Sidverktyg

Rapport från idégruppen för nationell katalog

Vad är det som händer?
Som många säkert redan vet så har Kungliga biblioteket genomfört en omfattande dialog med folkbiblioteken för att se vad som är prioriterade önskemål inom ramen för det nya uppdraget. Frågan om nationell katalog dominerade då och man har därför kallat samman en idégrupp där jag ingår som ger KB/Libris mer handfasta inspel inför arbetet med den nationella katalogen. I torsdags träffades gruppen första gången och jag tänkte här rapportera kort ifrån denna träff. Libris rapporterar också på sin egen blogg.

Vad kommer man att göra?
Det Libris kommer att göra först av allt är att besöka fyra bibliotek av olika storlek, med respektive utan bibliografisk service från BTJ. Detta är en del av det researchpaket som samlar in ytterligare kunskapsunderlag. Idégruppen kommer att träffas ytterligare 2 gånger och avslutas sedan runt mitten av juni. Efter denna inledande fas vidtar det mer praktiska arbetet.

Under idégruppens träff diskuterades många frågor om den framtida utvecklingen. Det blev dock tydligt att den fråga som måste lösas först är postfrågan. Även om det finns flera goda exempel på folkbibliotek i olika storlek som antingen jobbat med Libris sedan länge eller gjort en övergång på senare år så finns det en del osäkerhet kring vad det kommer att innebära att samlas i en nationell katalog. För att råda bot på det kommer man att kommunicera mycket under processen.

Det finns några omedelbart synliga sätt att lösa försörjningen av bibliografiska poster:

  • Outsourcing av katalogisering till tredje part – BTJ föreslår t.ex. i dokumentet ”BTJ:s möjligheter att stödja en nationell katalog” att de skall få ansvaret att sköta katalogiseringen och att posterna blir fritt tillgängliga i Libris mot att hela bibliotekssverige solidariskt finansierar detta. Det kan verka som en attraktiv tanke, men släpper man all katalogiseringskompetens inom svenska bibliotek utöver det 40-tal personer som katalogiserar på BTJ så måste man förstå att det är ett väldigt definitivt val.
  • Vi får poster främst genom krav i upphandlingar – Argumentet att det redan finns medieleverantörer som insett värdet av att erbjuda bibliografiska poster som konkurrensfördel anfördes. Man ville då att vi skulle gå längre och kräva poster i medieupphandlingarna. Det är en intressant tanke eftersom det gör att kostnaden för katalogiseringen automatiskt fördelas solidariskt genom att alla bidrar med några örens påslag per inköpt media jämfört med ett pris utan katalogpost. Beroende på vem som faktiskt producerar posterna kan det dock dras med samma problem med urholkning av kompetens som outsorcing-scenariot ovan.
  • Libris katalogiserar – redan idag finns det en respektingivande överlappning mellan det som Libris katalogiserar och det som folkbiblioteken betalar tredje part för. Frigörs de pengarna (ca 40 miljoner) öppnas såklart stora möjligheter för att även täcka upp de sista procenten. Med TPB och Internationella biblioteket i Libris finns det också potential att lösa mycket av folkbibliotekens problem.
  • Många katalogiserar själva – Som sagt finns redan en betydande överlappning mellan vad som finns i Libris och vad ett typiskt folkbibliotek behöver. Om fler skulle bidra med poster till Libris skulle det bli sällsynt att man behövde katalogisera någonting själv (eller betala någon annan för att göra det). Det här är den lösning som jag personligen – utan att ha studerat förutsättningarna närmare – trott mest på. Om Libris utvecklar någon form av versionshantering av posterna blir det också möjligt att se när någon uppdaterat posterna med t.ex. nya delar i en serie. Jag diskuterade tanken med en av deras utvecklare och han såg möjligheter att styra versionshanteringen så att man bara importerar vissa typer av ändringar eller ändringar av vissa betrodda bibliotek.

Utöver själva katalogfrågan är jag glad att man pratar om att utveckla de API:er som Libris erbjuder. De är redan idag intressanta (Sveriges radio använder t.ex. stavnings-API:et), men man pratar om att göra det möjligt att koppla in ett brett utbud av system. Exempelvis göra det möjligt att skapa ett cirkulationssystem som bygger på Libris.

Hur följer man arbetet?
Är man intresserad av att följa arbetet så finns det goda möjligheter. Vill man göra inspel till idégruppen kan man vända sig till mig eller någon annan av deltagarna. Ett mer direkt forum är Librisbloggen där man som enskild kan kommentera utan att budskapet filtreras genom en gruppdeltagare. Man kan också verka genom Svensk biblioteksförening.

Hur verkar det gå?
Det finns en rad potentiella fallgropar men jag har ett klart positivt intryck av arbetet såhär långt. Katalogisering är inte någonting nytt och okänt för oss så när vi har en samlande kraft bör det vara möjligt att lyfta oss tillsammans.

/Viktor Sarge