Sidverktyg

Biblioteksdagarna: Läsa för att lära

Karin Taube, som tidigare var professor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och som även varit knuten till PISA-undersökningarna, gav i sitt föredrag prov på vad som krävs för att bli en god läsare

The simpel view of reading:
Läsning = Avkodning x Förståelse av språk

Avkodning, tre nivåer:
-känna igen ord som bilder (logografisk läsning)
-kunna ljuda ihop orden (alfabetisk läsning)
-känner igen orden direkt och vet hur de stavas (ortografisk läsning)

Det krävs mycket träning för att få flyt i läsningen. Förståelsen sker däremot alltid i form av en kontrollerad process. När vi har nått flyt i läsningen frigörs resurser så att vi kan koncentrera oss på själva förståelsen av texten.

Att lära något nytt sker alltid genom kontrollerade processer vilket är mycket krävande för hjärnan. Tillräckligt mycket upprepning gör att processen blir automatiserad och sker med ryggmärgen. Men, påpekar Karin, både ifråga om läsning och bilkörning så behövs det kontrollerade processer då och då.

Orsaker till att man inte förstår vad man läser:
-bristfällig avkodning
-ej tillräckligt automatiserad läsning
-begränsat ordförråd
-avsaknad av bakgrundskunskaper
-passiv läsning

För att komma över trösklarna krävs motivation och drive! Den goda läsaren är alert och fokuserad och skaffar sig en grundförståelse redan före läsningen. Han/hon använder sammanhanget i texten till att förstå nya ord osv. Efter läsningen reflekterar den goda läsaren över texten.

Svaga läsare är betydligt mer passiva när läsningen startar och släpper taget när motståndet blir för stort. Det är därför viktigt att eleverna får lära sig olika lässtrategier menar Karin.

Lässtrategier (enligt Presley m.fl.):
-förbered läsningen
-föregrip vad som kan tänkas hända (gissade jag rätt?)
-kontrollera, ställ frågor, red ut, visualisera och organisera, hitta samband, dra slutsatser …
-att tänka högt gynnar koncentrationen
-läs selektivt
-fokusera på språk och textstruktur
-sammanfatta!

Förväntningar om vad som ska hända härnäst ökar motivationen; allt som gör läsaren alert är av godo framhåller Karin.

Det finns en modell för läsförståelse som kallas Reciprok undervisning eller Reciprocal teaching. Modellen baseras på fyra strategier:
1.Förutspå
2.Ställa frågor
3.Reda ut oklarheter
4.Sammanfatta

Den som vill veta mer om modellen kan läsa Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” (2012) eller klicka på länken Kommunikation, läs- och skrivutveckling

* * * * * * * * * * * * * *

Lästips:
Monica Reichenberg ”Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet” (2008)
Astrid Roe ”Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen” (2014)
Britta Stensson ”Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning” (2006)

/Eiler