Senaste inläggen

Exponera bloggen i din Opac?

rsswidgetAtt lägga till rubrikerna från sin externa blogg, twitter, Facebook osv. är ju ett populärt sätt att knyta ihop bibliotekets olika kanaler även för de som inte satsat på externa webbskal. Behovet av externa lösningar minskar för all del om vi utökar Kohas funktioner som publiceringssystem, men i dagsläget är det ändå en fördel att kunna visa upp bibliotekets olika källor. Dessutom ersätter en bra webbplats inte heller närvaro i sociala medier även om just en extern blogg, eventkalender och informationssidor med låneregler osv kan ersättas av funktioner i Opac.

Tanken är att bygga in sådana här funktioner direkt i Koha, men igår gjorde jag som en test en lösning vid sidan av byggd på tjänsten ”Pipes” från Yahoo. Jag låter Pipes hämta RSS-flödet från bibliotekets två huvudbloggar och exponera det som JSON-data. Sedan används Ajax i jQuery för att hämta datat från Pipes, korta av flödet till senaste tre och lägga in det i två placeholder <div> som jag lagt förberedda i högerspalten. Allt som allt är det några få rader kod + lite CSS och HTML och när jag kan posta CSSen utan att skämmas så kommer all kod upp här. Tills dess bjuder jag på en skärmdump på hur det ser ut.

2 kommentarer

Snabb påminnelse om Plack (för suverän prestanda)

Som diskuterats tidigare här på bloggen så finns det ett cachningssystem som kallas Plack som gör att man inte behöver skapa varje sida i Koha från grunden varje gång en sida skall visas. Istället behåller servern sådant som är gemensamt för alla sidor i minnet och återanvänder det till nästa sida du ber om. Det här ger en jätteskjuts för prestanda, men innan har det inte varit fullt ut testat för bruk i personaldelen (även om det varit ok:at för den som vill ha det i Opac). Det har dock skett mycket utveckling kring Plack på sistone och vi umgås med tankar på ett långtidstest.

Den största flaskhalsen är faktiskt inte att vi kör över Internet (jämfört med att t.ex. ha en egen server på administrativa nätet i kommunen med dedicerad bandbredd) utan just att vänta på att sidor i Koha skall skapas från grunden. För att illustrera vilken prestandaknuff Plack ger kommer här några snabba nedslag:

Ladda members-home.pl
* Plack:  131 ms waiting
* Vanlig: 1 270 ms i waiting

Ladda mainpage.pl
* Plack: 122 ms i waiting
* Vanlig: 1 220 ms i waiting

Ladda opacen
* Plack: 128 ms i waiting (788 ms totalt för allt)
* Vanliga: 1 140 ms i waiting (3 280 ms totalt för allt)

I runda slängar kapar Plack bort 80-90% av väntetiden på den enskilt största flaskhalsen (vänta på Perlskripten). Det gör helheten oerhört mycket snabbare. Den totala väntetiden kan som i vårt exempel ur högen sjunka från t.ex. 3,2 sekunder till 0,8 innan sidan är helt färdig. 

Vi är intresserade av ytterligare optimeringar, men redan detta ger en oerhörd skjuts. Hittar vi inga knepigheter i vår demo-miljö så är planen att gå igång med ett långtidstest den här veckan.

3 kommentarer

En miljon till Koha-utveckling.

Vi förlänger projektet året ut och ökar ambitionerna efter att ha fått en förstärkning på en miljon i ytterligare projektmedel av Kungliga biblioteket. Konkret betyder det att vi rekryterat egna programmerare som kommer att jobba året ut samt att vi lägger ytterligare utveckling på extern firmor. Vi samarbetar med Kungliga biblioteket och Stockholms universitetsbibliotek som fokuserar på Librisfrågor och de akademiska bibliotekens behov. Vårt fokus blir under resten av året huvudsakligen folkbibliotekens behov.

De nya krafterna i projektet är Martin Persson (som jobbar 100% sedan slutet på april), Martin Stenberg (som nu jobbar på timmar och sedan går upp till 80% i slutet av augusti) samt Eivin Giske Skaaren (som dock fått ett nytt uppdrag under rekryteringen och därför startat ett bolag för Koha-syften och agerar som konsult på 20%).

Lämna en kommentar

Byt från Libra.se till Koha med fritt verktyg

En av de besvärligare sakerna med att byta biblioteksdatasystem är själva flytten. Dels måste man lära om sådant som sitter i ryggmärgen efter några år med ett gammalt system, men själva flyttprocessen är dessutom ett krångel för sig rent tekniskt. Man kan naturligtvis lämna tillbaka i sitt gamla system och låna ut i det nya, men det är ganska vanligt att man istället tar innehållet i det gamla systemet och bearbetar det så att det går att lägga in i det nya. På så vis får man med sig historiken, befintliga lån, reservationer osv. Vi skapade migreringsskript för att flytta från Book-IT till Koha som är fri programvara.

Med många Libra.se-bibliotek som nu funderar på hur de skall göra med systemfrågan kan det vara av intresse att veta att Mölndal gett Libriotech i uppdrag att ta fram ett motsvarande verktyg för att byta från Libra.se till Koha. Processen är igång och även om verktyget fortfarande är under utveckling så kan den som är intresserad redan nu börja följa arbetet på Libriotechs Githubkonto. Licensen för verktyget är GPL vilket betyder att alla som vill kan använda det, anpassa det efter egna behov och sprida det vidare utan att be om lov eller betala någonting.

Lämna en kommentar

Svensk Koha-diskussion på koha.slack.com?

Är du intresserad av Koha och undrar om det finns någonstans där svenska bibliotek kan mötas och diskutera sinsemellan? Svaret skulle kunna vara koha.slack.com. Bakgrunden är att SUB använt det själva tidigare och vi upptäckte att när vi skulle hålla kontakt med alla Koha-intresserade var e-post opraktiskt. Slack är någonting mittemellan chat och e-postlista där man kan både prenumerera på den allmänna kanalen, föra privata diskussioner med enskilda och följa vad som t.ex. händer i specifika projekt. Från vår sida synkar jag in allt som händer i vårt ärendehanteringssystem i det Halländska Koha-projektet. Ta en titt i #halland för att se vad som hänt sedan vi började med Slack för någon månad eller två sedan.

För att bli medlem kan man kontakta mig på viktor PUNKT sarge SNABELA regionhalland PUNKT se. Är man flera kollegor som är intresserade så kan det vara mer praktiskt att jag ställer in slack så att alla med en viss epostdomän själva kan bli medlemmar.

Min förhoppning är att den här gemenskapen både kan användas för informationsutbyte mellan de som är intresserade och de som använder Koha, men också att vi i framtiden kan koordinera t.ex. uppdateringar av den svenska översättningen och andra saker gemensamt.

I dagsläget har gemenskapen 30 medlemmar då vi pratade om gruppen på KB:s rundabordssamtal om Koha och ju fler vi blir desto mer givande diskussioner kan vi ha.

Lämna en kommentar

Vi rekryterar en programmerare

Vill du göra världen lite bättre? Sök då gärna tjänsten som programmerare i Koha-projektet. Som den regelbundna bloggläsaren vet skapar man som Koha-utvecklare saker som kommer tusentals bibliotek världen över till godo. För att inte tala om hur många biblioteksanvändare det blir till nytta för. 

Tjänsten är en projektanställning året ut på heltid och även om det kommer bli ett och annat möte i Halmstad är det helt ok att jobba från annan ort. Ansökan görs här på offentligajobb.se. Sista ansökningsdag är 31 mars.

 

 

 

Lämna en kommentar

Författarfondens statistik

Författarfondens statistik är kanske inte det första man planerar för när man gör ett systembyte, men likväl är det viktigt att den kommer in i tid och möjligen sitter någon och svettas med detta nu när den skall in nästa vecka. Det är inte säkert att Hyltes rapporter är applicerbara direkt på andra bibliotek, men här kommer ändå tre SQL-rapporter som vi fick hjälp med förra året av Magnus Enger för den här statistiken. För att testa dem går du till http://www.DIN-KOHA-INSTALLATION.se/cgi-bin/koha/reports/reports-home.pl, klickar på ”Ny från SQL” och klistrar in koden i SQL-rutan + ger rapporten ett namn. Sedan är det bara att spara och därefter köra rapporten.

Ref, antal exemplar och signum

SELECT 
  i.homebranch AS Bibliotek, 
  SUBSTRING_INDEX( b.author, ', ', 1 )  AS Frfnamn, 
  b.title AS Titel, 
  SUBSTRING_INDEX( b.author, ', ', -1 ) AS Frffnamn,
  volume AS Del, 
  editionstatement AS Upplaga, 
  publicationyear AS Utgar, 
  isbn AS Isbn, 
  itemcallnumber AS signum,
  COUNT(*) AS Antal 
FROM 
  items as i, 
  biblio as b, 
  biblioitems as bi 
WHERE i.biblionumber = b.biblionumber 
  AND i.biblionumber = bi.biblionumber 
  AND i.notforloan = 1 
GROUP BY i.biblionumber

Ref och antal exemplar

SELECT 
  i.homebranch AS Bibliotek, 
  SUBSTRING_INDEX( b.author, ', ', 1 )  AS Frfnamn, 
  b.title AS Titel, 
  SUBSTRING_INDEX( b.author, ', ', -1 ) AS Frffnamn,
  volume AS Del, 
  editionstatement AS Upplaga, 
  publicationyear AS Utgar, 
  isbn AS Isbn, 
  COUNT(*) AS Antal 
FROM 
  items as i, 
  biblio as b, 
  biblioitems as bi 
WHERE i.biblionumber = b.biblionumber 
  AND i.biblionumber = bi.biblionumber 
  AND i.notforloan = 1 
GROUP BY i.biblionumber

År 2014 – Ej referens, antal utlån

SELECT 
  s.branch AS Bibliotek, 
  SUBSTRING_INDEX( b.author, ', ', 1 )  AS Frfnamn, 
  b.title AS Titel, 
  SUBSTRING_INDEX( b.author, ', ', -1 ) AS Frffnamn,
  volume AS Del, 
  editionstatement AS Upplaga, 
  publicationyear AS Utgar, 
  isbn AS Isbn, 
  COUNT(*) AS Antal 
FROM 
  statistics as s, 
  items as i, 
  biblio as b, 
  biblioitems as bi 
WHERE s.itemnumber = i.itemnumber 
  AND i.biblionumber = b.biblionumber 
  AND i.biblionumber = bi.biblionumber 
  AND s.datetime like '2014-%' 
  AND s.type = 'issue' 
  AND ( i.itype = 'A' OR i.itype = 'DEP' OR i.itype = 'B' OR i.itype = 'C' OR i.itype = 'TIDN' ) 
  AND i.notforloan = 0 
GROUP BY i.biblionumber

(Byt raden AND s.datetime like ‘2014-%’ till 2015, 2016 osv i framtiden)

Lämna en kommentar

Stora utvecklingsinsatser finansieras av Ebsco

En italiensk användargrupp för Koha har nyligen fått ett mycket omfattande bidrag från Ebsco för att finansiera utvecklingen av en rad strategiska punkter. En del av dem har varit på väg innan, men den här typen av stora förändringar kostar mycket tid och pengar och det är välkommet att ha finansieringen säkrad. De punkter man kommer utveckla är:

  • Ny sökmotor. Zebra byts ut mot kraftfullare Elasticsearch.
  • Facetter i sökresultaten får nya funktioner och trimmas in ytterligare.
  • En browse-funktion utvecklas utöver sökning.
  • MARC till RDF för att att kunna länka till semantisk data.
  • Möjlighet att bli flexiblare och hantera annat än MARC21
  • Ökad hastighet
  • Förbättrat API för användarbasen.

Detta är min ungefärliga översättning av punkterna då pressreleasen är på engelska och det ännu är oklart exakt vad de olika punkterna betyder i praktiken. Klart står i alla fall att detta bockar av en del dyra punkter på utvecklarnas önskelista samtidigt som det frigör resurser som annars skulle använts till detta för andra insatser. Planen är att utvecklingen skall vara klar 2015 och det är tre firmor med gott rykte i Koha-gemenskapen som kommer att göra själva arbetet.

Lämna en kommentar

RFID i Kohas webbaserade självservice

Riktiga självservicemaskiner kommunicerar med Koha genom SIP2-protokollet precis som i andra bibliotekssystem och behåller därför i allmänhet samma funktioner oavsett vilket system man använder dem med. Koha har dock också en webbaserad självservice man kan använda som en billigare lösning då det bara behövs en dator med streckkodsläsare/RFID-platta. Den här har använts sedan vi hjälpte Munkagårdsgymnasiet får några år sedan men den har blivit mer kompetent med åren och klarar både omlån, återlämningar och utlån.

Hyltes plan är att använda självservicen på pekskärm med en RFID-läsare. Vi kommer sannolikt att fokusera på ett arbetsflöde med en bok i taget. Dels därför att systemet i nuläget är byggt för att läsa en streckkod åt gången, men även med en ”batch checkout” för självservicen så klarar RFID-antennen inte hur många etiketter som helst åt gången. För att undvika problem med lån (och än värre återlämningar) som inte blir korrekt registrerade samt av-/pålarmade så är det bättre att man scannar ett lån åt gången. Vi har provkört utrustningen på det här sättet och förutser ganska få problem med det arbetsflödet.

2 kommentarer

RFID fungerar (såklart) i Koha

Igår gjorde Hylte sina första tester med den nya IT-utrustningen man köpt. Med på telefon och via delad dator fanns Carsten i Tyskland som skulle sköta installationen och konfiguration. Målet var att göra de första testerna på plats i biblioteket, kontrollera att allt är korrekt konfigurerat innan konverteringen startar och ringa in problem som behöver lösas innan utlåningen startar om något halvår.

Målet har också uppnåtts i och med att vi kunde konstatera att utrustningen gör sitt jobb och gör det snabbt. Allt ser nu ut att vara redo för att sätta igång konverteringen och vi hittade också en fråga att jobba med när det gäller manuell cirkulationen över disk. Den RFID-lösning som Hylte har är inte integrerad i bibliotekssystemet utan allt RFID-plattan gör sköts av ett separat program på den enskilda datorn. I praktiken fungerar det på samma sätt som en vanlig streckkodsläsare – de koder man scannar hamnar i de fält där markören råkar stå. Ett krux är dock att RFID-scannern inte är medveten om de dialogrutor som dyker upp om man t.ex. försöker låna ut något som är reserverat åt någon annan, är referens osv. För att det skall fungera att scanna flera medier samtidigt i disken så kommer därför leverantören att titta på möjligheten att anpassa sin programvara så att den inte skickar ytterligare koder innan dialogrutor är hanterade.

Märk att den här anpassningen av RFID-leverantörens programvara är något som inte är nödvändigt om man har självserviceautomater – de kommunicerar via SIP2-protokollet och är därmed (ur vissa aspekter) robustare än den manuella hantering som sker i utlåningsdiskar.

En upplysning som kan vara bra för den som funderar på RFID är att etiketterna visserligen håller koll på att de ingår i ett ”set” där det t.ex. ingår 5 taggar så att alla måste finnas på plattan, men det finns ingen extern databas med RFID-taggar utan det vi lagrar i taggarna är samma streckkod som redan finns i systemet. Själva systemet har ingen aning om ifall vi scannar en streckkod eller läser en RFID-etikett utan det är samma sifferserie ur systemets perspektiv.

Något som också var intressant att se är hur snabb scannern är. Just nu har vi varit tvungna att sätta en fördröjning mellan varje etikett RFID-scannern skickar för att systemet skall hinna bearbeta transaktionerna. Det här gör den patch för ”batch checkout” som tidigare varit på gång men som stoppades så man skrev om cirkulationen i Koha intressant. Likaså att trimma responstiderna med att aktivera cache-tekniken Plack i Koha. Har vi dessa på plats när det är dags att starta med RFID-utlåning kommer skillnaden de sammantaget skapar att vara en smärre revolution.

Vissa har nått framgång med egna mellanlager för att koppla ihop RFID-scanner och Koha, men efter att ha sett hur lite som behövs justeras för att få ett bra arbetsflöde på plats så tror jag spontant inte att vi kommer undersöka den biten så mycket mera. Även om jag vetat sedan innan att andra använder RFID med Koha är det alltid en skillnad att själv se det fungera i praktiken.

Lämna en kommentar