Sidverktyg

Hur används Hallands folkbibliotek?

Frågan kan delvis besvaras med hjälp av den statistik som Kulturrådet samlat in och rapporterat samt Svensk biblioteksförenings bearbetning av samma siffror. Mycket av folkbibliotekens tjänster till allmänheten mäts inte alls, så delvis har vi inget tydligt svar på frågan. Vad kan vi ändå se av förra årets statistik? Vi kan konstatera att folkbiblioteken är den mest använda kulturinstitutionen i Sverige. De utgör också den mest komplexa samhällsinstitutionen, där aktiviteter från många olika områden i livet kan utspela sig. Våra folkbibliotek används som lärmiljöer, plats för kulturupplevelser, arena för fritidsläsning, social mötesplats, informationscentral, bro till den virtuella världen och det större bibliotekssystemet och sist men inte minst, som plats att vara på i lugn och ro, för sig själv eller tillsammans med andra. Förutom biblioteks medier i olika format och programverksamhet och användningen av lokalen som sådan, erbjuder bibliotekspersonalens kompetens hjälp att orientera sig i det alltmer komplexa informationssamhället som finns runt om oss. Nyinflyttade har stor hjälp av bibliotekets tjänster när det gäller orientering i det nya samhället vilket skapar en känsla av sammanhang. För barn och ungas läsutveckling är biblioteken en viktig pusselbit. Bibliotekets roll i lokalsamhället är betydande, i synnerhet för barn. Barn och ungdomsböcker utgör hälften av utlånen och två tredjedelar av de aktiviteter som biblioteken erbjuder har barn och unga som målgrupp.

Mot denna komplexa och varierade verksamhet står de besökstal och den utlåningsstatistik som ofta används för att beskriva bibliotekens verksamhet. Dessa siffror utgör en alldeles för snäv grund för att visa vad biblioteken erbjuder och vilken betydelse de har för människor i samhället. Bilden av bibliotek beskrivs i media ofta som minskade utlån och besökstal som går ner, vilket inte är särskilt konstigt då biblioteken satsar på att utveckla sin service via webbplatsen så att man där kan göra omlån, reservationer, leta i katalogen, etc. Läsning som fenomen minskar inte i samhället, men klyftorna mellan dem som läser och dem som sällan eller aldrig läser ökar, vilket är en viktig utmaning för biblioteken. Bibliotekens uppdrag är att arbeta för att tillgängliggöra medier och att stimulera till läsning för alla människor.

I takt med att man under 90-talet drog ner på uppsökande och utåtriktat arbete har många grupper som inte är vana läsare haft allt svårare att få del av bibliotekens service. Samtidigt är alltfler människor beredda att betala mer i skatt för biblioteken och biblioteken utgör den samhällsinstitution som har högst (eller näst högst) förtroende hos allmänheten (SOM-undersökningen Skilda världar, 2008).

Folkbiblioteken i Halland är av hög kvalitet och ligger väl till jämfört med genomsnittet i riket. Det finns sex huvudbibliotek, 33 filialer (varav 22 är integrerade med skolbibliotek) och fem bokbussar. Besöken på regionens huvudbibliotek och filialer har ökat från 2,2 miljoner 2004 till 2,4 miljoner 2007. En del av den ökningen står Halmstads nya stadsbibliotek för. Efter nyöppnandet 2006 har besöken ökat med ca 300.000. Utlånen i Halland totalt har gått ner från att ha legat på 3,11 miljoner år 2000 till 2,56 miljoner år 2007. Utlån av barnböcker ökar däremot de senaste åren, 2007 lånades 1,2 miljoner barnböcker. På tio års sikt har de dock minskat, per barn lånades 1998 ut 27 barnböcker, medan 24 böcker per barn lånades ut 2007. 24 böcker är ändå högt, jämfört med genomsnitt i riket som är 18 böcker per barn 2007. Utlån av AV-media ökar, men utlån av både skön- och facklitteratur har sedan 2000 minskat med nästan en fjärdedel. Exempelvis har utlån av skönlitteratur gått ner, från 680.000 år 2000 till 490.000 år 2007. Detta kan vara en helt rimlig minskning, dels med tanke på att möjligheterna att köpa billigare böcker ökar, dels med tanke på att litteratur blivit mycket mer tillgängligt de senaste åren. Allmänhetens tillgång till datorer har ökat stadigt och användandet av dem likaså (se Kulturen i siffror: Folkbiblioteken 2007, 2008:3 samt Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Hallands län 2007. Statistik finns också kommunvis mer detaljerat, se Svensk Biblioteksförening).

I årets statistik samlade Kulturrådet för första gången in vilka aktiviteter folkbiblioteken erbjudit sina användare. I Halland redovisas 976 aktiviteter, t ex bokprat, biblioteksvisningar och utställningar. 629 av dem ordnades för barn och unga. Halland redovisade 25 aktiviteter per biblioteksenhet, vilket kan jämföras med 51 aktiviteter i genomsnitt i riket (Kulturen i siffror: Folkbiblioteken 2007, 2008:3). En brasklapp måste infogas här. Eftersom det är första gången statistiken samlats in och biblioteken inte förvarnats innan, är siffrorna högst osäkra. Man kan också fundera över hur man klassificerar olika aktiviteter.   

Statistik över skolbiblioteken samlar Kulturrådet in under hösten 2008. Senast gjordes detta 2002.

Siffrorna ovan utgör en kvantitativ bild av folkbiblioteken i Halland. Är bilden tillfredsställande? Behöver bilden kompletteras med andra berättelser av bibliotekens betydelse för invånarna i Halland för att rättvist beskriva bibliotekens komplexa verksamhet?

/Anette Eliasson