Sidverktyg

”Det är ett jättebra system” – hur gick det sedan?

Det första Koha-projektet resulterade som den uppmärksamma läsaren redan vet i rapporten ”Duger? Det är ett jättebra system!”. Denna blogg användes i det andra projektet där vi sjösatte Koha i skarp drift på Munkagårdsgymnasiets bibliotek under 2010/2011. Vad lärde det oss då om de frågor som vi lämnade obesvarade i den första rapporten? Här är en snabb summering i väntan på en riktig projektrapport.

  • SAB – OK.
    Det är inget problem att använda SAB eftersom systemet inte bryr sig om vad man lagrar i fältet för klassifikationskod.
  • Hyllsignum – OK.
    Som ovan.
  • Ramverk för katalogiseringar – OK.
    Att skapa egna mallar för katalogisering är inga problem. Problemet är snarast att välja vilken information man vill visa i posterna och vad som skall vara obligatoriskt, upprepningsbart osv.
  • Bibliografisk service från BTJ – Inget nytt.
    När jag pratade med BTJ var kravet en FTP-server. Eftersom inget har ändrats är min bedömning fortfarande att det bör vara ok även om vi inte haft tillfälle att testa bibliografisk service från BTJ tillsammans med Koha. Eftersom Munkagård använder Libris är det heller inte aktuellt att börja använda BTJ där.
  • Självbetjäning – OK.
    Vi använder självbetjäning med gott resultat på Munkagårdsgymnasiets bibliotek idag.
  • Bokbussar – Förbättrat.
    Vissa verktyg för offlinehantering som tidigare var externa tillägg finns nu integrerade direkt i Koha. Har man en mobil Internetuppkoppling behöver man dock inte använda offlineutlån utan kan köra hela systemet som vanligt. Här är en intressant skillnad mot t.ex. Book-IT som jag använt på bokbuss med en laptop som kört en egen Book-IT server som synkats med det ”riktiga” systemet på natten. Så länge man har uppkoppling är Kohas lösning både enklare och gör att man inte får problem med saker som t.ex. reservationer som görs samtidigt på de två servrarna. Saknar man dock uppkoppling får man nöja sig med endast en grundläggande cirkulation.
  • Påminnelser – SMS / e-post – OK.
    Vi använder påminnelser via e-post med gott resultat och det är en fördel att man kan ställa påminnelsetiderna väldigt flexibelt. Användarna kan dessutom själva kryssa i de påminnelser de vill ha. Vill man kan man också få e-postkvitton på de transaktioner som görs.
  • Migrering – OK.
    För Munkagårds del var migrering en ovanligt enkel process eftersom man inte hade någon cirkulation igång i Mikromarc. För andra kan det enklaste sättet vara att successivt tömma det gamla systemet genom att lämna tillbaka i befintligt system och låna ut i Koha. Ett mer ambitiöst sätt är att be sin befintliga leverantör om en databasdump och börja nysta i vad man kan få ut ur det gamla systemet. Saker som historik för de som läser talböcker/är ”boken kommer”-låntagare brukar vara uppskattat om man kan rädda med sig. Reservationer kan också kräva lite tanke. För saker som systemparametrar skulle jag istället rekommendera att man sätter sig och konfigurerar Koha från grunden. Det är faktiskt inte särskilt svårt.
  • Översättning – OK.
    Översättning har varit mycket enkelt för vår del – vi har bara betalat fakturan. Det man skall minnas är dock att nya versioner av systemet kan lägga till ny text eller göra mindre ändringar i befintlig vilket gör att man ibland bör kasta ett öga på översättningen. Priset för att översätta personaldelen (vi har gjort opac) är dock lite drygt 100 000 SEK vilket låg utanför ramen för detta projekt.

Särskilt migrering är en intressant fråga. Alla system har sina respektive för- och nackdelar och jag är övertygad om att man kan vara utmärkt nöjd med såväl Koha som stängda kommersiella system. Jag tror att vi kommer få anledning att komma tillbaka till just migrering i framtida bloggposter för att dra upp några olika strategier för migrering. Även om man inte bryr sig om friheten med Koha har systemet en stor fördel i att man kan behålla sitt system även om man skulle vilja byta leverantör.