Sidverktyg

Light Symposium dag 19-20 mars – dag 2

Mariana Figueiro från Lighting Research Center i New York var dagens huvudtalare. Hennes tema var ”Chronobiology and non visual effects of light”.

Om vi utsätts för störningar i dygnsrytmen så har detta många negativa effekter i form av ångest och oro eller hjärtproblem enligt Mariana. Man har även kunnat konstatera en ökad risk för allvarlig sjukdom som diabetes och bröstcancer, brist på melatonin får cancerceller att växa till snabbare.

Det är inte bara mängden blått ljus på morgonen som spelar roll när det gäller vår vakenhet, mängden ljus vi utsätts för under dagen samlas i det cirkadiska systemet. Det behöver inte heller vara blått ljus för att påverka systemet, ljusstyrkan spelar också en viktig roll. En sak som diskuteras är om blått ljus på kvällen gör att vi (läs barn och ungdomar) får svårare att somna. De undersökningar som Mariana och hennes kollegor har gjort visar dock att en timmes iPad-användning bara ger tre procents suppression av melatonin-nivån vilket är försumbart, två timmar kan däremot ge en viss effekt. TV-tittande visar i stort sett ingen effekt då skärmen är för långt bort.

Är det någon grupp vi bör hjälpa genom att styra ljusflödet över dygnet så är det de ”äldre-äldre” menar Mariana. På äldreboenden är det relativt lätt att styra ljuset och vi vet att människor med olika demenssjukdomar har stora problem med sin dygnsrytm. En av flera viktiga effekter av att de boende sover bättre om natten är att antalet fallolyckor skulle minska.
Ljussymposiet 1

Andra föredrag:
Isabel Villar, ljusdesigner på ÅF Lighting i Stockholm, talade om dagsljus med utgångspunkt från de specifika förhållanden som råder här i Norden.
Dagsljusets kvaliteter varierar med platsen, konstljuset bör därför anpassas till detta menar Isabel. Den stora skillnaden i antalet soltimmar mellan sommar och vinter ställer stora krav på vår dygnsrytm, solens upp- och nedgång kan ändras med upp till 30 minuter på ett dygn.

Isabel fick pris förra året för sin ljussättning av Kungliga bibliotekets tillbyggnad. Rum med stora kontraster mellan ljus och mörker fick ett nytt liv genom en ny ljussättning. Isabel beskrev det som en verklig utmaning att jobba med ljuset i ett ljusschakt som detta, belysning av väggytorna blev en viktig faktor i framgången.

Alexandra Manson, stipendiat från Vancouver, talade om ”Lighting for survival” – om betydelsen av god ljusdesign i vårdmiljöer.
Alexandra tog oss med på en spännande tur genom sjukhusens arkitekturhistoria. Olika tidsperioder har haft mycket olika förhållande till dagsljus och luft. Megabiblioteken, 1950-1990, satte maskinen i centrum och patienter och dagsljus och luft på undantag. Florence Nightingale gjorde betydligt bättre ifrån sig redan på 1800-talet då hon var med och planlade sina luftiga och ljusa sjukhuskroppar.

Bettina Hauge från Danmarks tekniska universitet i Köpenhamn höll ett intressant föredrag om dagsljusets betydelse för människors välbefinnande i hemmet.
När människor i allmänhet tänker på fönster så är det i första hand dagsljuset man tänker på. Dygns- och årsrytm är en annan viktig sak som fönster ger. Auxin gör att växter vänder sig mot ljuset, så gör också vi säger Bettina med glimten i ögat. Hennes forskning om dagsljusets olika kvaliteter utgår från ett antropologiskt perspektiv där hon dels har intervjuat människor men även haft tillfälle att följa deras liv i hemmet! (jämför Berg flyttar in). En familj följde bokstavligen solen genom att vistas i olika rum beroende på hur solljuset föll in i rummen.

James Duff, ljusdesigner och stipendiat från London, visade på nya sätt att mäta ljuset i ett rum. Att enbart mäta på horisontella ytor, vilket de flesta gör idag, ger ingen samstämmighet i resultat visar James i ett experiment. Med hjälp av en kamera har han visat att det går att mäta det ljus som reflekteras från väggar, tak och golv istället för att mäta det ljus som träffar ytorna.

Dagen avslutades av en nestor inom ljusdesign, Charles G Stone II från New York.
Charles har genomfört mer än 35 större ljusprojekt i 25 länder. Nyfikenhet, och nyfikenhet på den kultur som ligger bakom platsen och byggnaden, är hans drivkraft.

Vi fick följa med på en bildkavalkad från ljusprojekt och ljusfestivaler världen runt. Temat var ”kulturellt ljus” – vad är medfött och vad är inlärt när det gäller hur vi ser på ljus i olika kulturer?
Som ett exempel visade Charles på några projekt av Erik Selmer, en skicklig ljusdesigner i Norge, som bland annat har ljussatt tunneln i Laerdal och Fredrikstens fästning. Erik, som för övrigt satt i publiken, är fascinerad av det nordiska ”blå timmen-ljuset” och han är en mästare i att kombinera varmt och kallt ljus framhöll Charles.

Vid frågestunden efteråt ställde den svenske ljusdesignern Kai Pippo en fråga till publiken:
-Politiker ser ljus som något negativt, hur gör vi för att ändra på detta?

/Eiler Jansson

Ljussymposiet 3