Senaste inläggen

Om bibliotekens (och projektets) fyra arenor

När man jobbar med att synliggöra bibliotek eller en annan verksamhet kan man med fördel analysera sina insatser utifrån hur väl de täcker in följande fyra arenor:

  • det egna biblioteket
  • det omgivande fysiska samhället
  • den egna webbplatsen
  • Internet

Om man på varje av de fyra arenorna finns representerad på de delar som folk faktiskt använder är man troligen på rätt väg.

Inom projektet har vi fördelat projekten så att det egna biblioteket täcks in av delprojekten ”Digitala skyltar” och ”Ludisering av informationsflöden” som båda skapar anpassade pekskärmssystem. De har dock olika fokus. Där ”Digitala skyltar” syftar till att koppla rummet till även de digitala samlingarna genom att synliggöra dem jämsides med de fysiska fokuserar ”Ludisering av informationsflöden” på en publiceringsplattform för digitala sagor där användarna ofta vill hitta sin egen eller en anhörigs digitala saga.

Det fysiska samhället som arena täcks in av delprojektet ”Mobil upptäckarglädje” som skapar ingångar till informationstjänster ute i samhället genom mobiltelefonen som är en allmänt accepterad teknik idag.

Den egna webbplatsen och Internet täcks in av delprojektet ”Egna kreativa arenor” som fokuserar på en integration mellan bibliotekskatalogen och Facebook. Naturligtvis är inte Facebook hela Internet, men det är (just nu) den största sociala arenan. Funktionen är dock utvecklad så att det skall vara lätt att styra om integrationen till andra tjänster.

Att vi har täckt in alla arenorna är ett medvetet val eftersom vi i detta första läge vill ha ett brett spektra med erfarenheter att jobba vidare med. Naturligtvis kan det vara rimligt att fokusera snävare om man har en målgrupp som främst rör sig på en viss arena. Om en verksamhet som helhet väljer bort en arena är man nog däremot ute på lite tunnare is.

Lämna en kommentar

Facebookintegrationen en del av officiella Koha 3.4!

Den Facebookintegration som vi beställde för Koha blir nu en del av den officiella Koha-versionen 3.4 som släpps den 22 April. När den versionen är släppt får vi anledning att återkomma med en liten handledning.

/Viktor Sarge

Lämna en kommentar

Skyltarna – senaste utvecklingen

De senaste dagarna har jag med ledning av projektgruppens önskemål gått igenom den underliggande koden för de digitala skyltarna och släckt en del buggar samt implementerat en del funktioner som varit på önskelistan ett tag. Följande är nu gjort:

  • Snabbhet i gränssnittet – Genom att cacha alla bilder i minnet fick jag tillbaka den blixtsnabba respons i gränssnittet som vi hade från början. När gränssnittet var enklare i sin uppbyggnad var det ok att öppna och skala bilder vartefter de skulle användas, men i senare versioner blev det ohållbart. Numera öppnas alla bilder direkt vid uppstart av skyltprogrammet och skalas till rätt storlekar för att sedan lagras i ett strängindexerat fält.
  • Ingen muspekare i pekgränssnittet – Muspekaren försvinner nu när man startar skyltprogrammet och kommer tillbaka när man stänger ned det. Eftersom vi bygger ett pekgränssnitt verkar det avigt att ha muspekaren igång. För den intresserade kan jag nämna att jag använder cursor=”none” som attribut till huvudfönstret vilket tydligen numera skall fungera på alla operativsystem. Jag har dock (ännu) inte bekräftat att så verkligen är fallet eftersom jag standardiserat på Windows då skärmarna vi köpt har en Win XP-maskin inbyggd.
  • Båda flikarna aktiva – När jag byggde om systemet för att hämta data från en listning i opacen till att få indata via RSS saknade jag RSS-strömmen för återlämnade böcker. Det gjorde att jag tillfälligt inaktiverade den delen. Det straffade sig dock snabbt eftersom gränssnittet blev inkonsekvent för de som provade. Numera är båda igång.
  • Placering visas nu korrekt – Tidigare hade alla titlar placeringen ”Hce.03”. Det är nu åtgärdat vilket var enkelt eftersom opacen kodar upp det fältet med ett unikt id i html-koden. Redan den allra enklaste stränghantering räcker för att extrahera placeringen från opac-sidan.
  • Uppstart i översiktsläge – När jag började bygga systemet var det läget för enskilda titlar som var i fokus. Både projektgruppen och vår konsult identifierade dock snabbt ett översiktsläge som den naturliga startpunkten. Numera speglar systemet det och startar i översiktsläget.
  • Slipning av det grafiska – Vi har justerat mellanrum, fixerat pilknappar som hoppade runt och beställt en bakgrundsbild i full upplösning samt nya pilknappar där pilarna är mer centrerade.

Det finns gott om saker kvar att göra, men just skylten som skall stå vid återlämnat-hyllan i biblioteket börjar nu närma sig en skarpt körbar version. De största bitarna som är kvar att göra är:

  • Ordna en dubbletthantering – Just nu jobbar vi på exemplarnivå när vi skördar data vilket fungerar bra, men för att det inte skall se konstigt ut i skyltarna om någon lämnat tillbaka en klassuppsättning av böckerna behövs en dubbletthantering. Att matcha mot ISBN är ganska enkelt så det är ingen stor sak.
  • Trimma den automatiska redigeringen av beskrivningen – De beskrivningar vi hämtar innehåller en hel del html vilket gör att de måste rensas och snyggas till. Det görs redan idag, men kan helt klart bli bättre. Framför allt är det hanteringen av stycken och radbrytningar som spökar eftersom det finns en blandning av upprepade <br>-taggar, <p> & <div>-taggar med paddning på osv som använts för att formatera i ursprungsmaterialet.
  • Ett administratörsgränssnitt – Just nu finns det ett grafiskt gränssnitt för att manuellt starta en ny skördning av metadata, men framöver skall man även kunna ställa in egenskaper för gränssnittet i ett grafiskt gränssnitt. Exempelvis om man vill tematisera under bestämda dagar med viss grafik och vissa titlar.

Det rullar alltså på och snart skall vi börja jobba på allvar med skylten för tidskrifter och ungdomsväggen.

/Viktor Sarge

Lämna en kommentar

Facebookintegrationen snart klar

Vår konsult har precis lämnat över en första version av Facebookintegrationen för Koha. Funktionen är utvecklad för Koha 3.4 som planeras att släppas den 22 April. Vår förhoppning är att funktionen då skall vara en del av den officiella Koha-distributionen så att alla som använder Koha får nytta av det vi utvecklat.

Tidsåtgången har än så länge varit modest (ca 10 h) och det är inte mycket kvar att göra. Jag skall trimma in funktionen med en bildlänk när vi får den aktiverad på vår server och vår konsult skall försöka räta ut frågetecknen kring en eventuell bugg. Sedan är vi snart igång – jag räknar att allt fungerar från och med maj.

När vi har allting på plats kommer en lite djupare postning med bilder och förklaringar av hur man aktiverar och ställer in funktionen.

Lämna en kommentar

Följer du bloggen? Vi har ett ledigt jobb

Om du följer bloggen med visst intresse kan det hända att du är intresserad av att veta att vi söker en Länsbibliotekarie / Utvecklingsledare regionbibliotek. Sista ansökningsdag är den 18 mars.

Lämna en kommentar

Pekskärm med förhinder (och en lösning)

Jag köpte ett par 23″ pekskärmar från Samsung till projektet som var byggda för offentliga miljöer. De kostade en god slant men fick vara värda pengarna eftersom jag inte ville att utrustningen skulle vara en svaga länken. Till dessa köptes även små billiga och strömsnåla datorer som skulle installeras med Python (tolken som kör programmen jag skriver till systemet) och Python Imaging Library (för bildhantering). Sagt och gjort. Problemen började dock när det visade sig att man inte kunde koppla pekfunktionen till en extern dator. Visa bild gick bra, men inte utnyttja pekfunktionen.

Hur hänger då det ihop – en pekskärm där man inte kan utnyttja pekfunktionen? Enkelt: skärmen innehåller en liten dator som kör Windows XP Embedded. Utmärkt kan man tycka även om det innebär begränsningar som jag inte var medveten om när jag trodde att jag köpte en ”normal” pekskärm. En allvarlig begränsning var att det inte gick att installera det livsviktiga Python Imaging Library som har hand om all bildhantering. Att kompilera biblioteket själv kändes övermäktigt med tanke på hur knöligt det kan vara så jag provade en annan väg: att använda PY2EXE som packar ihop alla de skript man skrivit, Pythontolken och alla kringbibliotek till en .exe fil som kan användas på Windowsdatorer utan Python och kringbibliotek installerade.

Problemet med PY2EXE visade sig dock vara att det inte trivs särskilt väl ihop med Python Imaging Library. Det senare gör en del dynamiska importer som PY2EXE inte klarar av att hantera. Efter en hel del felsökning hittade jag dock ett sätt att manuellt importera alla moduler och lura systemen att allting är initierat som det skall. Därefter var de sista problemen relativt enkla.

Summa summarum har vi nu ett komplett pekskärmssystem system bestående av en skärm med en strömsladd och ingenting mer. Efter några sorger och bedrövelser blir det alltså en mycket elegantare lösning än jag ursprungligen hoppats på!

Lämna en kommentar

Besked: Också Infoplatta är en stängd produkt

Jag fick snabbt svar också från Johannes Wagner och deras produkt InfoPLATTA är precis som Bokbläddraren en strikt kommersiell produkt. Något annat var knappast att vänta och det faller sig också naturligt. Eftersom de har utvecklat produkten på eget initiativ har de tagit en ganska stor ekonomisk risk.

Om vi inte börjar ta initiativ och ansvar kommer de ekonomiska risker företagen tar när de utvecklar nya produkter att även i fortsättningen leda till stängda produkter. Fri mjukvara är inte främst fri som i gratis utan som i fria möjligheter. Vill vi ha dessa möjligheter måste vi som sektor tänka om. En situation som skulle vara gynnsam för både oss och företagen är att vi kommer med en beställning och en pengapott till företagen. De utvecklar produkten och beställaren äger rättigheterna och licensierar produkten under en fri licens. Den fria licensen gör att andra kan dra nytta av det man skapat vilket skapar en marknad för företaget som utvecklade produkten. Som specialister på produkten är de den naturliga parten för att teckna avtal om drift, support, vidareutveckling och kanske även anpassade fysiska produkter.

En kommentar

Besked: Bokbläddraren är en stängd produkt

Jag fick snabbt besked från Daniel på Awnic om att Bokbläddraren är en kommersiell produkt som ägs av Awnic. Han öppnar för möjligheten att man i framtiden kan få köpa licens till bara mjukvaran vilket är bra om man t.ex. redan har pekskärmar man vill använda. Man får däremot inte ladda ned det fritt, inte modifiera programmet eller sprida det till andra.

Lämna en kommentar

Omvärldsbevakning: pekskärmar

Projektet om digitala skyltar är på intet sätt ensamt om att använda just pekskärmar. Det har funnits i allt från SJs bokningsautomater till våra mobiltelefoner en god stund nu så det är inte pektekniken som är intressant i sig. Den är intressant och ställer nya krav på utformningen av gränssnitten, men ny är den inte. Däremot är tillämpningen relativt ny för många bibliotek. Därför är det intressant att ta en snabb koll på vilka liknande system som finns sedan innan. Här är några nedslag med korta kommentarer:

  • Mediejukeboxen – En av de mer kända peksystemen riktade till bibliotek. Är begränsad av sitt utbud snarare än av sin utformning. Tidigare var världen ganska enkel då vi (dvs. bibliotek överlag) erbjöd fysiska media på plats i biblioteket och digitala media via vår webb. Mediejukeboxen komplicerar detta genom att erbjuda digitala media i det fysiska rummet – som man inte nödvändigtvis kan få genom webben.
  • Bokbläddraren – Ett samarbete mellan Garaget och Awnic Interaction Design. Verkar intressant även om jag inte testat den i praktiken. Möjligen är gränssnittet för komplext för det här projektets syften. Det är inte heller avsett att vara en så nischad produkt som vi i förlängningen vill utveckla. Snarare än att visa allt anpassar vi systemet till att kontextualisera utifrån sin fysiska placering (som snarare är på hyllgavlarna än som en sittmöbel). Den största nackdelen är dock att det verkar vara ett kommersiellt system medan vi jobbar med fri programvara som alla skall kunna ladda ned, anpassa och sprida vidare. Jag har dock tagit kontakt med Awnic för att få full klarhet i det. Förhoppningsvis har jag fel.
  • Infoplatta – En produkt från Wagner form som liknar det vi jobbar med i projektet. Eftersom de började utveckla sin produkt ungefär samtidigt som vi började prata om våra planer i lite mer publika sammanhang har vi haft kontakt emellanåt för att undersöka samverkansmöjligheter. Vad jag kan förstå är resultatet dock en rent kommersiell produkt där man inte kan ladda ner mjukvaran och bygga vidare på. Jag ber dock att få bekräfta även detta med Johannes på Wagner. För projektets syften är gränssnittet även lite mer komplext än jag tror är lämpligt för vår målgrupp. Produkten bygger på att man kan baka in t.ex. hela webbsidor i ett snyggt gränssnitt med skärmtangentbord osv – det är lite som en gigantisk surfplatta med ett av biblioteket anpassat utseende.
  • ICAs filmuthyrning – En av många lösningar som finns ute i det omgivande samhället. Det är intressant att studera hur de marknadsför sina skärmar och vilka det är som nappar på dem. I mitt närområde finns en butik som just börjat och det kommer successivt upp mer och mer reklam- och instruktionslappar. Möjligen kan det vara en indikation på att gränssnittet är för komplext.

För att sammanfatta finns det förutom detta lilla nedslag gott om intressanta system för att bygga ”infokiosker”. Inte minst webbaserat – att t.ex. jobba med tillägget R-kiosk som jag tidigare nämnt och en anpassad webbplats är ett enkelt och kraftfullt sätt att göra det själv. För projektets syften – att locka de teknikovana – känner vi dock inte till något befintligt system som riktigt passar. Särskilt inte om det också skall vara fritt att vidareutveckla och sprida.

Lämna en kommentar

Laholm formerar sitt deltagande

Laholms bibliotek har nyligen formerat en arbetsgrupp som kommer att representera biblioteket i projektet och ta fram förslag på platser och texter till delprojektet ”Mobil upptäckarglädje”. Mer information kommer så småningom. Idag används tekniken för turistinformation så i det här delprojektet återanvänds befintlig teknik i nya syften.

Lämna en kommentar