Sidverktyg

Mobila möten – äldrespåret

Lördagens konferensprogram var uppdelat på tre spår. Jag valde äldrespåret vilket kändes som ett gott val.

Jönköpings bokbil
Jönköpings bokbil
Åsa Brissman och hennes kollega presenterade hur man arbetar med biblioteksservice till äldre.

En bokbil i form av en låggolvsbuss köptes in 2008. Idag har man
-12 allmänna hållplatser – man stannar i olika stadsdelar i Jönköping och Huskvarna.
-27 äldreboenden får besök en gång per månad. Beror mycket på ombuden hur väl verksamheten fungerar, utan engagerad personal har man svårt att nå de äldre.
-4 träffpunkter för demensdagvården.
-10 förskolor, dessa får besök en gång i månaden. Inte optimalt att behöva lasta om bokbilen men den stora bokbussen hinner inte med alla och förskoleturerna har hängt med sedan starten.

Hur stimulera äldre på äldreboenden? Man startade ett projekt och tog fram en mediabox bestående av en iPad, Apple-tv, router och mobilt bredband. Syftet är att personalen ska kunna surfa med de äldre, t ex använda SVT Play och andra webbtjänster. Man har även lagt boktips m.m. på bokbilens webb i ett försök att nå personalen.

Att hitta eldsjälar är nyckeln om verksamheten ska bli lyckad, åtminstone innan en verksamhet har blivit etablerad. Man planerar att utöka verksamheten till att även omfatta handikappomsorgen. Noteras bör att Boken Kommer har inte funnits på många år i Jönköping.

Möten med minnen – Alzheimerfonden, Liselotte Jansson generalsekreterare
Jeanette Rangner, Nationalmuseum

Man beräknar att 160 000 är drabbade av demens i Sverige idag. 100 000 av dessa räknas som Alzheimer.
Man brukar säga att demens är de anhörigas sjukdom. Det är dessutom en sjukdom som inte syns utanpå. Fonden anordnar läger för barn vars föräldrar har drabbats av Alzheimer, en målgrupp som ofta har det väldigt svårt. Alzheimerfonden är en lilleputt jämfört med de stora insamlingsfonderna som Cancerfonden. Liselotte menar dock att det behövs pengar till forskning även på demens. Vården av demenssjuka slukar 63 miljarder per år vilket är betydligt mer än andra sjukdomar, dessutom ökar kostnaderna snabbt.

Liselotte samtalade sedan med Helena Gustavsson från Strängnäs. Helena fick sin demensdiagnos för två år sedan, hon är 55 idag. Helena delade med sig av sina erfarenheter av sitt dolda handikapp, hon berättade hur det hela började och hur det kändes att inte längre kunna sköta sitt arbete. Ingen av oss i publiken hade kunnat gissa oss till hennes sjukdom.

-Om någon har goda projektidéer, bara ring oss! avslutade Liselotte.

Möten med minnen:
MOMA – Museum of Modern Art har länge haft särskilda visningar för demenssjuka. Jeanette Rangner vid Nationalmuseum var med på en sådan. Konceptet har spridits och nu finns särskilda visningar på 83 museer runtom i Sverige. Demenssjuka och deras anhöriga kan tillsammans gå på en sådan visning.
Alzheimerfonden är projektledare, man fick hela fem miljoner från Postkodlotteriet. Demensförbundet och Svenskt demenscentrum deltar också i projektet.

Jeanette trycker på vikten av det personliga samtalet och det sociala, möten med andra.
-Hitta en lugn plats. Tänk ut ett lämpligt tema. Välj en bra tidpunkt.
På Nationalmuseum brukar man lägga visningen på eftermiddagen. Man har ofta med föremål, inte bara konst. Att hålla något i sin hand har en alldeles särskild förmåga att väcka minnen, det taktila minnet är ofta väldigt starkt säger Jeanette och visar en sparbössa hon hade som barn. Föremålen är laddade med associationer.
-Tid, ge föremålet tid! Ge deltagarna tid, allt tar längre tid för den demenssjuka.
Filosofera och reflektera uppmanar Jeanette. Vad har ni på biblioteken i era samlingar?
Silvia-systrarna har varit med och utbildat personalen i bemötande av människor med demens.

Läskraft!
Catharina Kåberg från Centrum för Lättläst berättade om högläsning för personer med demens. Projektet Läskraft pågick under fyra år 2010-2013 med Catharina som projektledare. Projektet drevs av Centrum för Lättläst i samarbete med Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och biblioteken. I konceptet ingår att utbilda frivilliga och anhöriga till att bli högläsare.

Catharina visade bilder med exempel från projektet, bl a en bild på Elin, 97 år, med långt gången demens: ”Jag känner mig så glad! Jag vet inte varför men jag känner mig så glad”. Känslan stannar kvar även efter att högläsningen har avslutats säger Catharina. Personalen berättar att oroliga patienter blir lugnare efter högläsning, ja att de rentav sover bättre!

Enköping är den kommun i Sverige som har utbildat flest högläsare. Läskraft finns nu på alla äldreboenden i kommunen. Idag finns det arbetsgrupper i 132 av 290 kommuner och drygt tusen utbildade högläsare.

Vad kultur gör: en studie om kulturens värden, möten, förväntningar och förändring inom äldreomsorg – Kristina Gustafsson, Linnéuniversitetet

Kristina jobbade tidigare på högskolan i Halmstad och vad då inblandad i projektet Kultur för äldre.
Hon berättade att Kulturrådet har delat ut 70 miljoner under senare år till kulturprojekt riktade mot äldre. Hennes studie handlar främst om vad kultur och estetiska upplevelser betyder för verksamheten inom äldreomsorgen; för chefer och anställda, för organisering och ledning osv.

Vilken är kulturens plats i omsorgen? En inbjuden och tillfällig gäst som underhåller eller
kulturella interventioner/insatser?
Det måste finnas en respekt för de äldres egen vilja, kultur är en rättighet för alla oavsett vad det har för ”effekt” anser Kristina. Hälsa – allt som görs ska göras för att främja den gamles hälsa. Hälsoperspektivet ligger som en våt filt menar Kristina. Där finns en skillnad i synen på äldre och på oss andra som får göra saker bara för vår egen skull.

Efter föredragen var det lunch och visning av de mobila biblioteken för allmänheten.
Klockan 14 var det dags att runda av två innehållsrika dagar. Stafettpinnen, i form av en förgylld bokbuss, är nu överlämnad till Umeå som lovat att vara värdar för nästa konferens. Anders Gistorp och gänget i Falkenberg avtackades med en stående ovation!

Humlan

/Eiler, regionbiblioteket