Senaste inläggen

Att få göra sin röst hörd – en dag om att ge barn och unga möjligheter att uttrycka sig.

Den 1 november var en dag fylld av workshops och föreläsningar på temat ”Att få göra sin röst hörd” på Katrinebergs folkhögskola. Syftet med denna dag var att ge asylsökande och nyanlända och alla barn möjligheter att uttrycka sig genom alternativa sätt, som exempelvis drama, film och lek, men också att ge deltagarna konkreta verktyg och metoder. Deltagarna fick se en pjäs om hur det är att komma till Sverige som nyanländ, prova på VR (virtual reality), lära sig hur man språkleker, ta del av en föreläsning om barn och barns perspektiv samt diskutera och utbyta egna erfarenheter.

Det mest minnesvärda för mig denna dag var föreläsningen som barnläkaren och författaren Lars H Gustafson stod för. Mina förväntningar var höga tack vare en kollega, som efter att ha sett honom tala vid flertalet tillfällen, talat mycket gott om Lars. Även ämnet, barn och barns perspektiv, kändes både relevant och uppfriskande för mig.

Lars inleder föreläsningen med att läsa högt ur en barnbok om döden. Berättelsen är skickligt skriven och illustrerad och skapar hög igenkännlighetsfaktor hos oss i publiken. Några sitter och nickar och kommenterar instämmande och några (jag är en av dessa) fäller en tår eller två. På detta vis får Lars med sig publiken från första stund. När han avslutar högläsningen ger han oss några frågor att tänka på under föreläsningens gång.

Han går vidare med att tala om de tre klassiska sätten att se på barn: barnet som ska disciplineras, barnet som placeras på en piedestal och barnet som utvecklingsprojekt. Alla tre med rötter i svunna tider och alla tre extrema på sitt vis, men ändå känner jag igen mycket från min egen barndom och barnuppfostran runt om i världen idag. Lars menar att dessa sätt att se på barn ofta kombineras och att det, tillsammans med det faktum att vi lever hektiska liv idag, gör att det kan vara svårt att se just hur rigida och bakåtsträvande vi kan vara i våra tankegångar kring barn och barnuppfostran.

Vi börjar dock bli allt bättre på att tänka utanför ramarna och ny forskning och innovativa individer för oss framåt. Lars föreslår ett fjärde sätt att se på barn, lyfter fram författare och andra människor som kämpar eller har kämpat för barn och barns rättigheter, ger oss tips på böcker och länkar i ämnet och ger oss kluriga scenarion (med barn och ungdomar i centrum) som vi i publiken diskuterar fram potentiella lösningar till. Vi inser snabbt att saker och ting inte enbart är svart och vitt.

Det som kanske gör allra störst intryck i mig är när Lars säger: ”Idag ses barn ofta som blivande människor, fastän de egentligen är precis som vi andra, människor i ständig utveckling.” Det är tungt att inse att det ligger mycket sanning i detta påstående, men samtidigt lämnar det mig med en beslutsamhet. Det gör mig övertygad om att det allra viktigaste vi kan göra är att lyssna på barnen, se dem för vad de är här och nu och hylla det som gör dem unika.

Tack alla medverkande för en lärorik och spännande dag!

lars-h-gustafsson-5
Lars H Gustafson, Katrinebergs folkhögskola.
Foto: Josefin Johansson.

/Josefin Johansson, assistent på regionbiblioteket.

 

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna i Västerås 10-12 maj

Lägesrapport, bild på omslag

Lägesrapport, bild på omslag

Frågan om hur den nationella biblioteksstrategin kommer att se ut var ett av huvudnumren på årets Biblioteksdagar. Den nationella samordnaren Erik Fichtelius och de båda utredarna Karin Linder och Krister Hansson var i farten under hela konferensen. På torsdagen lämnade man en första lägesrapport.

I lägesrapporten har man delat in alla de tankar och synpunkter som har inkommit till sekretariatet i tio punkter, här kommer ett par smakprov:

1. Delaktighet och rummet. Björvika i Oslo – man tänker sig att använda 80 procent av ytan för mänskliga möten, idag ägnas 70 procent av resurserna åt medierna. I Danmark är 80 procent av biblioteken meröppna idag.
-Biblioteket är ett rum med egendomsrätt för invånarna framhöll Erik.

2. Medier och digital inlåsning. E-böcker som inte kan fjärrlånas, digitaliserade dagstidningar som är inlåsta i Humlegården… listan kan göras lång. Detta är en av de stora utmaningarna i en nationell bibliotekspolitik poängterade Erik.

Övriga punkter:
3. Strukturer och samverkan
4. Stad och land
5. Infrastruktur, biblioteksväsendet
6. Bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar
7. Högre utbildning och forskning
8. Samlingsuppbyggnad
9. Skolbibliotek
10. Alla! (Om bibliotekslagens krav att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla)

Erik Fichtelius berömde bibliotekens arbete med nyanlända och asylsökande:
”Biblioteken är den samhällsinstitution som snabbast har förmått ställa om till den svåra situation som uppstod när flyktingströmmen kom”. Erik är mycket imponerad av denna flexibilitet och anpassningsförmåga.

Digitaliseringen finns det ingen bra metafor för säger Erik, trots att detta är en fullkomligt omvälvande händelse i våra liv. När Karin föreslog för gruppen att man borde göra ett antal filmer som visar på goda exempel så nappade de andra genast på det, just nu ligger tre filmer på webben (se länken ovan).

Erik: Hur tar vi vara på bra lokala initiativ som är nationella till sin karaktär? Exempelvis den nya barnapp som Stockholm, Malmö och Katrineholm nu hjälps åt att utveckla.
Karin: Hur många språk ska vi hantera och vilka gör vad när det gäller mångspråken?
Krister: Hur får vi till verksamheter som fungerar i hela landet? Andra typer av biblioteksverksamheter än det traditionella biblioteksrummet …

I höst kommer arbetsgruppen att ta fram en ”roadmap” med ett antal målbilder. På onsdagen höll man ett seminarium där vi som deltog fick hjälpa till att tänka kring hur dessa målbilder kan se ut. Erik berättade att gruppen nu fortsätter med sin omvärldsanalys, denna ska vara klar hösten 2017. En slutrapport kommer våren 2019.

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna – Carlos Rojas

Carlos Rojas – social hållbarhet kopplat till integration

– Hur använder och upplever asylsökande de svenska biblioteken? Denna fråga besvaras i en studie gjord av Carlos Rojas vid organisationen MIKLO på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm hösten 2015. Studien grundar sig på ett antal intervjuer med asylsökande i Stockholms län samt med biblioteksanställda.

Slutsatsen är att biblioteket är en väldigt viktig plats för de som väntar på sin asylansökan. Endast två av 25 hade aldrig varit på biblioteket men även dessa två var intresserade.

Varför går man till biblioteket?
– för att möta andra människor. Dels de som är i samma situation men även möten med dem som arbetar på biblioteket
– som en fritidssysselsättning, något att fylla dagarna med
– för att få vila, det är mycket trångbott på asylboendet
– för att använda datorerna eller bibliotekets wi-fi
– för att lära sig svenska
– för att läsa tidningar eller låna böcker

Många av flyktingarna är väldigt låsta geografiskt, man har inte ens råd att ta bussen!
Biblioteket är gratis och av intervjuerna framgår att de som söker asyl känner en stor tacksamhet över allt biblioteken gör för dem. Men vad kan biblioteken förbättra? Önskemålen, i all ödmjukhet, är ”lite mer”, mer av det mesta som biblioteken redan gör. Carlos gav några exempel:
– en bättre och tätare språkundervisning; många vill träna på språket varje dag, inte bara en gång i veckan
– mediautbudet kunde ha varit bättre
– mer samhällsinformation behövs
– fler aktiviteter, helst rutiner som kan avlasta i en mycket pressande situation

I stort sett stämmer de asylsökandes och personalens tankar överens. Några skillnader finns dock:
– Personalen anser att man borde förbättra sitt bemötande och att man borde känna till mer om asylprocessen, vad ett avslag innebär osv.
– De asylsökande skulle önska mer av emotionellt gensvar, att ha någon att prata med, men också att personalen kände till mer om den situationen man befinner sig i; ovissheten, behovet av att dela sina erfarenheter, att hitta någon som lyssnar. Man har behov av samtalsgrupper, psykolog- och kuratorhjälp etc. Behovet av att prata är större än vad personalen tror.

Nytt:
1. inte bara arabiska behövs, dari och persiska behövs också.
2. 170.000 asylsökande är inne i processen idag. Antalet asylsökande minskar inte för närvarande, det kommer t o m att öka något på grund av de långa handläggningstiderna.

Ett nytt expertnätverk startade under årets Biblioteksdagar, Nätverk för nyanlända och flyktingar. Initiativet togs av Per-Erik Wik, Västernorrland, Ulf Hölke, Västerås, och Cecilia Herdenstam från Gotland.

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna – Donna Scheeder

Libraries: a call for action – Donna Scheeder, IFLA’s president

Scheeder utgick från IFLA Trend report i sin presentation, IFLA har identifierat fem trender:

1. New technologies will both expand and limit who has access to information
2. Online education will transform and disrupt traditional learning
3. The boundaries of data protection and privacy will be redefined
4. Hyper-connected societies will listen to and empower new groups
5. The global information economy will be transformed by new technologies

IFLA:s webb kan man läsa hela rapporten, den finns även översatt till svenska och går att ladda ner

Donna Scheeder framhöll tre saker
– Förändring är en konstant
– Förändring sker allt snabbare
– Förändring – bättre att själv styra än styras av omvärldsfaktorer

Hon framhöll också behovet av kompetens, inte minst en individuell kompetensutveckling, samt att organisatoriska förändringar behövs inom biblioteksverksamheten.

Utmaning:
Alla bibliotek svarar inte mot de behov som finns i deras upptagningsområde:
Vi har inte råd att lämna några bibliotek i sticket!

Skylt: ”Sorry för the inconvenience – we are trying to change the World”

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Alla barn har rätt till ett språk – konferens i Varberg 4 maj

Den nationella konferensen om små barns språkutveckling ”Alla barn har rätt till ett språk!” mötte stor efterfrågan när den hölls i Halmstad tidigare i år. Därför ville man ge människor en andra chans att ta del av detta.  Den chansen tog 150 ivriga deltagare tillvara på när de samlades i Varberg stadshotells spegelsal den 4 maj.

Visste du att det krävs ett ordförråd på 50.000 ord för att klara en dag i livet? Visste du att 20% av 17-åringar enbart har 17.000 ord? Detta är en växande grupp i vårt samhälle idag som många gånger hamnar i utanförskap. Detta menar Gerd Almquist-Tangen och Maria Ehde Andersson, är något vi måste ändra på. Maria och Gerd talade om projektet Samverkan BVC–bibliotek för barns språkutveckling: forskning och best practice, som pågått i Halland. Där det har svarats på varför det är viktigt att satsa på små barns språkutveckling och att samverka kring detta. De talade om vikten av högläsning, tillgång till böcker och positiva attityder angående läsning i hemmet.

När sedan Gertrud Widerberg tog vid, handlade det om Kulturrådets pilotprojekt  ”Bokstart”, där biblioteksanställda gör hembesök hos familjer då deras barn är 6 och 12 månader gamla. Hon menar att uppdraget är att lyfta den allra tidigaste, men så avgörande, språkutvecklingen och överlämna bokgåvor. På detta vis jobbar de förebyggande istället för att släcka bränder. Gertrud talade även om frågor som fanns vid projektets start: skulle människor släppa in dem i sina hem? Skulle besök på mindre än en timme göra någon skillnad? Med facit i hand kunde hon dela med sig av solskenshistorier likväl som möjliga förbättringar inför framtiden.

Eva-Kristina Salameh talade om det ökade behovet av resurser för flerspråkiga barn. Detta gäller nyanlända barn men även de barn som lever i miljöer där de inte har tillgång till kamrater på modersmålet eller kompetenta talare av andraspråket. Eva-Kristina menar att det är viktigt att hjälpa dessa barn att utveckla båda sina språk: sitt modersmål likväl som svenskan.

Sist ut under eftermiddagen var Catarina Sjöberg som delade med sig av tips och trix på hur man kan göra språkinlärning roligt för barn. Med fokus främst på barn med språkstörningar erbjöds en uppsjö av kreativa och pedagogiska lösningar. Catarina menar att barn med språkstörningar behöver uppmuntras till att prata och utvecklas och att vuxna ofta missar eller inte riktigt vet hur de ska göra för att hjälpa dessa. Det är viktigt att synliggöra och fånga upp dessa individer så tidigt som möjligt för att ge dem bästa möjliga hjälp. Barnen är ju trots allt vår framtid!

Konferens i Varberg (1)
Bild: Spegelsalen Varberg stadshotell,
Josefin Johansson.

/Josefin Johansson, praktikant på Kultur Halland.

 

 

Lämna en kommentar

Bokprovning i Varberg 27 april 2016

Under onsdagen 27 april var det bokprovning för första gången i Halland,
på Stora Bokprovning - loggateatern i Komedianten i Varberg. Bokprovningen är en årlig händelse av Svenska barnboksinstitutet.

En bokprovning innebär att det ges en översikt av olika trender och statistik över utgivna barn- och ungdomsböcker som publicerades på det svenska språket under det gångna året. Genom föreläsningar av Sofia Gydemo, Lillemor Torstensson och gästföreläsaren Maria Nilson från Linnéuniversitetet i Växjö, fick deltagarna lyssna på spännande analyser, statistik och iakttagelser om det gångna årets barn- och ungdomsböcker.

Under 2015 publicerades 2089 barn- och ungdomsböcker, en ökning med 229 titlar jämfört med utgivningen under föregående år. Själva utgivningen av dessa böcker har ökat för sjätte året i rad, mestadels bland faktaböcker, kapitelböcker och de tecknade serierna. Även översättningen från andra språk har ökat, men engelska är fortfarande i majoritet i översättningsområdet, men de svenska originalen är i majoritet (56 %) bland utgivna böcker 2015.

Lite senare under våren kommer en filmad bokprovning dyka upp på UR play, för den som missade föreläsningarna eller vill se dessa igen.
 Länk till de titlar som berördes >>

Bokprovning i Varberg

Vi på regionbiblioteket vill tacka alla som kom på bokprovningen och ett stort tack till föreläsarna och hoppas få återse bokprovningen nästa år igen!

Josefin Börjesson, praktikant på regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Biblioteket – en verkstad för integration

Jag läste just en intressant artikel i NT – Norrköpings Tidningar:
Antalet besökare till kommunens bibliotek ökade med 45 % förra året. Stadsbiblioteket står av naturliga skäl för den största delen av ökningen, sammanlagt hade biblioteken nära 1,5 miljoner besökare 2015.

Varför? Läs själva, motsvarande fenomen finns säkert på många håll i landet
Rekordökning på Stadsbiblioteket >>

Till sist en fråga: Varför uppmärksammas inte detta mer av politiker och kommunledningar?

/Eiler, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Författardagen 10 år – Läskalas och jubileumsyra!

Författardagen i Hässleholm firade den 17 november i år 10 år med ett brett och innehållsrikt program! Dagen började med en av våra främsta barn- och ungdomsboksförfattare, Barbro Lindgren, som förra året tilldelades ALMA-priset. Hon valde att göra uppläsningar ur sin senaste diktsamling Dikter i urval 1974-2004 och den stora publiken på bortemot 250 personer lyssnade andäktigt till de många gånger svåra ämnen som behandlades i dikterna.

Barbro Lindgren föreläser

Barbro Lindgren föreläser

Dagen fortsatte med något för alla åldrar och inriktningar: om romer, universum, författarbesök i skolan, hunden Rund, skräck för unga, tonsäkra tonårsromaner och på jakt efter det sagolika.
Ett program som stack ut var Anna Holmström Degerman under temat: Vänskap och vampyrer i Västerbotten. Hennes sätt att inta scenen och få oss alla med, med mycket humor och självdistans, gav verkligen mersmak! Det kändes som om hon fick alldeles för lite tid och det var synd när hon nu gjort en sådan lång resa från Umeå ner till oss i Hässleholm!

Inför nästa års Författardag tar jag gärna emot förslag på författare som ni vill se eller höra mer om! Förhoppningsvis får fler från Halland möjlighet att delta i denna dag som jag tycker bara blir bättre och bättre för varje år!

Länk till årets inbjudan och program

/Maria Ehde Andersson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

En bra mässutställare!

Under en oktobersöndag på Komedianten i Varberg erbjöds halländska författare att delta i en kreativ workshop inför den halländska bokmässan. Här kommer en sammanställning i punktform från denna workshop:

• Ett mål är att föra bra samtal med besökare vid sitt bord.

• Personliga möten är viktiga.

• Bordet är ett utställningsutrymme. Undvik fika vid utställningsbord!

• Vad är syftet/målet? Vad vill du med denna investering i tid och kraft? Var själv klar över varför du är där, det ger ett övertygande intryck!

• Målgrupp? Vem förväntas komma, vet man det innan? Ta reda på så mycket som möjligt om vilka som kan tänkas besöka mässtillfället!

• Stå upp – kontra att sitta ned vid sitt utställningsarrangemang? Att resa sig upp när någon visar intresse är både respektfullt och inbjudande!

• Kroppsspråk? Ögonkontakt etc. Öppenhet. Fördomar? Visar jag att jag trivs i rollen som utställare? Har jag ett öppet sinne denna dag? Har jag kundfokus?

• På en mässdag hjälps man hellre åt än skapar konkurrens.

• Försäljning? – ha gott om växelkassa, erbjud Swish eller annan aktuell teknik!

• Följ upp nya kontakter: be om visitkort, ha papper och penna för besökare att skriva namn och e-mejl.

• Ta alltid hjälp av huvudarrangören om du får klagomål.

Elisabet Norin 2015-11-13
Hugo Tham 2015-11-25

Lämna en kommentar

Frågor du alltid skall ställa dig och ansvariga inför ett framträdande!

• Lokalen, gör dig bekant med lokalen om du har möjlighet. Finns där störmoment? Är det ett genomgångsrum? Finns det risk för mycket ”spring”?
Se om du kan styra upp rummet efter dina önskemål. Tänk på att publiken alltid vill se dig. Finns där ett podium? Om inte vad gör man då?

• Vem sitter som åhörare? Till vem vänder du dig?
Betalande? Inbjudna till fortbildning?
• Var ska fokus ligga?
Berättande eller informativ föreläsning?
På dig eller din PP om du använder det, eller både och?

• Mikrofon eller inte mikrofon?
Det skall bestämmas i god tid. Det skall alltid tas god hänsyn till hörselnedsatta. Du skall kunna pröva innan, du skall alltid känna dig säker på hur det känns att prata i mikrofon. Finns det stativ? Vet du hur det fungerar?

• Handmikrofon kontra mygga?
Du skall alltid själv bestämma vilken typ av röstförstärkning som känns bäst. I vissa sammanhang vet arrangörer att lokalen och publiken kräver röstförstärkning och då skall du se till att du känner dig trygg med det.

• Nervös?
Att hålla i en penna eller något annat kan hjälpa för stunden. Ge dig alltid den möjligheten oavsett om du använder dig av den eller inte.

• Ljus?
Se alltid till att du tillsammans med arrangör går igenom ett lämpligt ljus som fungerar i alla situationer som du kommer företa dig under din uppläsning. Oavsett om du tycker du är bländad måste du förstå att publiken lyssnar bättre på dig om du är i ljus under tiden du läser.

• Hur ser det ut bakom dig?
Se till att kolla vad som finns bakom dig. Det skall vara stilla, lugnt och neutralt bakom dig! Du och din person skall komma i fokus.
I det sammanhanget skall man rikta en tanke på vad man har på sig! Allt signalerar, gör medvetna val!

• Sitta eller stå?
Du kanske vill kunna göra både och.  Alltid utgå från åhöraren. Vad skickar du för budskap sittande? Vad skickar du för budskap stående? Du måste kanske stå för att publiken annars inte ser dig. Försök att bestämma det innan! Du skall alltid ha bäst kontroll över rummet.

• Bråttom, vem har bråttom?
Att skapa stämning genom att skapa lugn och tillåta tiden att ta plats är en av de viktigaste grundpelarna för ett lyckat framförande. Har man en avsatt tid som inte går att förlänga skall publiken veta det innan! Har man inte säkert koll på hur lång tid ens framförande tar kan man öppet presentera en ungefärlig tid.

• Presentera tiden… En publik som vet vad som gäller är bättre på att lyssna i stunden än en publik som efter ett tag börjar undra hur länge det egentligen skall ta och vad som var sagt och snart tar upp ett eventuellt program och där o då tappar du dem helt i onödan.

Kom överens med åhörarna om vad som gäller idag, denna stund, hur långt det kommer ta ungefär. UPA tycker alla om, speciellt om de vet att de får luta sig tillbaka och bara ta in berättelsen.

Hugo Tham 2015-11-12

Lämna en kommentar