Sidverktyg

Ljud och oljud, del 2

Människan och ljudet
– Wanda Anderson & Alex Kassberg från Lexter – ljuddesign i offentliga miljöer

Ljud i offentliga miljöer är relativt nytt; från början handlade det främst om ljudproduktion till reklam. Detta fungerade dåligt när man ville ljudlägga utställningar och andra offentliga miljöer.
Tre viktiga faktorer som måste beaktas:
-Vad ska ljudet tillföra?
-Var ska ljudet finnas?
-Vem riktar man sig till?

Vi har olika inlärda ljudbeteenden säger Wanda, dessa beteenden är socialt och kulturellt betingade.
Vissa ljud har försvunnit eftersom de inte längre behövs – som exempel nämner hon skrivmaskinsljuden och ”modemljudet”, skönt att vi slipper höra det!

Musik är den ljudkomposition som går direkt på känslor!
Musik är dock väldigt personligt!

Lexter arbetar med olika ”case”:
#Malmö Opera. Det finns många olika vägar att gå menar Wanda. I operan gjorde man ett ”ljudtak” och riktade ljudet till vissa zoner, exempelvis baren.

#MOOD Stockholm. Syftet med MOOD är att skapa en mötesplats i staden med restauranger, gallerior osv. Man har anlitat konstnärer som har gjort installationer vilka Lexter sedan har ljudsatt. Man har valt att satsa på olika musik och ljudupplevelser i olika delar av varuhusmiljön. ”Att inte kladda ner de andra varumärkena” är viktigt menar Wanda, man måste separera ljud och ljudloggor för de skilda affärerna.

#Berättarministeriet, en skrivarverkstad för barn i Södertälje, är ett tredje case. När barnen kommer in i ”Rymdbutiken” måste de avge ett lösenord för att porten in till skrivarverkstaden ska öppnas. Mycket uppskattat!

Specialteknik:
Alex demonstrerar en liten högtalare (”ljudpuck”) som spelar upp ljudet genom det föremål den placeras på, rätt häftigt faktiskt! Pucken går lätt att gömma vilket gör att man inte kan härleda var ljudet kommer ifrån. I Södertälje har högtalaren placerats bakom en vägg; en talande vägg alltså.
Alex och Wanda visar också en strömlös högtalare för utomhusmiljöer, exempelvis parker. Man vevar för ström men solceller går även bra som strömkälla.

En annan spännande produkt är riktade högtalare. Dessa har samma mått som akustikplattor i tak, 60×60 cm och kan enkelt byggas in.
Ultraljudshögtalare: Ljudet hörs först när det träffar en yta. Mjuka ytor blir ”ljudsvampar” so suger upp ljudet och hård ytor kan användas för eko-effekter. Finns idag på Bredängs bibliotek och Sturebiblioteket i Stockholm.

Kan tryckt papper tala?
Efter lunch fick vi höra ett intressant föredrag av Per Matsson, forskare på Mittuniversitetet i Härnösand, som berättade hur pappersindustrin ska möta en minskad efterfrågan på tidningspapper.

Intressanta exempel på nya användningsområden är ljuddämpande gobelänger, papper som kan verka som utjämnande på temperaturen i ett rum och papper med lim mellan skikten – genom att tillföra värme faller förpackningen sönder!

Det han främst ville visa oss var dock papper med vars hjälp man kan få böcker att tala! Idag är förlagen intresserade genom att tekniken blivit så liten och förfinad att den inte längre syns utanpå papperet. Elektronik känner av var på sidorna någon trycker. Vi i publiken såg genast möjligheter att använda denna teknik för nya former av anpassade media; böcker som talar till den som är synskadad, affischer som låter osv.

Ljud eller oljud?
Som avslutning på dagen fick vi vara med om en ”syntjunta” under ledning av Ann Rosén, kompositör och ljudartist. Med hjälp av egentillverkade minisyntar kunde vi spela på morötter och potatisar. Välljud eller oljud, det är frågan! Den som vill veta svaret kan gärna få lyssna på min inspelning …
/Eiler