Sidverktyg

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar- vad är det?

 

… och hur kan de påverka möten mellan människor? För att få veta mer om detta samlades bibliotekarier den 21 maj i Klarasalen på Halmstads stadsbibliotek. Då talade Maria Wedell, som arbetar som psykolog på Barn- och ungdomspsykiatrin, om ämnet. Hon var inbjuden med anledning av att biblioteket vid två tillfällen i höst kommer att ha särskilda öppettider för barn och unga med autism. Syftet är att öka tillgängligheten för denna grupp.

Maria berättade om några av de vanligaste funktionsnedsättningarna, ADHD och autism. Vi fick också veta vad som är extra bra att tänka på i mötet med någon som har autism.

Vad är ADHD?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en uppmärksamhetsstörning. Det innebär att man har svårt för att koncentrera sig och ta in intryck från omvärlden. Samtidigt kan man överfokusera på vissa saker som intresserar en och bli totalt uppslukad av dessa. Andra utmärkande drag är impulsivitet och svårigheter att reglera känslor och aktivitetsnivå. Man är väldigt aktiv eller tvärtom, saknar ”motor” och är slö och trött. Det sistnämnda är vanligare för flickor och en grupp som av förklarliga skäl inte märks så mycket.

En person med ADHD är stresskänslig, har svårt att planera sin tillvaro och att hålla saker i minnet. I ett samtal kan hen ha svårt att hålla tråden och verka ointresserad av den andre genom att mest prata om sig själv. Det är dock individuellt hur stora problemen är. Svårigheterna yttrar sig olika mycket och på olika sätt, som på en glidande skala. Ofta blir det lättare med åren, allt eftersom individen lär sig att förstå och hantera sina svårigheter.

ADHD är väldigt vanligt; ett par barn i varje klass och ca 1 % av den vuxna befolkningen har det. För att få en ADHD–diagnos räcker det dock inte att uppvisa symptom. Det är först när dessa blir ett problem och hinder för personen, t ex i skolan eller arbetslivet, som en diagnos blir aktuell.

Vad ADHD beror på är inte klarlagt, men det är känt att det är ärftligt. Vid neuropsykiatriska funktionshinder finns även en hög samsjuklighet, vilket innebär att man har andra svårigheter upptill sitt funktionshinder. Personer med ADHD har t ex ofta också dyslexi.

Vad är autism?

Autism är en ganska ny diagnos och kunskaperna på området har ökat markant de senaste åren. Även här talas om en glidande skala, eller autismspektrum, där svårigheterna kan vara större eller mindre. De vanligaste formerna av autism är autistiskt syndrom, som är den diagnos med störst svårigheter, samt Aspergers syndrom. Man talar också om autistiska drag, som är inslag av autism i andra diagnoser, oftast ADHD.   

Autism innebär att man har svårt med sociala samspel och kommunikation, både verbal och icke-verbal. Ofta undviker man ögonkontakt och har en begränsad mimik. Personer med autism förstår inte vitsen med de ”sociala smörjningsmedel” som de flesta människor ägnar sig åt, t ex småprat om väder och vind. Istället går man rakt på sak, utan att kanske ens säga hej. För någon med autism är det också svårt att förstå hur andra människor tänker och känner. För omgivningen är det viktigt att tänka på att det handlar om en bristande förmåga, inte själviskhet.

En person med autism bearbetar intryck på ett annorlunda sätt. Fokus är på detaljerna, inte helheten. Det kan t ex vara hjulen på leksaksbilen istället för själva bilen, eller hur stolarna står placerade i ett rum snarare än hur rummet ser ut i sin helhet. Att inte ha översikt och därmed förstå vad som ska hända, gör att förändringar och nya situationer blir krävande och skrämmande. Behovet av rutiner och förutsägbarhet är därför stort. Det är också vanligt att man har specialintressen och en tendens att fastna i saker och ting.

Eftersom man som autistisk tänker och tolkar ord konkret har man också problem med att förstå ironi och metaforer. En fråga som ”kan du kolla om det har kommit någon post i brevlådan?” tolkas bokstavligt som att man ska gå och se om posten har kommit, inte hämta den. 

Något annat som är viktigt att känna till är att autism innebär en annorlunda perception. Många med denna diagnos är ljud- och ljuskänsliga och även känsliga för beröring. Det kan vara jobbigt med kroppskontakt såsom kramar, eller att duscha eftersom det känns obehagligt med vattnet mot kroppen. Att vara stresskänslig är också vanligt. 

Som i fallet med ADHD är det oklart vad som orsakar autism, men ärftligheten är stor.

Vad ska jag tänka på i mötet med någon som har autism?

Det är viktigt att inte förvänta sig att personen ska vara ”trevlig” och vilja småprata. Ofta verkar hen blyg och talar entonigt, eftersom en person med autism har en annan intonation. Det är också vanligt att hen har svårt att fatta beslut och välja. Då kan bibliotekspersonalen hjälpa till genom att t ex säga ”ta den här boken nu så kan du låna den andra nästa gång”.  

Hur ska jag bemöta personen?

Det finns ingen anledning att vara överdrivet ”trevlig”; det viktigaste är att vara lugn och tydlig. Man bör ta saker långsamt, vara kortfattad, använda ett tydligt och konkret språk med enkla ord och undvika öppna frågor. Det är bra att skriva ner det man säger eller kommer överens om. För den funktionsnedsatta blir det både lättare att förstå och ett stöd för minnet efteråt. Det är även viktigt att kolla så att personen verkligen har förstått.

Föreläsningen avslutades med frågestund, där flera tog tillfället i akt att få veta mer. För ytterligare information kan man också läsa på:

http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/

http://www.levamedadhd.se/

http://www.attention-riks.se/

Anette Aaltonen, praktikant hos Maria Ehde Andersson