Sidverktyg

Allt blir snart gratis?

En viktig del av folkbibliotekens affärsidé är att låna ut böcker, gratis för användarna. Affärsmodellen Long Tail, beskriven i boken med samma namn av Chris Anderson, sägs ibland också ha anknytning till bibliotekens affärsidé.

Long Tail-tanken innebär kortfattat att ett tillgängligt, stort men smalt utbud, "the long tail", totalt kan utgöra en lika stor eller en större marknadsandel i ett lite längre perspektiv än vad några få bästsäljande produkter gör. Internethandlarna har därför en fördel, eftersom de inte har behov av att lagerhålla allt de erbjuder. De kan därför sälja mer av många olika, smala och äldre titlar, än vad de säljer av "bestsellers". Det är alltså utbudets bredd och tillgänglighet som har betydelse.

Samma Chris Anderson har nyligen publicerat en artikel med titeln "Free!" där han hävdar att den ekonomiska utvecklingen går mot en affärsidé som innebär att saker blir gratis. Det hela sägs bero på digitaliseringen. Marginalkostnaderna för tillverkning och distribution i en digital värld är så små att de blir försumbara. Kostnader som ändå kvarstår finansieras indirekt, inte genom försäljning av själva produkten.

Anderson beskriver sex typer av indirekt finansiering som gör produkterna gratis för användaren:

  • "Freemium" – Prenumerationer där bastjänsten är gratis och en procent av tjänstens användare täcker kostnaden för de 99% som använder gratisversionen. Många användare gör tjänsten intressant även för den som betalar, och den försumbara mariginalkostnaden gör det lönsamt. Tänk: Flickr.
  • "Advertising" – Tjänster som finansieras genom annonsintäkter, banners, sponsrade länkar mm. Gratistjänsten samlar användare med specifika intressen och uttalade behov. Tänk: Alla massmedier, Facebook …
  • "Cross-subsidies" – Du får något billigt eller gratis, men måste betala för något annat för att kunna använda det. Tänk: TV-spel, mobiltelefonabonnemang.
  • "Zero marginal cost" – Distributionen är så gott som gratis. Tänk: Fildelning.
  • "Labor exchange" – Webbtjänster där användarna skapar eller ökar tjänstens värde. Tänk: del.icio.us, LibraryThing, Digg.
  • "Gift economy" – Pengar är inte den enda motivationen – det ger status att vara duktig och att dela med sig. Tänk: Open Source, Wikipedia, MySpace.

Det är annat än pengar som är väredfullt i gratisekonomin. Det är din tid och din respekt företagen vill ha i en ekonomi som bygger på uppmärksamhet och gott rykte.

Gratis kommer inte längre att vara något ovanligt, det kommer att bli normen, säger Anderson.

Vilken betydelse kommer detta att få för bibliotekens affärsidé? Om vår styrka är att tillhandahålla information och medier gratis, vad händer då om allt blir gratis? För bibliotekens del är vi kanske redan i den situationen att våra konkurrenters produkter faktiskt är gratis?!

Läs hela artikeln av Chris Anderson på Wireds webbplats. Du kan också titta på videon där han presenterar sina tankar om gratisekonomin.

Skriv gärna en kommentar och berätta vad du tror om utvecklingen.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland