Sidverktyg

Rummet och rymden – Biblioteksdagarna 13-15 maj 2009

Svensk Biblioteksförenings biblioteksdagar ägde i år rum i Uppsalas nybyggda konsert och kongresshus. Det blev tre fullmatade dagar med fokus på biblioteksrummet, fysiskt och virtuellt, och hur vi utformar våra bibliotek som mötesplatser.

P1020320

Först på plan – och konferencier – var Lasse Eriksson. Ja, just den Lasse Eriksson med pitedialekt och allt. Internet med sina snabba och starka belöningar förvandlar oss från att ha varit ”djupdykare i ordens hav till jetskiåkare”. Vi är inte bara vad vi läser, vi är också hur vi läser menar Lasse. Begrundan är en bristvara: Gode Gud ge mig tålamod men gör det fort!

På årsmötet valdes Inga Lundén, chef för Stockholms stadsbibliotek, till ny ordförande i föreningen. Årsmötesförhandlingarna var livfullare än vanligt och en av årets tre motioner gick till omröstning. Resultatet blev att styrelsen fick i uppdrag att grundligare analysera och kostnadsberäkna konsekvenserna för folkbiblioteken av ett införande av Dewey. Att SAB-systemet kommer att ersättas av Dewey är dock tämligen säkert eftersom det är svårt att tänka sig att folkbiblioteken själva ska upprätthålla systemet nu när Kungliga biblioteket har bestämt sig för Dewey.

P1020278 

Några axplock ur programmet:
Åse Hedemark redogjorde för sin nya avhandling där hon studerat svenska biblioteksdebatter i media 1970-2006. Författare är den grupp som hörs mest och dessa har ofta starka åsikter om bibliotekarier och hur bibliotekarierollen bör se ut. Bibliotekarierna beskrivs ömsom som bleka ekonomer, ömsom som fnittriga och osäkra! Jan Myrdal beskrev i ett debattinlägg kårens ”andliga underklassighet”.  Det är en traditionell syn på biblioteken de bokkramande författarna förfäktar och det är också män som talar om en kvinnodominerad verksamhet säger Åse som en förklaring till dessa brösttoner. Biblioteksföreträdare har varit relativt osynliga i debatterna med undantag för enstaka, ofta manliga, bibliotekarier. Inte sällan håller man med författarna säger Åse. De politiker som uttalar sig är ofta mera informationsinriktade.
Det är en begränsad bild av biblioteken som lyfts fram i debatterna och man talar t.ex. inte om alls rollen som mötesplats.
– Vi måste bli bättre på att synliggöra vad vi är bra på och det är vi själva som bör göra detta hävdar Åse. Lyft fram de goda exemplen och visa vilken spännande och mångfasetterad verksamhet biblioteken bedriver!

Torsdagen bjöd också på Maija Berndtson, biblioteksdirektör vid Helsingfors stadsbibliotek och alltid lika visionär. Hon talade om bibliotekets tre funktioner; som ett rum för demokrati, för kultur och för utveckling.
– Vår förmåga att vara till nytta avgör vår framtid, säger Maija med eftertryck.
Med hänvisning till den nya kulturpolitiska strategi som tagits fram i Finland berättar hon att målet för biblioteken nu är att förbättra individernas och befolkningsgruppernas välbefinnande och livskompetens. Onekligen ett vackert och viktigt mål som även svenska bibliotek bör kunna ta till sitt hjärta.P1020290
Helsingforsbibliotekens vision för de kommande åren är ”det gränslösa biblioteket” vilket bl.a. innebär fler sittplatser och mer rum för människor och att medierna tar mindre plats. Medier ska finnas av många olika slag och åtkomster.
Maija visade också ett diagram över antal utlån och antal besök, dels på de fysiska biblioteken men också via Internet, när dessa siffror läggs samman kan man se att det går allt bättre för biblioteken, åtminstone i Finland.

(bild från Uppsala stadsbibliotek)

Fredagen inleddes av den nyblivne Bengt Hjelmqvist-pristagaren Åke Nygren som tillsammans med Markus Hamburger, Nils Stadling och Linda Tillander tog oss med på en resa i den digitala världen. Åke menar att vi ofta tänker på det virtuella biblioteket som en ren Internet-sak men att inget hindrar att man istället förenar det fysiska och det virtuella rummet. Med RFID-teknik kan man göra massor av saker vilket Markus Hamburger visade exempel på, t.ex. genom att projicera direkt på väggarna för att täcka ytor och visa upp boktips, bloggar och skriva med laserpennor osv. Idag fungerar biblioteksdatorerna mest som enmansupplevelser, biblioteksrummet borde användas mycket mer till att stärka det sociala samspelet menar Markus. Nils Stadling från Microsoft visade nya sätt att kommunicera där händer, fingrar och gester ersätter mus och tangentbord. Linda Tillander från Regionbibliotek Halland visade hur den nyöppnade nätversionen av Malmö stadsbibliotek ser ut i Second Life.

Resten av fredagen bestod av ett stort antal valbara seminarier. Barbro Borg, bibliotekschef i Solna, och Carlos Ejemyr Rojas från Medborgaranalysen bjöd på ett intressant föredrag under rubriken ”Ett rum i tiden – nytt kulturhus i dialog med medborgarna”. Solna stad planerar att bygga ett nytt kulturhus som även ska inrymma biblioteket och kulturskolan. Men vad vill man med huset? De studieresor som gjordes visade framförallt hur man inte vill ha det. För att få till en bredare process och en förankring hos medborgarna anlitades företaget Medborgaranalysen som ordnade workshops, fokusgrupper och gjorde intervjuer.
Slutsatser:
Det ska vara liv och rörelse men också finnas ro i detta kontrasternas hus. Många önskar sig ett livligt ”torg” där det händer saker hela tiden, omgivet av lugnare oaser och vrår där man kan dra sig undan och ”vara för mig själv bland andra”. Man ska kunna välja mellan att vara kulturkonsument och att själv vara aktiv genom eget skapande. Personalen ska vara tillmötesgående, guidande och problemlösande. P1020318 Huset ska spegla ”Solnas själ” och vara en central mötesplats för Solnaborna men också en plats som avviker från det kommersiella Solna. Naturen måste vara en del av huset och avspeglas i arkitekturen, man vill helst inte ha någon skarp gräns mellan inne och ute. Kulturhuset ska vara miljövänligt och ekologiskt riktigt även på lång sikt. Slutligen ska verksamheten ha ”spets” och vara bäst i Sverige på någonting, någonting som skapar stolthet och hjälper till att sätta Solna på kartan.

(bild från mingelkväll i stadsbiblioteket)

Barbro Borg menar att man nu har fått ett bra underlag för ett lokalpolitiskt program. Det har inte kommit fram så mycket nytt rent konkret om vad Solnaborna önskar få ut av biblioteket men hon vill gärna framhålla känslor och stämningar, att vara en icke-kommersiell plats och personalens bemötande som viktiga faktorer. Den förankring som skett genom processen är kanske det allra viktigaste resultatet avslutar Barbro.

Detta var några av alla godbitar i ett digert program, mer att läsa finns på Svensk Biblioteksförening
och på Regionbibliotek Västra Götaland.

Eiler Jansson,
Regionbibliotek Halland