Sidverktyg

Nya möjligheter för barn och unga med dyslexi, del 1…

Den 10 och 11 september var det föreläsningsdagar om dyslexi i Varberg respektive Halmstad – som en liten aptitretare inför dyslexiveckan v 41! Maria Ehde Andersson och undertecknad reste till Varberg för att delta. I några inlägg här på bloggen framöver får ni en sammanfattning av föreläsningarna med Bodil Andersson Rack, Johanna Kristensson och Gunnel Ingesson.

Bodil Andersson Rack, logoped samt läs- och skrivkonsult med det egna företaget Spella AB, pratade om dyslexi hos flerspråkiga barn. Bland annat fick vi veta varför vissa språk är svårare än andra att lära sig läsa och skriva på. 

Bodil Andersson Rack. Foto av Malin Ward.

Bodil Andersson Rack. Foto av Malin Ward.

 

Dyslexi och flerspråkighet

Det mesta av vår språkinlärning sker under de första sju levnadsåren. Man kan säga att denna tidsperiod är en slags kritisk fas för språkets basinlärning, då själva grunderna läggs. Redan i 3-4 års åldern har ett barn lärt sig större delen av sitt språks uttal och grammatik. När det börjar skolan har det ett ordförråd på ca 8000-10 000 ord. Barnet är alltså inte ett ”blankt blad” vid skolstarten, utan har kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att kunna lära sig läsa och skriva. Tyvärr har inte alla barn samma förutsättningar till denna grund för läs-och skrivinlärning.

Vad är dyslexi?

Dyslexi innebär att man har problem med att läsa (avkoda ord) och att stava. Det har en neurologisk orsak och är till viss del ärftligt. Psykolog Gunnel Ingesson pratade i sin föreläsning (se kommande inlägg) om tidiga tecken på dyslexi, som t ex att barnet har svårt för rim och ramsor, inte vill leka med ord eller skriva sitt namn. Det är sådant som kan upptäckas redan i förskolan. Bodil påpekade att det som pedagog är viktigt att vara uppmärksam på ärftlighet i familjen, språkförseningar och språklig medvetenhet hos barnet. Språklig medvetenhet handlar om förmågan att skilja på ordens form och dess innehåll, t ex att ett tåg är långt men själva ordet ”tåg” kort. Ett annat typiskt kännetecken är svårigheter med fonologin, det vill säga språkljuden. Forskning visar att förskolebarn som har en bristande fonologisk medvetenhet senare också får läsinlärningsproblem. I de flesta fall kan detta förhindras genom språkljudsträning.

Dyslexi förekommer på alla begåvningsnivåer och är en svårighet på ett kontinuum snarare än en avgränsad kategori. Det finns risk för underdiagnosticering hos flerspråkiga med dyslexi. Det är lika vanligt hos flerspråkiga som hos enspråkiga, men kan ta sig lite olika uttryck. En intressant fråga är: om man har dyslexi på ett språk, har man det då automatiskt också på andra? Bodil berättade att det finns två hypoteser som båda har stöd av forskare. En säger att dyslexi handlar om kognitiva processer, inte ett specifikt språk. Om man har dyslexi på ett språk har man det därför på alla. En annan hypotes hävdar att det beror på språkets transparens och struktur. Transparens handlar om sambandet mellan tal och skrift. I ett högtransparent språk låter de flesta ord som de stavas. Ett exempel är italienskan, med ord som ”latte” och ”minestrone”. Motsatsen är ett lågtransparent språk, t ex engelskan. Där är stavning och uttal svåra att förutsäga, såsom i orden ”cough” och ”bough”. På ett högtransparent språk är det lättare att lära sig läsa och skriva. Om man är svensk och har dyslexi kan man alltså ha betydligt lättare för att lära sig läsa och skriva på italienska än på engelska! Hur är det då med svenska språket? Det är relativt transparent. Det som gör det komplicerat är våra sj-ljud, som kan stavas på minst 17 (!) olika sätt men låter likadant (t ex sjunga, skjorta och garage). Ett språks stavelsestruktur spelar också in, det vill säga strukturen av konsonanter och vokaler inom en stavelse. Ju enklare stavelsestruktur, ju snabbare läs-och skrivinlärning.

Bodil tog även upp några myter som finns om tvåspråkighet, t ex att barn som får modersmålsträning lär sig ett andra språk sämre. Så är det inte! Forskning visar entydigt att barn som får träning i sitt modersmål blir bättre även på sitt andra språk. Modersmålsträning har stor betydelse för att lyckas och trivas i skolan generellt.

En mycket intressant och lärorik föreläsning!

Anette Aaltonen, praktikant