Sidverktyg

”Äntligen stod prästen i predikstolen.” / Biblioteken som förlag?

Jag gästbloggade nyligen hos Peter Alsbjer om makten över bibliotekens infrastruktur. I inlägget konstateras att fria bibliotekssystem som Koha och fria Librisposter ger biblioteken makt över sin infrastruktur. Likaså med Open Access-material på de akademiska biblioteken, men hur är det för folkbiblioteken? Den dagen e-böcker slår igenom även i Sverige får biblioteken problem om vi fortfarande använder metaforen att ”låna ut” en digital fil där vi betalar för varje ”lån”. Att – som det föreslagits – köpa dyrare licenser för böcker som sedan bara kan lånas ut till en användare åt gången (overdrive-modellen) är inte heller så lockande. Entré fria licenser.

Det viktigaste ur ett affärsperspektiv för en professionell författare är att nå ut till publiken. För att det skall vara någon vits med det behöver man i ärlighetens namn också ha någon som hjälper en att arbeta igenom texten innan den publiceras. Det man däremot inte behöver är ett förlag med de ekonomiska musklerna att hantera tryckning och distribution. Om det finns andra tänkbara sätt att hantera textgranskningen än just ett förlagskontrakt uppstår därför en win-win situation för författare och bibliotek. Om författaren publicerar sig med en fri licens kan biblioteken sprida verket utan att behöva tänka på att det blir dyrt om boken blir populär. Eftersom biblioteken är samhällets mest älskade institution är de en enormt värdefull reklampelare.

Hur skall då författaren få betalt när man inte säljer fysiska exemplar? Antagligen på liknande sätt som artisterna i musikbranschen som idag tjänar mer pengar än tidigare eftersom de får pengarna från t.ex. framträdanden och merchandise som inte distribueras digitalt och därmed kopieringsbart. Den inspelade musik som skivbolagen tidigare tjänade pengar på fungerar snarast som marknadsföring istället för att som tidigare vara själva produkten. För visst hade en t-shirt med trycket ”Äntligen stod prästen i predikstolen.” varit värd 177kr? För en mindre känd författare bidrar dessutom den inneboende exklusiviteten i de litterära referenserna till läsarnas betalningsvilja.

Till den som fortfarande tvekar ställer jag frågan om det faktum att bibliotekens viktigaste syfte på senare år till synes har varit att låna ut Harry Potter och Twilight-böcker gratis skapat fler eller färre kunder av de respektive seriernas oändliga floder med merchandise?

Så hur skapar vi möjligheter till textgranskning för författare och aspirerande dito i utbyte mot att verket publiceras med en fri licens så att vi kan distribuera det utan avgift? Pilotprojekt, samarbete med befintliga webbplatser, regionbiblioteken, KB, egna initiativ?