Sidverktyg

Varför ska man läsa?

Förra veckan arrangerade Regionbibliotek Halland två dagar om Språkglädje. Dagarna hölls i Falkenberg och var ett samarbete mellan projekten Malous inspirationsväskor och Språk-kedjan. Dagarna gästades av bland andra Lars H Gustafsson och Johan Althoff.

Lars H Gustafsson betonade ungdomsböckernas betydelse och berättade att han som skolläkare oftare ordinerade läsning än medicin till de ungdomar som sökte upp honom. Han har gjort urvalet till en av Malous inspirationsväskor och förklarade också hur han valt innehållet i den.

Johan Althoff är en man att inspireras av om man arbetar med barn, ungdomar och språk. Han pratade om språklust, om språkets beståndsdelar och om hur roligt man kan ha med ord. Läs mer i exempelvis Ordförrådet eller Språklådan.

Att läsa eller inte?
Lotta Olsson rapporterar i DN från Natur och Kulturs läskongress och berättar om några av de intressanta föreläsningarna. Hon konstaterar att det självklart är bra att läsa för språkutvecklingens skull, men om det stämmer att kvinnor läser mer än män – då undrar hon om det verkligen lönar sig att läsa? Kvinnor har både lägre lön och mindre makt än män, trots att kvinnor enligt statistiken läser mer. Hur kan man egentligen argumentera för läsning och hur kommer det sig att man måste göra det?

Hennes något tillspetsade fråga ifall kvinnor vinner på läsning håller kanske inte riktigt. Jag tycker nog att det är att jämföra saker utan att visa på något samband. Hade kvinnor haft mer makt eller större inkomst om de inte läste? Tvärt om misstänker jag att läsning bidragit till större jämställdhet och att det är en av vinsterna med läsningen. Framförallt handlar det om rätten och möjligheten till läsning och ett språk.

Men vilken läsning är det egentligen som räknas? Är det lika bra att läsa faktaböcker som att läsa romaner? Finns det kanske skillnad på romaner och romaner? Måste det vara svårt för att vara bra? Är det sämre att läsa från en skärm än från ett papper? Vilken läsning är "godkänd" och vilken läsning är det som mäts i undersökningar? Varför förknippas bibliotek så starkt med böcker, läsning och nyttan av att läsa? Varför börjar folk genast berömma eller försvara sin läsning när de möter biblioteksanställda på andra platser än på biblioteket? Är det bra eller dåligt?

För ett par veckor sen skrev Pontus Dahlman en lång tänkvärd artikel om läsning, också den i DN. Han jämför olika syn på nyttan med läsning och vilka argument som används för att motivera och stimulera till att läsa. Läsning tycks vara satt på undantag i dagens samhälle då allt ska gå fort och vara enkelt, men det kanske är just (roman-)läsningens långsamhet som är det starkaste argumentet för läsning, inser Pontus.

Vaddå läsning?
Så fort man säger "läsa" så får man en bild av "läsning" – men vad menar man? Vad är det viktigaste med läsning? Är det språket, läsförståelsen, möjligheten till kommunikation eller kanske berättelsen, underhållningen, erfarenheterna och känslorna man kan förmedla? Är det texten eller innehållet som är behållningen eller nyttan? Går det ens att skilja på dem? Vilken betydelse har medieformen? Bok, film, spel, webbsida eller något annat?

Ytterligare ett inlägg i debatten om läsning heter just så: "Om läsning – mer eller mindre? En kommenterande jämförelse av fem läsvanestudier" och är utgiven av Kulturrådet 2004. Det är intressant läsning om statistik, framförallt för att rapporten ifrågasätter de slutsatser statistiken lätt leder till, särskilt i mediernas rapportering. Vad säger de olika undersökningarna egentligen om läsning och vilka siffror går att jämföra?

Vad tycker du? Varför läser du? Varför ska man läsa? Ska man läsa? Skriv gärna en kommentar.

/Linda Tillander