Senaste inläggen

RFID i Kohas webbaserade självservice

Riktiga självservicemaskiner kommunicerar med Koha genom SIP2-protokollet precis som i andra bibliotekssystem och behåller därför i allmänhet samma funktioner oavsett vilket system man använder dem med. Koha har dock också en webbaserad självservice man kan använda som en billigare lösning då det bara behövs en dator med streckkodsläsare/RFID-platta. Den här har använts sedan vi hjälpte Munkagårdsgymnasiet får några år sedan men den har blivit mer kompetent med åren och klarar både omlån, återlämningar och utlån.

Hyltes plan är att använda självservicen på pekskärm med en RFID-läsare. Vi kommer sannolikt att fokusera på ett arbetsflöde med en bok i taget. Dels därför att systemet i nuläget är byggt för att läsa en streckkod åt gången, men även med en ”batch checkout” för självservicen så klarar RFID-antennen inte hur många etiketter som helst åt gången. För att undvika problem med lån (och än värre återlämningar) som inte blir korrekt registrerade samt av-/pålarmade så är det bättre att man scannar ett lån åt gången. Vi har provkört utrustningen på det här sättet och förutser ganska få problem med det arbetsflödet.

2 kommentarer

RFID fungerar (såklart) i Koha

Igår gjorde Hylte sina första tester med den nya IT-utrustningen man köpt. Med på telefon och via delad dator fanns Carsten i Tyskland som skulle sköta installationen och konfiguration. Målet var att göra de första testerna på plats i biblioteket, kontrollera att allt är korrekt konfigurerat innan konverteringen startar och ringa in problem som behöver lösas innan utlåningen startar om något halvår.

Målet har också uppnåtts i och med att vi kunde konstatera att utrustningen gör sitt jobb och gör det snabbt. Allt ser nu ut att vara redo för att sätta igång konverteringen och vi hittade också en fråga att jobba med när det gäller manuell cirkulationen över disk. Den RFID-lösning som Hylte har är inte integrerad i bibliotekssystemet utan allt RFID-plattan gör sköts av ett separat program på den enskilda datorn. I praktiken fungerar det på samma sätt som en vanlig streckkodsläsare – de koder man scannar hamnar i de fält där markören råkar stå. Ett krux är dock att RFID-scannern inte är medveten om de dialogrutor som dyker upp om man t.ex. försöker låna ut något som är reserverat åt någon annan, är referens osv. För att det skall fungera att scanna flera medier samtidigt i disken så kommer därför leverantören att titta på möjligheten att anpassa sin programvara så att den inte skickar ytterligare koder innan dialogrutor är hanterade.

Märk att den här anpassningen av RFID-leverantörens programvara är något som inte är nödvändigt om man har självserviceautomater – de kommunicerar via SIP2-protokollet och är därmed (ur vissa aspekter) robustare än den manuella hantering som sker i utlåningsdiskar.

En upplysning som kan vara bra för den som funderar på RFID är att etiketterna visserligen håller koll på att de ingår i ett ”set” där det t.ex. ingår 5 taggar så att alla måste finnas på plattan, men det finns ingen extern databas med RFID-taggar utan det vi lagrar i taggarna är samma streckkod som redan finns i systemet. Själva systemet har ingen aning om ifall vi scannar en streckkod eller läser en RFID-etikett utan det är samma sifferserie ur systemets perspektiv.

Något som också var intressant att se är hur snabb scannern är. Just nu har vi varit tvungna att sätta en fördröjning mellan varje etikett RFID-scannern skickar för att systemet skall hinna bearbeta transaktionerna. Det här gör den patch för ”batch checkout” som tidigare varit på gång men som stoppades så man skrev om cirkulationen i Koha intressant. Likaså att trimma responstiderna med att aktivera cache-tekniken Plack i Koha. Har vi dessa på plats när det är dags att starta med RFID-utlåning kommer skillnaden de sammantaget skapar att vara en smärre revolution.

Vissa har nått framgång med egna mellanlager för att koppla ihop RFID-scanner och Koha, men efter att ha sett hur lite som behövs justeras för att få ett bra arbetsflöde på plats så tror jag spontant inte att vi kommer undersöka den biten så mycket mera. Även om jag vetat sedan innan att andra använder RFID med Koha är det alltid en skillnad att själv se det fungera i praktiken.

Lämna en kommentar

Stockholms Universitetsbibliotek väljer Koha som cirkulationssystem

Stockholms Universitetsbibliotek väljer Koha som sitt nya cirkulationssystem när de byter ut Voyager. Arbetet med att undersöka Koha som alternativ har pågått under hösten 2014 och idag släpptes nyheten att de beslutat att migrera till Koha tillsammans med en rapport från höstens arbete [PDF 5,8MB].

De punkter som de särskilt lyfter fram som viktiga för beslutet är:

  • Ökad kontroll över ett verksamhetskritiskt system

  • Egna utvecklings- och anpassningsmöjligheter

  • Leverantörsoberoende

  • Lägre kostnad

Jag kan rekommendera en genomläsning av hela projektrapporten då jag tycker att SUB förstår både styrkorna och svagheterna på ett bra sätt. I kontrast med de flesta folkbibliotek så har de egen teknisk kompetens för drift (och även utveckling vill jag minnas) och kommer inte använda Opac utan behöver endast ett cirkulationssystem. Det senare är däremot vanligt bland de akademiska biblioteken som ofta antingen använder Libris som lokal Opac eller har ett discoveryinterface som ersätter en Opac. Ett annat behov som jag sett hos akademiska bibliotek är önskemål om magasinshämtning. Visserligen kan man tillåta reservationer på böcker som står på hyllan, men åtminstone SUB behöver kunna styra vilka låntagarkategorier som får reservera på vilka hyllor. Som nödvändig anpassning av systemet är det en väldigt låg tröskel för de besparingar man kan göra när man driftar själv och slipper Voyagerlicensen.

Det är mycket roligt att kunna välkomna SUB in i gemenskapen!

 

Lämna en kommentar

Introduktionsfilm från den globala Koha-gemenskapen

En av Kohas bästa egenskaper är gemenskapen av människor från bibliotek och företag som tillsammans jobbar med systemet. Varje år arrangeras en internationell konferens där man möts från olika delar av världen. I år var konferensen i Córdoba i Argentina vilket tyvärr var lite långt att åka. Lyckligtvis för alla oss som inte var där producerades en film som jag tycker på ett fint sätt illustrerar att Koha är just en global gemenskap.

 

Det vanliga arbetsspråket i gemenskapen är engelska, men i filmen talar flera sina modersmål. Efter några minuter glömmer man dock nästan bort det.

Lämna en kommentar

Koha-kluster i Finland prisas som årets biblioteksutvecklare

De allmänna biblioteken i Norra Karelen är alla på väg in i ett nytt Koha-samarbete och projektet har rönt mycket uppmärksamhet. De prisas nu som ”Årets biblioteksutvecklare” vilket man kan läsa mer om på biblioteken.fi.

Vaara-bibliotekens webb kan man se katalogen och dessutom konstatera att de byggt en attraktiv integration mellan webb och sin Koha-installation.

(Tipstack till Krister Andréason i Mölndal)

Lämna en kommentar

Besök från Stockholms universitetsbibliotek

Stockholms universitetsbibliotek (SUB) undersöker under hösten om Koha skulle vara en värdig ersättare till Voyager och i slutet av oktober hade vi nöjet att ta emot ett besök från arbetsgruppens fyra medlemmar. 

SUB-koha

Arbetsgruppen som tittar på Koha för SUBs räkning.

Vi började dagen med att resa upp till Hyltebruk för en live-visning av Koha i verksamheten och att kunna fördjupa oss i de frågor som vi sedan tidigare diskuterat över e-post. På eftermiddagen träffade vi Högskolebiblioteket i Halmstad för ytterligare diskussioner.

Då SUB gör mycket själva med sitt nuvarande system ställde de initierade frågor och hade kompetens i gruppen för att både analysera teknik och arbetsflöden. Vi diskuterade saker som beståndsposter, kopplingar till Libris, låntagarkategorier, objekttyper, hur man löser vissa cirkulationsregler, vilka APIer som finns, katalogisering, påminnelsehantering, statistik, magasinsbeställningar m.m.

Vårt projekt omfattar ju också att de akademiska bibliotekens behov och därför var vi extra glada att få detta besök som hjälper oss att förstå de akademiska bibliotekens behov. Intressant är dock att de två lite mer unika behoven vi hittat för de akademiska biblioteken är magasinsbeställningar och öppen lånetid som jag skall återkomma till i kommande bloggposter. Vanligt är att man främst är intresserade av att använda Koha för sin interna cirkulation och använder Libris som Opac eller har en discoverylösning som ersätter Opacen. Åtminstone när det gäller den publika katalogen så är det folkbiblioteken som ställer de hårdaste kraven.

 

Lämna en kommentar

Ergonomiskt arbetsflöde i Koha med ”MouselessBrowsing” i Firefox.

Som datoranvändare sedan decennier har jag lärt mig älska kortkommandon som minskar behovet av att använda datormusen. Tangentbordet är förvisso inte heller den ultimata lösningen att styra en dator, men det är ändå ett bra mycket bättre sätt än musen för långa arbetsdagar. En som tänker likadant är Hyltes inköpsansvariga och hon har sörjt frånfället av en del av de kortkommandon som fanns i Book-IT. Igår löste vi dock det med besked. 

mouseless-browsing

Notera boxarna med nummer som man knappar in för att nå länkarna. Dessa skapas av MouselessBrowsing.

Firefox är en webbläsare som är känd för ett fantastiskt utbud av tredjepartstillägg som löser olika uppgifter och eftersom Koha är webbaserat kan man genom att ändra Firefox ändra hur Koha beter sig för en enskild användare utan att behöva röra själva Koha. Det vi gjorde igår var att installera tillägget ”Mouseless browsing” som ger varje länk, input-ruta och knapp på webbsidor ett eget id-nummer. För att klicka på något matar man bara in dess nummer – förslagsvis med numeriskt tangentbord. Står man i ett inmatningsfält trycker man [Ctrl] + numret.

Utöver att detta gör det möjligt att sköta hela arbetsdagen i Koha utan att flytta händerna från tangentbordet funderade vi också på den vanliga [Tab]-möjligheten. Man kan göra mycket med att justera Tab-index där det känns ologiskt samt att t.ex. ändra i CSS-mallarna så att ett markerat objekt på sidan får en tydligare grafisk indikation som gör det lätt att följa var fokus är när man använder [Tab]. Vill man kan man gå ännu längre kan man antagligen också använda saker som jquery.hotkeys för att bygga kortkommandon för alla användare i det lokala systemet utan att behöva ändra Koha centralt. Det kan vara användbart för att definiera kortkommandon som skall vara konsekvent tillgängliga i hela systemet. Eftersom man också kan trigga egna javascriptfunktioner är det väl strängt taget bara fantasin som sätter gränserna för vad man kan styra.

Här och nu är vi oavsett möjligheten att gå ännu längre nöjda med att hittat ett sätt att underlätta rejält för de som helst bara använder tangentbordet. 

[Uppdatering 22 oktober – Jag lade till en regel i CSS-mallarna för intranätet som gör att länkarna får gul bakgrund och en svart ram när man tabbar till dem för att göra det ännu tydligare var fokus är på sidan. Relevant systemparameter heter ”IntranetUserCSS”]

 

 

Lämna en kommentar

Kort om statusen på Libriskoppling

Under 2014 har vår huvudsakliga konsult jobbat mycket för Oslos räkning som ju också valt Koha. Det har förvisso sinkat en del utveckling vi hade planerat (inklusive snabb synk med Libris) men att Oslo är med och formar Koha efter nordiska biblioteks behov är ju en mycket god nyhet för oss mindre Kohabibliotek så vi har snarare glatt oss åt det hela. Under tiden som Libriskopplingen har vilat har vi istället importerat poster via Z39.50.

Att importera poster en och en blir dock i längden lite långrandigt så nu har vi bytt metod till att BTJ knyter poster för beställningarna till Hyltes sigel i Libris och sedan har vi en nattlig export av allt nytt material som vi importerar i Koha. Just nu lägger jag in exportfilen från Libris manuellt vilket tar någon minut från nedladdning hos Libris tills den är inne i Koha. Inom kort skall vi dock få ett skript på plats på servern som automatiskt hämtar posterna hos Libris varje natt, importerar dem i Koha samt markerar dem som nya i Koha.

I slutet av oktober kommer den utvecklare tillbaka som jobbar med en OAI-PMH-klient för Koha och vår plan är att medfinansiera det arbetet för att få det klart snabbare. Tanken är då att inte ens behöva vänta över natten på posterna utan kunna fråga Libris t.ex. var tredje sekund efter nya poster. Då blir det istället hur ofta medieleverantören knyter posterna till Libris som blir flaskhalsen.

Lämna en kommentar

Projektdag med högskolebiblioteket

Idag har vi haft en liten nystart med det akademiska spåret då jag och Göran Ericson på högskolebiblioteket här i Halmstad jobbat med att ringa in behov specifika för de akademiska biblioteken. Särskilt då sådana som behöver förbättras i Koha. Arbetsverktyget är en jämförelse sida vid sida mellan högskolebibliotekets egenutvecklade ProBib-system och Koha.

Då högskolebiblioteket har ett egenutvecklat system brukar de här mötena resultera i både idéer att införa i Koha och sådant från Koha som Göran lägger till i deras eget system. Idag såg vi särskilt att t.ex. fjärrlån kan vara en punkt där Koha är svagare då det inte finns någon dedikerad fjärrlånemodul. För fjärrlån ut till andra bibliotek är det ju enkelt löst och även fjärrlån in till biblioteket löser Hylte bra med Koha, men i ProBib finns en särskild vy för fjärrlån där man per bibliotek kan följa vad som både lånats från och till resp. bibliotek. Nu vet jag att 2015 kan bjuda på nyheter kring fjärrlån i Koha, men det kan vara värt att titta närmare på flödet om man har stora fjärrlånevolymer. Likaså har ProBib en särskild listning av de fjärrlån en låntagare har hemma när man tittar på låntagarens detaljsida vid t.ex. utlån. Däremot är nog både ProBib och Koha bättre på fjärrlån än att ha ett helt separat system som vilket också skall förekomma.

En annan elegant funktion i ProBib är möjligheten att både följa leveranstider och andra data om enskilda fjärrlån såväl som genomsnittliga tider för de olika biblioteken för att t.ex. identifiera bibliotek som generellt levererar snabbt när man skall lägga in beställningar.

Hanteringen av kurslitteratur var en annan sak vi tittade på, men där jag tycker att Koha löser behoven utan särskilda åtgärder. En sak som magasinshämtningar kan man också lösa genom att tillåta reservationer på böcker som finns inne och sedan schemalägga rapporten för hämtning med täta intervaller. En idé som Göran tog med sig var att varna vid återlämning baserat på t.ex. medietyp eller placering (vi använder medietyp för att varna för fjärrlån) som ett sätt att varna vid återlämning av magasinerade böcker så de inte sätts upp på vanliga hyllorna.

Lämna en kommentar

Koha utan upphandling

En fråga som ofta återkommer när jag är ute och föreläser om Koha och/eller projektet är ”behöver man upphandla?”. Det enkla svaret är ”nej”. Det lite längre är ”kanske”. Eftersom Koha är gratis behöver man inte upphandla systemet. Om man däremot vill lägga ut lite större belopp på att ta hjälp av någon för drift, support och utveckling gäller dock de vanliga upphandlingsreglerna för att upphandla vem som skall sälja de kringtjänster man vill ha till sin Koha-installation.

Jag redde ut frågan med Samer Mahra som är upphandlingschef i Falkenberg. De exakta ordalydelserna var:

Finns det några formella regler för upphandling av programvara som är publicerad med fri licens (ofta kallad open source) där priset är noll? 

Jag vill minnas att jag läst något om att man kan välja fri programvara utan upphandling, men att om man vill använda företag för drift, support, utveckling osv. så kan man behöva upphandla de tjänsterna.

Samers svar:

Svar på din fråga: korrekt uppfattat. Så länge tjänsterna är kostnadsfritt och inte beroende skapande till en leverantör med tillkommande kostnader för drift och utveckling är det OK.

Eventuella tjänster i form av utveckling och support ska upphandlas.

Relevant i sammanhanget är nog också att beloppsgränsen för direktupphandling sedan den 1 juli 2014 år höjd till 505 800 kr.

Lämna en kommentar