fr o m 2005. Samma år fick man ett nationellt lånekort.
Norgeslån infördes 2009! Konfliktnivån höjdes till nya nivåer …
Idag: 1.6 procent av utlånen är fjärrlån, jfr Sverige 0.38 procent.
Man är på väg mot en modell liknande den danska, BibliotekDK

”Noe begynner to stramme in” – när några börjar strama åt så blir det dålig stämning!
Slipp brukaren lös – det är vår!

Cathrine menar att vi ska göra det lätt för lånarna, vi är till för dem, inte tvärtom.
De rigida lånereglerna är borta, låntagarna är nöjda men bibliotekarierna säger att det är ingen ordning längre – det var bättre förr.

Ruth säger att man gallrar mycket i Hordaland idag under parollen ”Från boksamling till mötesplats”.

Man genomförde en stor fjärrlåneundersökning i Norge 2014. Man fick in ett omfattande material.

Vad fjärrlånas mest:
Studielitteratur
Skönlitteratur
Generell facklitteratur
Äldre titlar
….

Önskemål om att man även ska kunna låna e-böcker.
Depåbiblioteket har blivit en mycket viktig resurs. Transportorganisationen är viktig.

Lånesamarbete och delningskultur är ryggraden i ett välfungerande biblioteksnätverk.
-idag håller dock delningskulturen på att vittra sönder.