Sidverktyg

Ljud och oljud

Ljud och oljud – Formatdag XIV
Västerås 30 november 2012

Denna studiedag, som ingår i kompetensprojektet KompoBib2020, handlade om något så ovanligt som ljud på bibliotek. Med tanke på att de flesta folkbibliotek idag strävar efter att vara en mötesplats snarare än att sträva efter ‘största möjliga tystnad’ kan det synas anmärkningsvärt att man inte talar mer om bibliotekens ljudmiljö. Jag tror att jag törs säga att få bibliotek har arbetat aktivt med frågan, i synnerhet när det gäller att införa nya ljud eller musik i biblioteksmiljön.

Vi var ett 30-tal personer som samlats denna fredag i den vackra hörsalen i Västerås stadsbibliotek och fick ta del av en dag som gav många tankeställare.

Först ut var Line Hoffgaard och Daniel Schougaard från Aalborg som berättade om projektet ”Hur låter biblioteket?” Daniel, som är kompositör och musikkonsult på företaget Sonic Minds, berättade om ”Sound Branding”. Han har bl.a. utformat ljudloggan till Vestas (vindkraftverk).

Daniel underströk att ljud måste vara meningsskapande och upplevas som meningsfulla, annars uppfattas de istället som oljud.

Ljud är ett kommunikationshjälpmedel fullt jämförbart med en grafisk logotyp menar Daniel. Vi känner alla igen de ljudslingor som stora företag använder, exempelvis Intels ljudlogga i datorer, MacDonalds och Coca-Cola. Coca-Cola har en person anställd som enbart jobbar med hur deras ljudlogga används, man lyckades t.o.m. få in sin ljudloggan i sändningarna från VM i Sydafrika.

Element i sound branding är loggor, musik, röster, produktljud (ex Kelloggs cornflakes) och platser.

En ljudlogga är absolut nödvändig för den som vill arbeta med sound branding säger Daniel, loggan kan liknas vid varumärkets DNA. Ljudloggan ska, precis som den grafiska loggan, ha konsistens, dvs vara hållbar över tid. Ljudloggan byggs sedan ofta in i musik. BMWs logga består av två korta ljudstötar. Elegant? -nej! Effektivt? -troligen.

Ljud påverkar oss på fyra sätt:
-fysiologiskt
-psykologiskt
-kognitivt (ex.vis varifrån kommer ljudkällan?)
-samt att de påverkar vårt beteende

Fem viktiga egenskaper hos ljud:
-Igenkännbarhet
-Ger upphov till associationer -även en kort ljudsekvens kan påverka oss väldigt starkt (ex.vis introt till ”Hajen”)
-Ljud är betydelsebärande; ljud och musik väcker känslor. 
-”Omnidirectional” -till skillnad från synintryck så hör vi oavsett var ljudet kommer ifrån. Svårt att ”bortse” från ljud, vi utsätts för ljud antingen vi vill det eller ej.
-Ljud synkroniserar oss i tid och sinnesstämning. Exempel: Genom musik kan vi snabbt komma i samma stämning som människor runt om.
Till skillnad från synintryck är ljud alltid kopplat till tid.

Musical fit: Musiken ska passa in i sammanhanget, Daniel gav fyra exempel på olika miljöer och lät oss sedan gissa vilken musik som passade till vilken bild. En viss musik kan förstås passa i flera sammanhang.
Bilder och ljud samspelar: Daniel visade exempel på hur olika musik påverkar oss trots att underlaget var detsamma i form av en reklamfilm om kök från KVIK. Den musik företaget tänkte sig från början visade sig vara den klart sämsta …

Att ta fram en ljudlogga är en iterativ process, man är inte klar när man gjort en första version betonar Daniel, istället handlar det om att:
Planera – Göra – Testa – Handla, – Planera – Göra… osv.

Att bygga ett ‘Sound Brand’ på biblioteket
Line från Aalborgs bibliotek berättade sedan om hur man har arbetat fram sin ljudlogga och allt arbete runtom denna i deras projekt ”Hvordan lyder biblioteket?”

Aalborgs bibliotek har många arrangemang och aktiviteter i biblioteket som ljuder mycket. Line menar att vi måste gå en medelväg genom att både arbeta med ljud men också med tystnad i olika delar av biblioteket eller på olika tider.

Aalborg har idag tolv bibliotek som tidvis är obemannade. Vi behöver finna nya metoder för att upplysa om bibliotekets utbud m.m. menar Line. Det kan handla om att understödja förmedlingen, att vara stämnings- och trygghetsskapande, att förstärka bibliotekets varumärke eller att skapa igenkänning.

Ljud används idag:
-Som ljudlogga
-Som ”väntetidsmusik” 
-Till servicemeddelanden; exempelvis när man stänger eller biblioteket övergår till att vara obemannat.
-Till reklaminslag; reklam för nya tjänster osv.
-Som bakgrundsmusik när biblioteket är obemannat. Musiken spelas i utvalda zoner som ett stämning- och trygghetsskapande element. Man har gjort en spellista där loggan ingår på olika sätt i musiken.
-Som ”underlagsmusik” till podcasts, videor och slideshows. Musiken är här ett stöd till tal och bilder.
-Som interaktionsljud i självbetjäningsautomater
-Som rington till mobiler, riktat till 8-10-åringar (knutet till några av figurerna i ”Palles gavebod”)

Som grund för sitt sound brand har man arbetat med bibliotekets identitet: Vad är biblioteket och Vad står vi för?

Till utgångspunkt för loggan har man använt en välkänd sång av H C Andersen (jämför användningen av signaturmelodin till Boktipset på bokbussen i Laholm -ett tidigt exempel på ”ljudlogga”, min anm.). Det var viktigt att ljudloggan skulle passa ihop med bibliotekets valspråk: ”Vi står på huvudet för dig!” (gör allt för dig). Ett modernt uttryck men med kulturell prägel blev valet efter att man gjort om ursprungsmelodin en smula. Loggan testades sedan såväl på besökare som personal.

Sex utvalda och testade kollegor är numera bibliotekets stämmor!

Mer att läsa om projektet och bibliotekets arbete med att utforma sin egen ljudidentitet finns på
http://www.aalborgbibliotekerne.dk/lydidentitet

Sammanfattningsvis kan man konstatera att man har jobbat mycket professionellt med ljud på Aalborgs bibliotek!
/Eiler