Tänk om – Tänk nytt – Tänk vidare!

Nationell konferens om referensarbete och fjärrlån, med fokus på förändring.
Stockholm 11 april 2011.

Inledningstalare var Helle Brink från Stadsbiblioteket i Århus som presenterade Danmarks arbete med att låntagarna ska ha enkel och självklar tillgång till bibliotekens gemensamma resurser.
Som bakgrund till projektet angav hon rapporten ”When a good standard development standard fails” samt rapporten från OCLC ”Perception of Libraries…” som kom 2005.
Samtidigt visade undersökningar att bara 1% använde bibliotekens hemsida eller annan onlinekatalog för informationssökning. Hela 84% använde sökmotorer som tex Google eller Yahoo.
Man ställde sig då frågor som: Hur kan vi visa och tillgängliggöra bibliotekens samlingar? Hur får brukarna tag i boken, artikeln m.m.? Hur kan vi göra bibliotekens samlingar synliga vid sökningar i tex Google?
Man frågade sig även hur biblioteken delar sina resurser, och med vem? Vad fungerar, vad fungerar inte?
Tre viktiga trender identifierades:
- ”From self-service to self-suffiency”.
- Brukarna är tillfreds med resultaten från sökmotorerna.
- Brukarna vill ha en fri och sömlös tillgång till informationen.

Till slut arbetade man fram sju principer som man sedan utgick ifrån:

1. Färre restriktioner – så få barriärer som möjligt gentemot brukarna.
2. Brukarna har valmöjligheter.
3. Global tillgång.
4. Bibliotek och övriga kulturarvsinstitutioner ska vara anslutna – brukaren ska ha tillgång till alla typer av material.
5. Referensservice understöder fjärrlån – om materialet kan identifieras bör det kunna skaffas.
6. Erbjud service mot betalning hellre än att säga nej! Exempel: Betala för tjänsten eller för extra snabb leverans.
7. Alla är biblioteksanvändare! Att registrera sig på biblioteket ska vara lika bra/lockande som på vilken annan webbsida som helst. Tyvärr står det oftast alldeles för mycket text och sidorna är otydliga vilket gör det svårt/oattraktivt för brukaren att registrera sig.

Resultatet blev att man på www.bibliotek.dk kan söka i alla danska bibliotekskataloger och beställa det man vill ha, för att sedan kunna hämta ut boken redan nästa dag!
Förr lånade man aldrig in böcker som finns i det egna biblioteket, idag har man släppt på det vilket har gjort en stor skillnad.

Man kan säga att man bytte perspektiv helt och hållet och såg utifrån brukarens/låntagarens synvinkel för att ta reda på vilken service låntagaren vill ha.
Några tankar som Helle skickade med oss åhörare var:
”Dare to Share!”
”Buy less – share more!”
”Från: What you see is what you get. Till: What you need is what you get!”

Maria Hedenström, KB, talade om arbetet med en svensk internationell katalog och hur biblioteken kan bli mer synliga.
Under 2011 ska Libris samkatalog öppnas för samtliga intresserade folkbibliotek, idag är cirka 300 anslutna. Totalt sett skulle det kunna bli 1800 om alla ansluter sig (skol- och sjukhusbibliotek ej inräknade).
Projektet internationell katalog genomförs under perioden 1/3 – 15/6. Man ska då bl.a. ha utarbetat en plan för hur man kan arbeta med en nationell katalog. Resultatet presenteras i mitten av juni, under en konferens i Stockholm.

De frågor man söker svar på är:
• Förväntningar och behov?
• Postförsörjningen – hur ska den ske?
• Katalogposter och system – hur ska man få in posterna, vem/vilka levererar och uppdaterar posterna? Bibliotekspersonalens kompetens? Ämnesord?
• Samarbeten – lokalt, regionalt, nationellt. Idag är det eventuellt mer konkurrens än samarbete?
• Kommunikation/information – namn? Inflytande?
Mer om detta finns att läsa på http://librisbloggen.kb.se

Inför framtiden funderar man även kring frågor rörande nationellt lånekort, cirkulation, och att man ska kunna få mervärden ihop med sökresultatet såsom recensioner av böcker, omslagsbilder och olika gränssnitt för olika målgrupper.

Vidare talade Britt Sagnert, KB, lite kort om fjärrlåneutredningen.
Man har fått in 129 svar, men olika många kommentarer beroende på frågan i sig. Så som jag tolkade Britt så är det just själva kommentarerna som är extra värdefulla inför det fortsatta arbetet. Man har kunnat se en del sektorsskillnader mellan forskningsbibliotek och folkbibliotek, överlag är folkbiblioteken mer positiva till förslagen.
Efter Britt tog Elisabeth Ahlqvist, KB, över och talade om möjligheter och svårigheter kring transporter, och upphandling av dessa, i ett avlångt land.

Efter lunch höll Saga Pohjola Ahlin, KiB, och Maria Telenius, SSB ett föredrag om hur man kan arbeta mer medvetet med bemötande på bibliotek.
Saga menade att bemötandet ju påverkar bilden av biblioteket och bibliotekarien.
I vissa fall verkar yrkeskåren vara ganska prestigefylld menar hon, och verkar ha ett krav på sig att vara allvetande och kunna svara på alla frågor. Kanske finns det en ovilja/rädsla att blotta sina kunskapsluckor? Eller är detta bara en gammal bild av bibliotekarien?

Vid arbetet med projektet med en 7-stegskur för bättre bemötande möttes man av många olika reaktioner. En del tyckte att det skulle bli jätte roligt att få fördjupa sig i detta, medan andra tyckte att det var dumt eftersom man ju redan arbetade med bemötande på ett bra sätt.
Jag kunde själv inte låta bli att fundera lite över hur ett sådant förslag skulle mottas, t.ex. på Halmstad stadsbibliotek.

De sju olika stegen i kuren är följande:
• Veckans utmaning
• Bemötandelogg – för spegling och reflektion
• Inspiration – möten med bemötandeproffs
• Diskussionsklubb – enskild och gemensam reflektion
• Övning genom kunskapsteater
• Regler och verktygslåda
• Kollegial observation – fyra par observerar varandra i disken utifrån gemensamt överenskomna regler.

Små saker som man kan arbeta med är att säga ”Hej!” till de låntagare man möter inne i biblioteket, och söka ögonkontakt och se besökaren. Man kan fråga om det är något mer han/hon vill ha hjälp med innan man avslutar och hjälper nästa låntagare, och man kan även visa skärmen för låntagaren så att denne känner sig mer delaktig. Frågor att fundera kring kan vara när det är ok att skicka låntagaren vidare och när man ska följa med, och hur vet man när det räcker att bara leverera svaret på frågan (tex när låntagaren har bråttom)?

Saga tipsade om bra litteratur inom området:
”Ett steg till! En metodbok för biblioteksutveckling”. Skriften finns att hämta som pdf på Regionbibliotek Stockholms hemsida.
”Det offentliga mötet” av Stina Hall
”Feedback” av Guro Öiestad. En bok om kollegial feedback.

En rapport från detta projekt är under arbete och kommer framöver.

Spontant tycker jag själv att detta var det mest inspirerande föredraget, men kanske mest för att jag själv hade lättast att relatera till ämnet i fråga, dra paralleller till min egen arbetsplats och fundera på hur man skulle kunna arbeta med denna kur där!

Jonas Tana, Biblioteken.fi, talade om deras arbete med en applikation till smartphones, och menade att den mobila framtiden är nutid. Det händer NU.
I Finland finns det fler smartphones är persondatorer och 57% laddar ner appar. Man kan jämföra med siffran över hur många i Finland som läser böcker, vilket enligt Tana bara är 5%.

Avslutningsvis talade Anna-Stina Takala, ILS, om Bibblan svarar – virtuellt referensarbete i den sociala tidsåldern.
Målet för utvecklandet av sidan, vilken tar över efter Fråga bibliotekarien, är att det ska bli tydligt och nyttigt för användaren, lätt att arbeta med internt och att den ska stärka bibliotekens roll.
Man ska kunna nå ut genom Facebook och Twitter, och dela det svar man får på sin fråga genom en ”gilla”-knapp osv.
Arbetet med sidan kan följas på bloggen: http://vrsamtalet.wordpress.com
Sidan ska lanseras på Bok & Biblioteksmässan i september.

Sammanfattningsvis måste jag nämna att det som nämndes mest under dagen var att bibliotekens roll i samhället måste stärkas! Att biblioteken måste synas mer och bli mer betydelsefulla. Att nyttjandet av bibliotekens resurser ska bli mer självklart!
Är vi på väg mot detta eller är bilden av ”det gamla biblioteket” för djupt rotad?

/Louise Bengtsson