Senaste inläggen

Biblioteksdagarna i Västerås 10-12 maj

Lägesrapport, bild på omslag

Lägesrapport, bild på omslag

Frågan om hur den nationella biblioteksstrategin kommer att se ut var ett av huvudnumren på årets Biblioteksdagar. Den nationella samordnaren Erik Fichtelius och de båda utredarna Karin Linder och Krister Hansson var i farten under hela konferensen. På torsdagen lämnade man en första lägesrapport.

I lägesrapporten har man delat in alla de tankar och synpunkter som har inkommit till sekretariatet i tio punkter, här kommer ett par smakprov:

1. Delaktighet och rummet. Björvika i Oslo – man tänker sig att använda 80 procent av ytan för mänskliga möten, idag ägnas 70 procent av resurserna åt medierna. I Danmark är 80 procent av biblioteken meröppna idag.
-Biblioteket är ett rum med egendomsrätt för invånarna framhöll Erik.

2. Medier och digital inlåsning. E-böcker som inte kan fjärrlånas, digitaliserade dagstidningar som är inlåsta i Humlegården… listan kan göras lång. Detta är en av de stora utmaningarna i en nationell bibliotekspolitik poängterade Erik.

Övriga punkter:
3. Strukturer och samverkan
4. Stad och land
5. Infrastruktur, biblioteksväsendet
6. Bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar
7. Högre utbildning och forskning
8. Samlingsuppbyggnad
9. Skolbibliotek
10. Alla! (Om bibliotekslagens krav att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla)

Erik Fichtelius berömde bibliotekens arbete med nyanlända och asylsökande:
”Biblioteken är den samhällsinstitution som snabbast har förmått ställa om till den svåra situation som uppstod när flyktingströmmen kom”. Erik är mycket imponerad av denna flexibilitet och anpassningsförmåga.

Digitaliseringen finns det ingen bra metafor för säger Erik, trots att detta är en fullkomligt omvälvande händelse i våra liv. När Karin föreslog för gruppen att man borde göra ett antal filmer som visar på goda exempel så nappade de andra genast på det, just nu ligger tre filmer på webben (se länken ovan).

Erik: Hur tar vi vara på bra lokala initiativ som är nationella till sin karaktär? Exempelvis den nya barnapp som Stockholm, Malmö och Katrineholm nu hjälps åt att utveckla.
Karin: Hur många språk ska vi hantera och vilka gör vad när det gäller mångspråken?
Krister: Hur får vi till verksamheter som fungerar i hela landet? Andra typer av biblioteksverksamheter än det traditionella biblioteksrummet …

I höst kommer arbetsgruppen att ta fram en ”roadmap” med ett antal målbilder. På onsdagen höll man ett seminarium där vi som deltog fick hjälpa till att tänka kring hur dessa målbilder kan se ut. Erik berättade att gruppen nu fortsätter med sin omvärldsanalys, denna ska vara klar hösten 2017. En slutrapport kommer våren 2019.

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna – Carlos Rojas

Carlos Rojas – social hållbarhet kopplat till integration

– Hur använder och upplever asylsökande de svenska biblioteken? Denna fråga besvaras i en studie gjord av Carlos Rojas vid organisationen MIKLO på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm hösten 2015. Studien grundar sig på ett antal intervjuer med asylsökande i Stockholms län samt med biblioteksanställda.

Slutsatsen är att biblioteket är en väldigt viktig plats för de som väntar på sin asylansökan. Endast två av 25 hade aldrig varit på biblioteket men även dessa två var intresserade.

Varför går man till biblioteket?
– för att möta andra människor. Dels de som är i samma situation men även möten med dem som arbetar på biblioteket
– som en fritidssysselsättning, något att fylla dagarna med
– för att få vila, det är mycket trångbott på asylboendet
– för att använda datorerna eller bibliotekets wi-fi
– för att lära sig svenska
– för att läsa tidningar eller låna böcker

Många av flyktingarna är väldigt låsta geografiskt, man har inte ens råd att ta bussen!
Biblioteket är gratis och av intervjuerna framgår att de som söker asyl känner en stor tacksamhet över allt biblioteken gör för dem. Men vad kan biblioteken förbättra? Önskemålen, i all ödmjukhet, är ”lite mer”, mer av det mesta som biblioteken redan gör. Carlos gav några exempel:
– en bättre och tätare språkundervisning; många vill träna på språket varje dag, inte bara en gång i veckan
– mediautbudet kunde ha varit bättre
– mer samhällsinformation behövs
– fler aktiviteter, helst rutiner som kan avlasta i en mycket pressande situation

I stort sett stämmer de asylsökandes och personalens tankar överens. Några skillnader finns dock:
– Personalen anser att man borde förbättra sitt bemötande och att man borde känna till mer om asylprocessen, vad ett avslag innebär osv.
– De asylsökande skulle önska mer av emotionellt gensvar, att ha någon att prata med, men också att personalen kände till mer om den situationen man befinner sig i; ovissheten, behovet av att dela sina erfarenheter, att hitta någon som lyssnar. Man har behov av samtalsgrupper, psykolog- och kuratorhjälp etc. Behovet av att prata är större än vad personalen tror.

Nytt:
1. inte bara arabiska behövs, dari och persiska behövs också.
2. 170.000 asylsökande är inne i processen idag. Antalet asylsökande minskar inte för närvarande, det kommer t o m att öka något på grund av de långa handläggningstiderna.

Ett nytt expertnätverk startade under årets Biblioteksdagar, Nätverk för nyanlända och flyktingar. Initiativet togs av Per-Erik Wik, Västernorrland, Ulf Hölke, Västerås, och Cecilia Herdenstam från Gotland.

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Biblioteksdagarna – Donna Scheeder

Libraries: a call for action – Donna Scheeder, IFLA’s president

Scheeder utgick från IFLA Trend report i sin presentation, IFLA har identifierat fem trender:

1. New technologies will both expand and limit who has access to information
2. Online education will transform and disrupt traditional learning
3. The boundaries of data protection and privacy will be redefined
4. Hyper-connected societies will listen to and empower new groups
5. The global information economy will be transformed by new technologies

IFLA:s webb kan man läsa hela rapporten, den finns även översatt till svenska och går att ladda ner

Donna Scheeder framhöll tre saker
– Förändring är en konstant
– Förändring sker allt snabbare
– Förändring – bättre att själv styra än styras av omvärldsfaktorer

Hon framhöll också behovet av kompetens, inte minst en individuell kompetensutveckling, samt att organisatoriska förändringar behövs inom biblioteksverksamheten.

Utmaning:
Alla bibliotek svarar inte mot de behov som finns i deras upptagningsområde:
Vi har inte råd att lämna några bibliotek i sticket!

Skylt: ”Sorry för the inconvenience – we are trying to change the World”

/Eiler Jansson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Alla barn har rätt till ett språk – konferens i Varberg 4 maj

Den nationella konferensen om små barns språkutveckling ”Alla barn har rätt till ett språk!” mötte stor efterfrågan när den hölls i Halmstad tidigare i år. Därför ville man ge människor en andra chans att ta del av detta.  Den chansen tog 150 ivriga deltagare tillvara på när de samlades i Varberg stadshotells spegelsal den 4 maj.

Visste du att det krävs ett ordförråd på 50.000 ord för att klara en dag i livet? Visste du att 20% av 17-åringar enbart har 17.000 ord? Detta är en växande grupp i vårt samhälle idag som många gånger hamnar i utanförskap. Detta menar Gerd Almquist-Tangen och Maria Ehde Andersson, är något vi måste ändra på. Maria och Gerd talade om projektet Samverkan BVC–bibliotek för barns språkutveckling: forskning och best practice, som pågått i Halland. Där det har svarats på varför det är viktigt att satsa på små barns språkutveckling och att samverka kring detta. De talade om vikten av högläsning, tillgång till böcker och positiva attityder angående läsning i hemmet.

När sedan Gertrud Widerberg tog vid, handlade det om Kulturrådets pilotprojekt  ”Bokstart”, där biblioteksanställda gör hembesök hos familjer då deras barn är 6 och 12 månader gamla. Hon menar att uppdraget är att lyfta den allra tidigaste, men så avgörande, språkutvecklingen och överlämna bokgåvor. På detta vis jobbar de förebyggande istället för att släcka bränder. Gertrud talade även om frågor som fanns vid projektets start: skulle människor släppa in dem i sina hem? Skulle besök på mindre än en timme göra någon skillnad? Med facit i hand kunde hon dela med sig av solskenshistorier likväl som möjliga förbättringar inför framtiden.

Eva-Kristina Salameh talade om det ökade behovet av resurser för flerspråkiga barn. Detta gäller nyanlända barn men även de barn som lever i miljöer där de inte har tillgång till kamrater på modersmålet eller kompetenta talare av andraspråket. Eva-Kristina menar att det är viktigt att hjälpa dessa barn att utveckla båda sina språk: sitt modersmål likväl som svenskan.

Sist ut under eftermiddagen var Catarina Sjöberg som delade med sig av tips och trix på hur man kan göra språkinlärning roligt för barn. Med fokus främst på barn med språkstörningar erbjöds en uppsjö av kreativa och pedagogiska lösningar. Catarina menar att barn med språkstörningar behöver uppmuntras till att prata och utvecklas och att vuxna ofta missar eller inte riktigt vet hur de ska göra för att hjälpa dessa. Det är viktigt att synliggöra och fånga upp dessa individer så tidigt som möjligt för att ge dem bästa möjliga hjälp. Barnen är ju trots allt vår framtid!

Konferens i Varberg (1)
Bild: Spegelsalen Varberg stadshotell,
Josefin Johansson.

/Josefin Johansson, praktikant på Kultur Halland.

 

 

Lämna en kommentar

Bokprovning i Varberg 27 april 2016

Under onsdagen 27 april var det bokprovning för första gången i Halland,
på Stora Bokprovning - loggateatern i Komedianten i Varberg. Bokprovningen är en årlig händelse av Svenska barnboksinstitutet.

En bokprovning innebär att det ges en översikt av olika trender och statistik över utgivna barn- och ungdomsböcker som publicerades på det svenska språket under det gångna året. Genom föreläsningar av Sofia Gydemo, Lillemor Torstensson och gästföreläsaren Maria Nilson från Linnéuniversitetet i Växjö, fick deltagarna lyssna på spännande analyser, statistik och iakttagelser om det gångna årets barn- och ungdomsböcker.

Under 2015 publicerades 2089 barn- och ungdomsböcker, en ökning med 229 titlar jämfört med utgivningen under föregående år. Själva utgivningen av dessa böcker har ökat för sjätte året i rad, mestadels bland faktaböcker, kapitelböcker och de tecknade serierna. Även översättningen från andra språk har ökat, men engelska är fortfarande i majoritet i översättningsområdet, men de svenska originalen är i majoritet (56 %) bland utgivna böcker 2015.

Lite senare under våren kommer en filmad bokprovning dyka upp på UR play, för den som missade föreläsningarna eller vill se dessa igen.
 Länk till de titlar som berördes >>

Bokprovning i Varberg

Vi på regionbiblioteket vill tacka alla som kom på bokprovningen och ett stort tack till föreläsarna och hoppas få återse bokprovningen nästa år igen!

Josefin Börjesson, praktikant på regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Biblioteket – en verkstad för integration

Jag läste just en intressant artikel i NT – Norrköpings Tidningar:
Antalet besökare till kommunens bibliotek ökade med 45 % förra året. Stadsbiblioteket står av naturliga skäl för den största delen av ökningen, sammanlagt hade biblioteken nära 1,5 miljoner besökare 2015.

Varför? Läs själva, motsvarande fenomen finns säkert på många håll i landet
Rekordökning på Stadsbiblioteket >>

Till sist en fråga: Varför uppmärksammas inte detta mer av politiker och kommunledningar?

/Eiler, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

Författardagen 10 år – Läskalas och jubileumsyra!

Författardagen i Hässleholm firade den 17 november i år 10 år med ett brett och innehållsrikt program! Dagen började med en av våra främsta barn- och ungdomsboksförfattare, Barbro Lindgren, som förra året tilldelades ALMA-priset. Hon valde att göra uppläsningar ur sin senaste diktsamling Dikter i urval 1974-2004 och den stora publiken på bortemot 250 personer lyssnade andäktigt till de många gånger svåra ämnen som behandlades i dikterna.

Barbro Lindgren föreläser

Barbro Lindgren föreläser

Dagen fortsatte med något för alla åldrar och inriktningar: om romer, universum, författarbesök i skolan, hunden Rund, skräck för unga, tonsäkra tonårsromaner och på jakt efter det sagolika.
Ett program som stack ut var Anna Holmström Degerman under temat: Vänskap och vampyrer i Västerbotten. Hennes sätt att inta scenen och få oss alla med, med mycket humor och självdistans, gav verkligen mersmak! Det kändes som om hon fick alldeles för lite tid och det var synd när hon nu gjort en sådan lång resa från Umeå ner till oss i Hässleholm!

Inför nästa års Författardag tar jag gärna emot förslag på författare som ni vill se eller höra mer om! Förhoppningsvis får fler från Halland möjlighet att delta i denna dag som jag tycker bara blir bättre och bättre för varje år!

Länk till årets inbjudan och program

/Maria Ehde Andersson, regionbiblioteket

Lämna en kommentar

En bra mässutställare!

Under en oktobersöndag på Komedianten i Varberg erbjöds halländska författare att delta i en kreativ workshop inför den halländska bokmässan. Här kommer en sammanställning i punktform från denna workshop:

• Ett mål är att föra bra samtal med besökare vid sitt bord.

• Personliga möten är viktiga.

• Bordet är ett utställningsutrymme. Undvik fika vid utställningsbord!

• Vad är syftet/målet? Vad vill du med denna investering i tid och kraft? Var själv klar över varför du är där, det ger ett övertygande intryck!

• Målgrupp? Vem förväntas komma, vet man det innan? Ta reda på så mycket som möjligt om vilka som kan tänkas besöka mässtillfället!

• Stå upp – kontra att sitta ned vid sitt utställningsarrangemang? Att resa sig upp när någon visar intresse är både respektfullt och inbjudande!

• Kroppsspråk? Ögonkontakt etc. Öppenhet. Fördomar? Visar jag att jag trivs i rollen som utställare? Har jag ett öppet sinne denna dag? Har jag kundfokus?

• På en mässdag hjälps man hellre åt än skapar konkurrens.

• Försäljning? – ha gott om växelkassa, erbjud Swish eller annan aktuell teknik!

• Följ upp nya kontakter: be om visitkort, ha papper och penna för besökare att skriva namn och e-mejl.

• Ta alltid hjälp av huvudarrangören om du får klagomål.

Elisabet Norin 2015-11-13
Hugo Tham 2015-11-25

Lämna en kommentar

Frågor du alltid skall ställa dig och ansvariga inför ett framträdande!

• Lokalen, gör dig bekant med lokalen om du har möjlighet. Finns där störmoment? Är det ett genomgångsrum? Finns det risk för mycket ”spring”?
Se om du kan styra upp rummet efter dina önskemål. Tänk på att publiken alltid vill se dig. Finns där ett podium? Om inte vad gör man då?

• Vem sitter som åhörare? Till vem vänder du dig?
Betalande? Inbjudna till fortbildning?
• Var ska fokus ligga?
Berättande eller informativ föreläsning?
På dig eller din PP om du använder det, eller både och?

• Mikrofon eller inte mikrofon?
Det skall bestämmas i god tid. Det skall alltid tas god hänsyn till hörselnedsatta. Du skall kunna pröva innan, du skall alltid känna dig säker på hur det känns att prata i mikrofon. Finns det stativ? Vet du hur det fungerar?

• Handmikrofon kontra mygga?
Du skall alltid själv bestämma vilken typ av röstförstärkning som känns bäst. I vissa sammanhang vet arrangörer att lokalen och publiken kräver röstförstärkning och då skall du se till att du känner dig trygg med det.

• Nervös?
Att hålla i en penna eller något annat kan hjälpa för stunden. Ge dig alltid den möjligheten oavsett om du använder dig av den eller inte.

• Ljus?
Se alltid till att du tillsammans med arrangör går igenom ett lämpligt ljus som fungerar i alla situationer som du kommer företa dig under din uppläsning. Oavsett om du tycker du är bländad måste du förstå att publiken lyssnar bättre på dig om du är i ljus under tiden du läser.

• Hur ser det ut bakom dig?
Se till att kolla vad som finns bakom dig. Det skall vara stilla, lugnt och neutralt bakom dig! Du och din person skall komma i fokus.
I det sammanhanget skall man rikta en tanke på vad man har på sig! Allt signalerar, gör medvetna val!

• Sitta eller stå?
Du kanske vill kunna göra både och.  Alltid utgå från åhöraren. Vad skickar du för budskap sittande? Vad skickar du för budskap stående? Du måste kanske stå för att publiken annars inte ser dig. Försök att bestämma det innan! Du skall alltid ha bäst kontroll över rummet.

• Bråttom, vem har bråttom?
Att skapa stämning genom att skapa lugn och tillåta tiden att ta plats är en av de viktigaste grundpelarna för ett lyckat framförande. Har man en avsatt tid som inte går att förlänga skall publiken veta det innan! Har man inte säkert koll på hur lång tid ens framförande tar kan man öppet presentera en ungefärlig tid.

• Presentera tiden… En publik som vet vad som gäller är bättre på att lyssna i stunden än en publik som efter ett tag börjar undra hur länge det egentligen skall ta och vad som var sagt och snart tar upp ett eventuellt program och där o då tappar du dem helt i onödan.

Kom överens med åhörarna om vad som gäller idag, denna stund, hur långt det kommer ta ungefär. UPA tycker alla om, speciellt om de vet att de får luta sig tillbaka och bara ta in berättelsen.

Hugo Tham 2015-11-12

Lämna en kommentar

Licenser, Libris och lite till

Depåbiblioteket, IB och Kultur i Väst bjöd in regionbiblioteken och KB till ett gemensamt seminarium den 7 oktober om strategier för informationsförsörjningen på regional och nationell nivå. Vi var 25-30 personer som samlades hos Kultur i Väst på Rosenlundsgatan i Göteborg.

LIBRIS för folkbiblioteken – Hilda Androls, KB
Databasen har hunnit bli 40 år och bygger på att katalogposterna ska vara fria understryker Hilda.
Fördelar med att gå in i samarbetet:
-Biblioteken blir kunnigare om sitt eget metadata
-Barnämnesord från Barnboksinstitutet och innehållsbeskrivningar från Barnbokskatalogen
-Skönlitterära ämnesord – Libris har tagit över detta arbete från BTJ, en ny arbetsgrupp har bildats
-WorldCat – Libris samarbetar numera med en av världens största bibliotekskataloger

2015/16 kommer ytterligare ett trettiotal bibliotek på väg in i Libris. Helge, V8, Bibblo i Norrbotten
Idag är 74 folkbibliotek med i Librissamarbetet. Flera kluster är med, bl a Bibliotek Värmland och Götabiblioteken. Inmatchning av det äldre beståndet har i de flesta fall inte skett, möjligen väntar man på att en funktion för automatisk gallring som är på gång. Götabiblioteken funderar på detta men man har ingen tidsplan ännu.
Skåne: Lomma och Burlöv är med och är entusiastiska men det går trögt att få med flera. Annelien van der Tang tror att det beror på osäkerheten kring de mångspråkiga posterna.

Örjan Hellström, Kultur i Väst:
En samlad lösning är svår med 49 sinsemellan mycket olika kommuner konstaterar Örjan. Man har försökt att på andra sätt sänka trösklarna. Ett sådant är att arrangera en utbildning lokalt i Göteborg 2013. Man har också bildat ett nätverk för regionens Librisbibliotek. Idag är ett trettiotal kommuner med i nätverket, tretton av dessa är med i Libris.
Man har tagit fram en checklista: Att bli ett Librisbibliotek
Man har en samsökningslösning men Örjan betonar att detta enbart är en övergångslösning.
Vinsterna med öppen data är inte riktigt synliga för biblioteken, de riktigt stora vinsterna kommer först när ”alla” är med vilket är ett dilemma menar Örjan.

Magdalena Sjöström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral:
Vi har fått i uppdrag att främja folkbibliotekens inträde i Libris genom handledning, undervisning och stöd för de bibliotek som önskar gå med. Utbildningen ska erbjudas geografiskt nära biblioteken. Även webbaserade utbildningar är nu på gång. Man samarbetar förstås med KB men också med Göteborgs stadsbibliotek.

LIBRIS och mångspråken – Margaretha Lindh, ny chef för Internationella biblioteket
IB har ett trettiotal medarbetare, tio av dessa katalogiserar.
Hur kan biblioteken samarbeta kring postförsörjningen? Detta är en brännande fråga menar Margaretha.
Kan vi snabba upp posthanteringen? Idag skickar man uppdrag till BTJ, kan man effektivisera och göra mer själva? Att WorldCat kom betyder jättemycket säger Margaretha.
”Good enough” – vad betyder det i sammanhanget?
Slutmålet är 100 procent i Libris, man behöver dock sätta upp delmål. 2014 katalogiserades 40 % av nyförvärven i Libris, i år väntas man nå upp till cirka 50 %. Icke-latinska alfabet är ett av problemen.
Hilda: Det finns ett nätverk för katalogisatörer som katalogiserar på andra språk, det nätverket behöver få fart igen efter att Harriet Lacksten gick i pension. I Uddevalla samarbetar bibliotekarien med SFI-lärarna.
Madelein: En inventering av vilka resurser och språkkompetenser som finns behövs omgående!

Det finns en arbetsgrupp för folkbibliotekens samarbete som bildades förra året. Frågor och svar på en webbsida inklusive en lista över fadderbibliotek. FB-grupp. Man kommer att presentera sitt arbete på Biblioteksdagarna i Västerås 2016.

Gymnasiebibliotekens mångspråkiga arbete – Junko Söderman, IB
Enkätundersökning 2014: Stort behov av litteraturvägledning (vad finns att köpa?) och inköpsvägledning (var kan man köpa?). En konferens tillsammans med MTM kommer att arrangeras i november
Nystartat pilotprojekt i Gävle på tre gymnasiebibliotek för att se hur man kan förbättra situationen.

Mångspråk och kompletterande medieförsörjning – Junko Söderman
Ny bibliotekslag januari 2014. En ny central medieförsörjningsplan antogs våren 2014.
Enkät till läns- och regionbiblioteken i slutet av 2014 samt en enkät till folkbiblioteken våren 2015.
-Svårt att få fram en heltäckande bild av vilka språkgrupper som finns i den egna kommunen – statistik förs över vilket land människor kommer ifrån, inte vilket språk man talar.
Påverkan av den nya bibliotekslagen: 45 % köper mer själva, ingen påverkan  34 % (vi har alltid osv).

De flesta bibliotek anger BTJs listor som huvudsakligt underlag för inköp.

Det är inte i första hand ändringar i lagen som påverkat folkbiblioteken utan snarare den demografiska situationen i kommunen och regionbibliotekens ändrade arbetssätt.

Migrationen och flyktingströmmarna är vår kanske största utmaning just nu sammanfattar Madelein. Hon menar också att det finns ett starkt samband mellan Libris och mångspråken.

Informationsdatabaser på folk- och skolbibliotek? – Gullvor Elf, BHS
Gullvor undervisar bland annat i mediestrategier och biblioteket som rum.
Just nu arbetar hon tillsammans med två av sina kollegor med en kartläggning om informationsdatabaser på biblioteken i fyra län. Man ställer ett antal frågor kring hur databaserna används och marknadsförs: Utmaningar, hinder och möjligheter?
Enkäter och intervjuer med företrädare från lokal, regional och nationell nivå. Rapporten beräknas vara klar i vår.

De mest frekventa e-resurserna på folkbiblioteken:
Alex
Arkiv digital
Artikelsök
Global Grant
Landguiden
Library Press Display
E-lib
EBSCO Master files
Gale …

MIK som begrepp har dykt upp väldigt snabbt menar Gullvor, detta trots att man har arbetat med informationskompetens och IKT under många år. MIK är dock ett mera omfattande begrepp än de tidigare.

Madelein: Är det så att vi överlag nöjer oss med snabba svar på de frågor vi har? Att vi alltmer sällan gör fördjupningar?

Digitalisering inom lås och bom – Torsten Johansson, chef för Avdelningen för dagstidningar, KB
Det fanns en dröm! En berättelse om övergången från mikrofilm till digitala dagstidningar.

Pliktexemplar av dagstidningar: KB får två exemplar och Lunds UB ett exemplar.
1979: Vi måste spara pengar och magasinsplats! Man gjorde en ordentlig statlig utredning som kom fram till att dagstidningarna borde mikrofilmas, tyvärr glömde man bort upphovsrättslagen säger Torsten. Han menar att det är mikrofilmen som har öppnat tidningssamlingarna för gemene man: Plötsligt blev det möjligt att sitta varsomhelst i landet och kunna söka i tidningsmaterialet.

Allteftersom åren har gått har kostnaden för mikrofilmandet ökat. Det stora problemet med den analoga tekniken blev till slut själva fotograferingen där det blev allt dyrare och allt svårare att finna den kompetens som krävs. Filmpriset ökade dessutom med 100 procent inom loppet av bara något år. Man beslutade därför att gå över till digital teknik.

2008 drog man igång Digidaily, ett projekt för massdigitalisering av dagstidningar.
Digidaily I (2010-2013): Man inledde ett samarbete med Riksarkivet och dess skanningscenter MKC i Fränsta. Cirka tre miljoner sidor skannades i processen, främst Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det dyraste momentet är prepareringen.
Digidaily II (2013-14):
1 januari 2014 upphörde mikrofilmandet helt, halva 2013 blev inte heller filmat trots ett avtal med leverantören. Digitaliseringen startar därför i praktiken fr o m halvårsskiftet 2013.

I nästa vecka kommer antalet digitaliserade sidor att uppgå till 10 miljoner = sju procent av KB:s samlade tidningsmaterial. Tyvärr är bara 1.7 procent av detta fritt tillgängligt! KB har följt regeln om upphovsrätt i 150 år (70 år efter upphovsrättsmannens död + en förväntad levnadsperiod på 80 år = 150 år), man har dock ruckat lite på årtalen så nu är allt material före 1899 fritt tillgängligt.
Förhandlingar pågår, det första målet är att få ut materialet till de bibliotek som tar emot pliktleveranser. Det är en demokratifråga att få ut materialet i landet betonar Torsten. Man har även påbörjat ett arbete för att tillsammans med lokala bibliotek digitalisera lokaltidningar med medel från lokala sparbanker (ex. Söderhamn).

En positiv sak, trots allt, är att man ute på biblioteken har fått en ny och bättre sökingång även till det mikrofilmade materialet. Gränssnittet är bra och gillas av användarna säger Torsten.
Elisabeth Eriksson föreslår ett system för folkbiblioteken med ”Pay per view”, Torsten lovade att ta med sig detta.

Det är Bonus Copyright Access som är den motpart som har hand om upphovsrätten. Samma regler för upphovsrätten gäller egentligen även för det mikrofilmade materialet, detta uppmärksammades dock aldrig!

Kurslitteraturen är ju numera också inlåst, en parallell till dagstidningarna rentav? (min anmärkning)

E-medielandskapet i en framtida nationell biblioteksstrategi – Christina Jönsson Adrial
Dagen avslutades med ett rundabordssamtal där vi gick laget runt.

Christina inledde med att säga att e-resurserna kommer att bli en av de centrala delarna av en nationell biblioteksstrategi. Frågan kräver politiska och lagstiftande åtgärder.
E-boksutlåningen går ner på de flesta håll i landet. Beror detta på gränssnittet eller kostnaderna? Nya böcker från de stora förlagen, förutom Natur och kultur, kommer inte ifråga om man följer SKL:s överenskommelse om ett tak på 20 kr per lån.
Ett förslag som kom fram var att vi borde titta på landstingens Eira-samarbete, där är SKL med och samordnar:  http://www.inera.se/TJANSTER–PROJEKT/Eira/

E-böcker i Libris? Marja Haapalainen kommer att jobba med detta säger Hilda.

Junko: Mångspråkiga e-medier finns och skulle kunna vara en viktig dokumenttyp som en komplettering till tryckta böcker på andra språk.

Gullvor: Medieutredningen ser folkbiblioteken som en viktig aktör, inte minst när det gäller lokalpressen.

Madelein: Vi måste börja med att titta på vilka informationsbehov allmänheten har – hur kan biblioteken svara på dessa behov?

Sammanfattningsvis kan jag säga att åsikterna gick isär i frågan varför folkbibliotekens användare inte utnyttjar databaserna mer än man gör. Beror det på bristande marknadsföring? Eller på att bibliotekarierna själva inte använder dem? Eller på att användarna inte känner behov av dessa i någon större utsträckning? Frågan är inte ny och känns rätt uttjatad, själv lutar jag åt att behovet av databaser för folkbibliotekens del är överskattat. Ett undantag är gymnasiebibliotek och skolbibliotek, där informationskällor som NE, A-sök, Alex och Landguiden helt klart fyller en viktig funktion.
——–
Fotnot: Bertine upplyste oss om att Depåbiblioteket har fått ta över Btj:s samling av de tidskrifter som ingår i A-sök, för perioden 1993-2013.

/Antecknat av Eiler

Lämna en kommentar